Nationella trygghetsundersökningen

Brå genomför årligen den Nationella trygghets­undersökningen (NTU) vars syfte är att undersöka människors utsatthet för brott, upplevelse av oro och otrygghet samt förtroende för rättsväsendet, liksom brottsutsattas erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

    Läs mer om NTU

Sedan 2006 har Brå årligen genomfört Nationella trygghetsundersökningen (NTU) vars syfte är att undersöka människors utsatthet för brott, upplevelse av oro och otrygghet samt förtroende för rättsväsendet, liksom brottsutsattas erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

Reviderad metod

Metoden för NTU reviderades under 2017, genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till post- och webbenkäter, samt att urvalet utökades och en del frågeformuleringar ändrades. Eftersom ett huvudsakligt syfte med NTU är att kunna göra jämförelser över tid, har en metod tagits fram för att resultattrender för perioden 2007–2016 ska kunna jämföras med 2017–2019 och kommande år. Det här har gjorts genom att det parallellt med den reviderade undersökningen 2017 genomfördes en undersökning med den tidigare metoden. Utifrån nivåskillnaderna mellan de två undersökningarna som då framkom har resultaten bakåt i tiden räknats om utifrån en skattning om hur de hade sett ut om den nya metoden hade använts.

I de flesta fall visade den nya metoden på högre nivåer av utsatthet och otrygghet samt lägre nivåer av stort förtroende och positiva erfarenheter av rättväsendet. En annan förändring är att resultaten från NTU 2006 inte längre redovisas. Det beror på att urvalsstorleken och datainsamlingsperioden för NTU 2006 skiljer sig från de övriga år som NTU har genomförts, vilket innebär att skattningarna för det året är behäftade med en större osäkerhet. Läs mer om dessa förändringar i i den tekniska rapporten för NTU 2018.

Nya brottstyper

I och med det metodbyte som skedde 2017 tillkom brottstyperna fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri samt nätkränkning, vilket är anledningen till att det bara finns resultat för åren 2016-2018 när det gäller de brottstyperna. Vidare kan utsatthet för allvarlig misshandel och allvarliga sexualbrott av metodologiska anledningar inte jämföras med åren före metodbytet, vilket gör att även de resultaten enbart finns redovisade för åren 2016-2018.

Fakta om undersökningen:

  • Urval:
    - 200 001 personer.
    - 16–84 år.
    - Slumpmässigt urval.
  • Antal svar: 73 461 personer.
  • Svarsfrekvens: 40,6 procent.
  • Datainsamlingsmetod: Webb- och postenkäter.
  • Datainsamlingsperiod: Januari– april 2019.
[DOLD]     Tabeller
 
Otrygghet och oro för brott
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
Utsatthet för brott
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
Förtroende för rättsväsendet
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
Kontakter med rättsväsendet
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
[DOLD]     Tidsserier

Brott mot enskild person

Utsatthet för brott mot enskild person

Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott mot enskild person 2006–2018¹, ². Andel (%) utsatta av befolkningen (16–84 år). Källa: NTU 2019

Utsatthet för brott mot enskild person 2018

Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott mot enskild person 2018¹,². Andel utsatta av samtliga samt av män respektive kvinnor i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU 2019

Utsatthet för olika typer av brott mot enskild person

Den brottsutsatthet som undersökts är den som ägt rum under kalenderåret före svarstillfället. Det innebär att den utsatthet som rapporteras i NTU 2019 ägt rum under 2018.

Det är 26,4 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de under 2018 utsattes för någon eller några av de brottstyper som i NTU kallas för brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri, trakasserier eller nätkränkning. Det är en ökning från 2017, då andelen var 24,7 procent, och det är även en ökning sedan 2016 då brottskategorin började mätas i sin nuvarande sammansättning. Den brottstyp som störst andel uppger sig ha utsatts för under 2018 är hot (9,1 %), medan det var minst vanligt att utsättas för personrån (1,4 %). För de flesta brott mot enskild person har den rapporterade utsattheten ökat jämfört med 2017.

