Umeå storsatsar på brottsförebyggande arbete för att förhindra att unga hamnar i kriminalitet

Cecilia Ravry, en av Umeå kommuns tre brottsförebyggande samordnare, och Hans Lindberg, kommunstyrelsens ordförande samt ordförande för Umeås lokala brottsförebyggande råd, berättar om vad som ligger bakom beslutet och hur resurserna ska användas.

De berättar att kommunen har haft en nära samverkan med polisen i många år men att avgörandet kom efter att polisen kallade Umeås strategiska råd till ett möte i oktober 2023. Där presenterade de en uppdaterad lägesbild av den organiserade brottsligheten i Umeå och hur utvecklingen skulle kunna komma att se ut om inget gjordes.

– Det var en ganska mörk bild. Umeås kriminella har tidigare saknat koppling till nationella gäng, men nu verkar en sådan koppling finnas. Polisen ser en tydligare hierarki och styrning från annat håll. Våld beställs från annan ort och allt fler unga och yngre dras in i kriminella nätverk, säger Cecilia Ravry.

Umeå är den största svenska kommunen utan det polisen betecknar som utsatta områden och med högst självrapporterad trygghet, tillit till rättsväsendet och mellan människor, bland jämförbara kommuner och städer. Nu ville polisen ge politiken en varning så att förebyggande arbete skulle kunna sättas in så snart som möjligt för att förhindra en utveckling som finns i andra delar av landet.

Varför händer det här just nu?

– Polisens budskap var tydligt – det finns en möjlighet att agera nu innan det blir för sent. Jämfört med andra kommuner har Umeå fortfarande chansen att göra det andra önskar de gjort för tio år sedan. Tidsluckan framställdes som akut och unik, säger Cecilia Ravry.

Hans Lindberg berättar att kommunens prognos för 2024 visat på högre intäkter och högre statsbidrag än förväntat när budgeten för 2024 slogs fast sommaren förra året.

– Med det akuta läge som polisen målade upp och de här extra resurserna kunde vi fatta beslut om en ny budget och satsa de här resurserna på att stävja utvecklingen, säger han.

När kommer pengarna och hur ska de användas?

– De är budgeterade för 2024 och är fördelade till en mängd olika verksamheter som alla bidrar till att stärka skyddet för unga så att de inte dras med i gängkriminalitet, särskilt de ordinarie verksamheterna för exempelvis individ- och familjenämnden, tekniska nämnden, kultur och fritid och förskola och skola, säger Hans Lindberg.

Vilka mål har ni med satsningen?

– Avsikten är att förebygga och motverka att unga socialiseras in i en gängkriminell verklighet. Fokus ligger på att adressera underliggande faktorer som stärker skyddsfaktorerna som skolresultat, meningsfull fritid och ekonomisk stabilitet. Vi ska ta fram en tydlig problemformulering som vi sen kan följa upp, säger Cecilia Ravry.

Hur når ni dit?

– Vi kommer att behöva jobba med åtgärder och dialog med aktörer som föreningsliv, trossamfund, företag och kommunens verksamheter. Vi känner att det finns en stor vilja bland många aktörer att bidra till att vända utvecklingen. Bland annat har vi fått stark uppbackning av företag som vill komma med och sponsra verksamhet, säger Hans Lindberg.

– Det här är stora och komplexa frågor och delaktighet och samverkan kommer att vara avgörande. Vi har tidigare fått kritik för att vi inte har involverat berörda tillräckligt. Så bland annat ska vi jobba mer på ungas hemmaplan och lyssna på vad de vill att vi prioriterar. Vi hoppas att det kommer att göra åtgärderna mer träffsäkra, säger Cecilia Ravry.

– Många förvaltningar har i realiteten stora effektivitetskrav på sig och tvingas till svåra prioriteringar, så de här nya pengarna kommer mot en bakgrund av neddragningar, fortsätter hon.

Hur kommer kommunens samverkan och intern samordning att se ut framöver?

– Samverkan är avgörande, och det pågår diskussioner om att skapa en mer effektiv samordningsstruktur. Vi ska sätta ihop en bra styrkedja för det här arbetet. En utmaning är att undvika för många samverkansgrupper och säkerställa tydliga mandat och gränser för varje grupp. Det blir också viktigt att förvaltningarna äger respektive problem och åtgärder och att vi sen kan samverka i genomförande och uppföljning, säger Cecilia Ravry.