Undantagen är sexualbrott och fickstöld. Sett till utvecklingen över en längre tidsperiod är det sexualbrott som haft tydligast utveckling, då andelen som uppger denna utsatthet ökade tydligt fram till och med 2017. I den senaste mätningen syns i stället en minskning och det återstår att se om det är början på en nedåtgående trend. Vidare har andelen utsatta för trakasserier ökat i princip varje år sedan 2010. Andelen utsatta för hot och personrån har ökat årligen från och med 2015, och även för misshandel kan nu en uppåtgående trend konstateras, då andelen har ökat för tredje året i rad.

Hur många gånger man utsätts för brott under ett år är ojämnt fördelat. När det gäller brott mot enskild person var det 6,6 procent av befolkningen som utsattes för drygt tre fjärdedelar (74,0 %) av brottshändelserna under 2018.

    Misshandel

Andelen som uppger att de utsattes för misshandel under 2018 är 3,5 procent av befolkningen (16–84 år). Det är en lite större andel än 2017, då 3,3 procent utsattes. Under perioden 2006–2015 var trenden svagt nedåtgående med årliga variationer, men de senaste tre åren syns en svagt uppåtgående trend. Utsatthet för misshandel är vanligare bland män än kvinnor, och vanligast i åldersgruppen 16–19 år.

    Hot

Andelen som uppger att de utsattes för hot under 2018 är 9,1 procent av befolkningen (16–84 år), vilket är en ökning från 2017 då andelen var 8,3 procent. Under perioden 2006–2014 låg andelen på en relativt stabil nivå men från och med 2015 noteras en uppåtgående trend av andelen utsatta. Utsatthet för hot är något vanligare bland män än kvinnor, och vanligast i åldersgruppen 16–19 år.

    Sexualbrott

Andelen som uppger att de utsattes för sexualbrott under 2018 är 6,0 procent av befolkningen (16–84 år). Det är en minskning jämfört med 2017 (6,4 %). Mellan 2012–2017 ökade andelen som uppgav sig vara utsatta i princip årligen, och det återstår att se om den senaste minskningen är början på en nedåtgående trend eller en tillfällig avvikelse från den annars uppåtgående trenden. Utsatthet för sexualbrott är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män och skiljer sig mycket mellan olika åldersgrupper. Bland kvinnor är andelen störst i åldersgruppen 20–24 år, där 34,4 procent uppger att de utsattes under året, medan män hade störst andel utsatta i åldersgruppen 25–34 år med en andel på 3,6 procent.

    Personrån

Andelen som uppger att de utsattes för personrån under 2018 är 1,4 procent av befolkningen (16–84 år). Det är i princip på samma nivå som 2017, då andelen var 1,3 procent. Sett till utvecklingen över tid låg andelen utsatta för personrån på en relativt stabil nivå till och med 2015, men 2016 noterades en ökning och andelen har därefter legat kvar på den högre nivån, med en svagt uppåtgående trend. Utsatthet för personrån är vanligare bland män än kvinnor, och vanligast i åldersgruppen 16–19 år.

    Trakasserier

Andelen som uppger att de utsattes för trakasserier under 2018 är 8,2 procent av befolkningen (16–84 år). Det är en tydlig ökning sedan 2017, då andelen var 5,9 procent. Under 2006–2010 minskade andelen utsatta successivt, men därefter har utsattheten ökat vid nästan alla mätningar. Utsatthet för trakasserier är vanligare bland kvinnor än män, och vanligast i den yngsta åldersgruppen (16–19 år).

I samband med uppföljningsintervjuerna har det framkommit att en del personer har missförstått screeningfrågan om trakasserier. I stället kan det ha rört sig om telefonförsäljning eller liknande. Resultaten gällande utsatthet för trakasserier bör därför tolkas med stor försiktighet. Frågans formulering och hur resultaten redovisas kommer att ses över inför NTU 2020.

    Fickstöld

Det är 2,8 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för fickstöld 2018. Det är i princip på samma nivå som 2017 då andelen var 2,9 procent. Sedan den första mätningen (gällande utsatthet 2016) tyder utvecklingen på en svag minskning. Utsatthet för fickstöld är något vanligare bland kvinnor än män, och vanligast i den yngsta åldersgruppen (16–19 år).

    Försäljningsbedrägeri

Det är 5,1 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2018. Det är en ökning från 2017, då andelen utsatta var 4,8 procent. Det är även en ökning från 2016, men det är för tidigt att avgöra om det rör sig om en uppåtgående trend. Utsatthet för försäljningsbedrägeri är vanligare bland män än kvinnor, och vanligast i åldersgruppen 35–44 år.

    Kort-/kreditbedrägeri

Det är 5,4 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri under 2018. Det är en ökning från 2017 då 5,1 procent utsattes. Det är även en ökning från 2016, men det är ännu för tidigt att avgöra om det rör sig om en uppåtgående trend. Utsatthet för kort-/kreditbedrägeri är vanligare bland män än bland kvinnor, och vanligast i åldersgruppen 45–54 år.

    Nätkränkning

Andelen som uppger att de utsattes för nätkränkning under 2018 är 2,5 procent av befolkningen (16–84 år). Det är en ökning från 2017, då andelen var 2,1 procent. Även sett till utvecklingen sedan 2016 syns en ökning, men det är för tidigt att uttala sig om huruvida det är en uppåtgående trend. Utsatthet för nätkränkning är lika vanligt bland män och kvinnor, och vanligast i den yngsta åldersgruppen (16–19 år).

Egendomsbrott mot hushåll

Utsatthet för brott mot egendom

Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott mot egendom 2006–2018¹. Andel (%) utsatta hushåll i riket. För 2018 redovisas även skattat antal utsatta hushåll i riket. Källa: NTU 2019

Utsatthet för egendomsbrott mot hushåll

År 2018 utsattes 14,6 procent av hushållen i riket för någon eller några av de brottstyper som sammantaget kallas för egendomsbrott mot hushåll. Det är ökning från 2017 då andelen var 13,8 procent. Andelen har däremot minskat om man ser till utvecklingen sedan 2006.

    Bostadsinbrott

Det är 1,8 procent av hushållen i riket som utsattes för bostadsinbrott 2018. Det är på samma nivå som både 2016 och 2017. Andelen hushåll som utsatts för bostadsinbrott varierade under större delen av mätperioden kring en relativt stabil nivå, men 2016 ökade nivån något, och andelen har sedan dess legat kvar på den något högre nivån.

    Bilstöld

År 2018 blev 1,0 procent av de hushåll där någon hade en bil under perioden utsatta för bilstöld, vilket innebär att andelen i princip är oförändrad jämfört med 2017, då den var 0,9 procent. Andelen som blivit utsatta för bilstöld minskade kraftigt under perioden 2006–2014, men 2015 ökade den något och utsattheten har sedan dess legat relativt stabilt på den nivån, som ökningen till trots ändå är avsevärt lägre än när mätningarna inleddes.

    Stöld ur/från fordon

Andelen hushåll som utsattes för stöld ur eller från fordon under 2018 uppgår till 4,7 procent. Det är en liten ökning från 2017, då andelen var 4,5 procent. Under 2006–2010 minskade andelen hushåll som utsattes för stöld ur eller från fordon kraftigt och har därefter varierat kring en tämligen stabil nivå.

    Cykelstöld

År 2018 blev 11,1 procent av de hushåll där någon ägt en cykel under perioden utsatta för cykelstöld. Det är en ökning från 2017, då andelen var 10,3 procent. Nivån gällande andelen utsatta för cykelstölder har legat relativt stabilt under hela mätperioden.

Otrygghet och oro

Otrygghet och oro för brott är ett komplext och mångfacetterat fenomen och därför svårt att mäta, men NTU kan bidra med ett antal centrala indikatorer på området. I kapitlet om otrygghet varierar referensperioden beroende på frågetyp. Frågor om oro för olika typer av brott avser de senaste tolv månaderna från svarstillfället. De mer övergripande frågorna avser den uppfattning respondenten har vid svarstillfället (2019).

Otrygghet ute sen kväll

Otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet 2007–2019¹. Andel (%) som känner sig mycket/ganska otrygga samt de som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen, (16–84 år). Källa: NTU 2019

Totalt uppger 28 procent av befolkningen (16–84 år) 2019 att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut ensamma under sena kvällar i sitt bostadsområde, vilket är på samma nivå som 2018. Andelen otrygga har efter en svag minskning under de första åren legat på en relativt stabil nivå under större delen av mätperioden. Dock ökade andelen otrygga påtagligt 2016 och har sedan dess legat kvar på samma högre nivå. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga än att män gör det. Andelen otrygga är särskilt stor bland de yngsta och äldsta kvinnorna i undersökningen.

 

Oro över brottsligheten i samhället

Oro över brottsligheten i samhället 2007–2019¹. Andel (%) som oroar sig i stor utsträckning, av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU 2019

Drygt två femtedelar (43 %) av befolkningen (16–84 år) oroar sig 2019 i stor utsträckning över brottsligheten i samhället, vilket i princip är på samma nivå som 2018 (42 %). Fram till och med 2011 minskade andelen som känner oro, och därefter skedde en ökning med årliga variationer som pågick fram till och med 2017. Andelen som känner stor oro över brottsligheten i samhället är lika stor bland män som bland kvinnor och sett till ålder är andelen störst bland personer i åldrarna 65–74 år.

Uppfattning om brottslighetens utveckling

Det är 80 procent av befolkningen (16–84 år) som 2019 tror att brottsligheten i Sverige har ökat under de senaste tre åren, vilket är något mindre än 2018 då andelen var 82 procent. Sett över tid har andelen legat relativt stabilt, men ligger på lite lägre nivåer 2019 jämfört med de första åren. Det är en något större andel kvinnor än män som tror att antalet brott har ökat under de senaste tre åren, och vidare är andelen störst bland de äldre åldersgrupperna, framför allt den äldsta (75–84 år).

Oro för närstående

Över en tredjedel (35 %) av befolkningen (16–84 år) uppger 2019 att de ofta oroar sig för att någon närstående ska drabbas av brott, vilket är på samma nivå som 2018. Andelen minskade fram till och med 2014, följt av en ökning fram till och med 2016, och har sedan dess legat kvar på samma nivå. Det är vanligare att kvinnor oroar sig för att närstående ska drabbas av brott än att män gör det, och sett till ålder är andelen oroliga störst i åldersgruppen 45–54 år.

Oro för olika typer av brott

Oro för att utsättas för olika brott 2019. Andel som oroar sig mycket/ganska ofta, av samtliga samt av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU 2019

Oro för misshandel

Andelen som 2019 uppger att de ofta oroar sig för misshandel är 10 procent av befolkningen (16–84 år), vilket är på samma nivå som 2018 och 2017.

Oro för våldtäkt/sexuella angrepp

Andelen som 2019 uppger att de ofta oroar sig våldtäkt eller andra sexuella angrepp är 12 procent av befolkningen (16–84 år), vilket är på samma nivå som 2018 och på ungefär samma nivå som 2017. Kvinnor uppger i betydligt större utsträckning att de ofta känner oro för att utsättas för våldtäkt eller sexuella angrepp jämfört med män. Allra störst är andelen bland kvinnor i åldersgruppen 20–24 år där 49 procent uppger denna oro.

Oro för personrån

Andelen av befolkningen (16–84 år) som 2019 uppger att de oroar sig för personrån är 17 procent, vilket är på i princip samma nivå som 2018 och 2017. Det är vanligare att kvinnor oroar sig för att utsättas för personrån än att män gör det, och sett till ålder är andelen oroliga störst i åldersgruppen 20–24 år.

Oro för bedrägeri på internet

Andelen av befolkningen (16–84 år) som 2019 uppger att de oroar sig för bedrägeri på internet är 28 procent. Andelen har ökat något jämfört med 2018, då den var 25 procent. Sett över tid finns en antydan till svag ökning sedan 2017. Det är i princip lika vanligt bland män som bland kvinnor att oroa sig för att utsättas för bedrägeri på internet, och sett till ålder är andelen oroliga störst i åldersgruppen 45–54 år.

Oro för bostadsinbrott

År 2019 uppger 27 procent av befolkningen (16–84 år) att de oroar sig för bostadsinbrott, vilket är på i princip samma nivå som 2018. Andelen låg relativt stabilt under de första åren, följt av en ökning 2012 som pågick fram till och med 2017, med årliga variationer. Det är något vanligare att kvinnor oroar sig för bostadsinbrott än att män gör det. Vidare är andelen oroliga för bostadsinbrott störst i åldersgruppen 45–54 år.

Oro för bilbrott

Bland de respondenter som angett att någon i hushållet har en bil är 25 procent oroliga för att hushållets bil ska bli stulen eller utsättas för skadegörelse, vilket är på samma nivå som 2018. Andelen minskade fram till och med 2013, följt av en successiv ökning 2015–2017. Andelen är i princip lika stor bland män som bland kvinnor, och sett till ålder är andelen störst bland personer i åldersgruppen 25–34 år.

Otrygghetens konsekvenser

Det är 24 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de mycket eller ganska ofta valt en annan väg eller ett annat färdsätt till följd av oro för brott. Vidare uppger 22 procent att de ofta har avstått från att skriva eller lägga upp något på internet på grund av oro för att bli utsatt för trakasserier eller hot, varav 4 procentenheter aldrig lägger upp någonting på internet på grund av oron. Vidare uppger 13 procent att de ofta avstått från en aktivitet till följd av oro, medan 8 procent uppger att oron för brott har en stor påverkan på livskvaliteten. Det är en betydligt större andel kvinnor än män som ofta har valt att ta en annan väg eller ett annat färdsätt och som ofta avstått från någon aktivitet på grund av oro. För de andra frågorna är skillnaderna små.

Förtroende för rättsväsendet

Förtroende för myndigheterna i rättsväsendet

Förtroende för rättsväsendet som helhet och för de enskilda myndigheterna 2007–2019.¹) Andel av befolkningen (16–84 år) som har ett mycket/ganska stort förtroende Källa: NTU 2019

Rättsväsendet består av flera olika myndigheter, och i NTU ställs frågor om inställningen till rättsväsendet överlag och mer specifikt till fyra av dess myndigheter – polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården. I kapitlet om allmänhetens förtroende för rättsväsendet efterfrågas respondentens uppfattning vid svarstillfället (2019).

Förtroende för rättsväsendet som helhet

Knappt hälften (48 %) av befolkningen (16–84 år) uppger att de har stort förtroende för rättsväsendet som helhet, vilket är på ungefär samma nivå som 2018, då andelen var 47 procent. Andelen med stort förtroende var relativt stabil från 2011 och fram till och med 2017, då det skedde en tydlig minskning. Därefter ökade andelen, vilket gjorde att den har återgått till den tidigare nivån. Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för rättsväsendet som helhet än att män har det. Sett till ålder är andelen med stort förtroende för rättsväsendet som helhet störst i åldersgruppen 35–44 år.

Förtroende för polisen

Andelen av befolkningen (16–84 år) som 2019 uppger stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete är 52 procent, vilket är en ökning från 2018, då andelen var 49 procent. Nivån låg stabilt (med årliga variationer) fram till 2017, då andelen med stort förtroende minskade. Under 2018 skedde dock en ökning och den ökningen har fortsatt 2019. En ökning på totalt 10 procentenheter har skett mellan 2017 och 2019. Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för polisen än att män har det. Sett till ålder är andelen med stort förtroende för polisen störst i åldrarna 20–54 år.

Förtroende för åklagarna

Det är 39 procent av befolkningen (16–84 år) som har stort förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, vilket är en ökning sedan 2018 då andelen var 36 procent. Andelen ökade fram till och med 2009 och låg därefter på en stabil nivå fram till 2017 då andelen minskade. Under 2019 ökade dock andelen igen, vilket innebär att den är kvar på den tidigare stabila nivån. Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för åklagarna än att män har det. Sett till ålder är andelen med stort förtroende för åklagarna störst i åldersgruppen 35–44 år.

Förtroende för domstolarna

Det är 38 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger ett stort förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete, vilket är en något större andel jämfört med 2018 (36 %). Andelen låg relativt stabilt större delen av mätperioden fram till och med 2016. Därefter minskade andelen, men har 2019 ökat något. Det är något vanligare att ha stort förtroende för domstolarna bland kvinnor jämfört med bland män. Sett till ålder är andelen med stort förtroende för domstolarna störst i åldersgruppen 35–44 år.

Förtroende för kriminalvården

Det är 33 procent av befolkningen (16–84 år) som har stort förtroende för kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, vilket är på ungefär samma nivå som 2018 (32 %). Andelen med stort förtroende för kriminalvården ökade mellan 2007 och 2010 och har därefter varierat kring en stabil nivå, med undantag från 2017 då andelen minskade något. Det är något vanligare att kvinnor har stort förtroende för kriminalvården än att män har det. Sett till ålder är andelen med stort förtroende för kriminalvården störst i åldersgrupperna 16–19 år respektive 20– 24 år.

Förtroende för hur rättsväsendet som helhet hanterar brottsmisstänkta

Resultaten för 2019 visar att 42 procent av befolkningen (16–84 år) har stort förtroende för att rättsväsendet som helhet hanterar brottsmisstänkta på ett rättvist sätt, vilket är en liten ökning från 2018 då andelen var 40 procent. Andelen har legat på en relativt stabil nivå under större delen av mätperioden, med undantag för 2017 då andelen minskade. En svag ökning kan ses mellan 2017 och 2019, men huruvida det rör sig om en uppåtgående trend är ännu för tidigt att fastställa. Det är i princip lika vanligt bland män som bland kvinnor att ha stort förtroende för att rättsväsendet som helhet hanterar brottsmisstänkta rättvist. Sett till ålder är andelen störst i åldersgruppen 35–44 år.

Förtroende för hur polisen hanterar brottsmisstänkta

Resultaten för 2019 visar att 49 procent av befolkningen (16–84 år) uppger ett stort förtroende för att polisen hanterar brottsmisstänkta på ett rättvist sätt, vilket är en något större andel jämfört med 2018, då den låg på 47 procent. Andelen med stort förtroende för hur polisen hanterar brottsmisstänkta har generellt sett legat på en stabil nivå, men det har skett en ökning mellan 2017 och 2019. Det återstår att se om ökningen är början på en ny trend eller en tillfällig avvikelse från den annars stabila nivån. Det är i princip lika vanligt bland män och kvinnor att ha stort förtroende för att polisen hanterar brottsmisstänkta rättvist. Sett till ålder är andelen störst i åldersgruppen 45–54 år.

Förtroende för hur rättsväsendet som helhet behandlar brottsutsatta

Resultaten för 2019 visar att 28 procent av befolkningen (16–84 år) har stort förtroende för att rättsväsendet som helhet behandlar brottsutsatta på ett bra sätt, vilket är en något större andel jämfört med 2018 då den låg på 26 procent. Andelen med stort förtroende ökade något i början av mätperioden och har därefter legat på en relativt stabil nivå. Det är något vanligare bland kvinnor än män att ha stort förtroende för hur rättsväsendet som helhet behandlar brottsutsatta. Sett till ålder är andelen med stort förtroende störst i åldersgruppen 16–19 år.

Förtroende för hur polisen behandlar brottsutsatta

Resultaten för 2019 visar att 44 procent av befolkningen (16–84 år) uppger ett stort förtroende för att polisen behandlar brottsutsatta på ett bra sätt, vilket är en ökning från 2018 då andelen var 41 procent. Andelen med stort förtroende har legat stabilt (med årliga variationer) under hela mätperioden, och det återstår att se om den här senaste ökningen är början på en uppåtgående trend eller om det är en tillfällig avvikelse från den annars stabila nivån. Det är något vanligare bland kvinnor än män att ha stort förtroende för hur polisen behandlar brottsutsatta. Sett till ålder är andelen med stort förtroende störst i åldersgruppen 35–44 år.

Brottsutsattas kontakter med rättsväsendet

Erfarenheter av polisen

Erfarenheter av polisen bland de som utsatts för något brott som polisanmälts under de senaste tre åren, enligt NTU 2007–2019¹. Andel som sammantaget har mycket/ganska positiva erfarenheter av polisen samt som är mycket/ganska nöjda med olika delar av polisens arbete. Källa: NTU 2019

När en person blivit utsatt för ett brott som polisanmäls får personen kontakt med och erfarenhet av en eller flera av rättsväsendets myndigheter. Erfarenheterna begränsas vanligen till den kontakt man får med polisen i samband med polisanmälan, men kan också bestå av kontakter med åklagare, målsägandebiträde och domstol i de fall brottet tas upp i en rättegång. I kapitlet ställs frågor om brottsutsattas erfarenheter av kontakter med rättsväsendet under de senaste tre åren från svarstillfället (2019).

Erfarenheter av polisen i samband med polisanmälan

NTU 2019 visar att 25 procent av befolkningen (16–84 år) har utsatts för något eller några brott som anmälts till polisen under de senaste tre åren. Av dessa är det 45 procent som uppger att de sammantaget har positiva erfarenheter av polisen, vilket i princip är på samma nivå som 2018 (44 %).

Andelen har legat på en stabil nivå under större delen av mätperioden, dock kan något lägre nivåer ses under de senaste åren jämfört med tidigare år. Vid en jämförelse mellan brott med respektive utan inslag av hot eller våld ligger andelen med positiva erfarenheter på ungefär samma nivå.

Vad beträffar olika delar av polisens arbete är de brottsutsatta mest nöjda med polisens bemötande och tillgänglighet (54 respektive 48 %), men mindre nöjda med informationen om ärendet och med polisens effektivitet (34 respektive 19 %). Vid en jämförelse mellan brott med respektive utan inslag av hot eller våld, är andelen nöjda större då händelsen inte har innehållit hot eller våld, sett till majoriteten av frågorna om polisens arbete. Undantaget är frågan om polisens effektivitet, där andelen nöjda är större i de fall brottet har innehållit hot eller våld.

Kvinnor är nöjda i större utsträckning än män, vad gäller såväl den sammantagna erfarenheten av polisen som de olika delarna av polisens arbete, och sett till ålder är andelen med positiva erfarenheter störst bland de äldsta åldersgrupperna.

Erfarenheter av åklagare och rättegång

Det är 2,2 procent av befolkningen (16–84 år) som har varit i kontakt med en åklagare under de senaste tre åren, med anledning av utsatthet för brott, oavsett om utredningen sedan lett till en rättegång eller ej. Av dessa personer uppger 42 procent att de har positiva erfarenheter av kontakten med åklagaren, vilket ungefär är på samma nivå som 2018 (41 %).

Vidare är det 1,2 procent av befolkningen (16–84 år) som har medverkat i en rättegång i domstol under de senaste tre åren, med anledning av utsatthet för brott. Av de personerna uppger sig 52 procent vara nöjda med det bemötande som de fått i domstolen, vilket är en minskning från 2018 då andelen var 56 procent. Vidare uppger 63 procent att de tyckte att det varit lätt att förstå rättegången, vilket är en liten minskning sedan 2018 då andelen var 65 procent. När det gäller information inför rättegången uppger 57 procent att den var tillräcklig, vilket är en ökning sedan 2018 då andelen var 53 procent.

Av dem som har medverkat i en rättegång i egenskap av målsägande är det 60 procent som uppger att de hade ett målsägandebiträde. Av de här personerna uppger 64 procent att erfarenheterna av målsägandebiträdet varit positiva, vilket är på en lägre nivå än 2018 då andelen var 69 procent.

Kvinnor är nöjda i större utsträckning än män, vad gäller erfarenheter av åklagare, domstolar och målsägandebiträde, medan det i princip inte är några skillnader mellan män och kvinnor sett till förståelse av rättegången och information inför rättegången.

Lyssna på podden om NTU (från 2015)

    Rapporter som bygger på NTU

¹) Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod. Läs mer om detta i den tekniska rapporten för NTU 2018 (Brå 2019b). För motsvarande resultat före omräkningen, se tidigare NTU-publikationer.

²) I samband med uppföljningsintervjuerna har det framkommit att en del personer har missförstått screeningfrågan om trakasserier. I stället kan det ha rört sig om telefonförsäljning eller liknande. Resultaten gällande utsatthet för trakasserier bör därför tolkas med stor försiktighet. Frågans formulering och hur resultaten redovisas kommer att ses över inför NTU 2020. För att läsa mer, se bilaga 15 i den tekniska rapporten (Brå 2019c).

Sidan senast uppdaterad: 2019-10-18

NTU är en del av Sveriges officiella statistik (gäller statistik från 2019).

Publikationer

Nationella trygghets­undersökningen 2019 Om utsatthet, otrygghet och förtroende (2019:11)
Pris för tryckt rapport 365 kr inkl moms

Publicering

Nationella trygghets­undersökningen (NTU) genomförs årligen. Årsrapporten utkommer i januari.