STUDIE

Vilka faktorer påverkar hur domare bestämmer straffvärde och hur de väljer mellan olika påföljder? Finns det systematiska skillnader mellan olika grupper av domare, eller mellan domstolar i olika hovrättsområden? Hur resonerar domare själva kring dessa frågor? Denna rapport undersöker dessa frågor med hjälp av en experimentell vinjettstudie där domare bedömt lämplig påföljd i fiktiva brottsfall, och genom gruppintervjuer med domare.

Rättsprocessen

Här hittar du ett urval rapporter och kortanalyser om rättsprocessen som helhet, samt rapporter som riktar sig till domstolsväsendet.

PANDEMIN

Polisens forensiska undersökningar

Forensiska undersökningar kan vara en viktig nyckel för att komma vidare i det polisiära utredningsarbetet och det är därför angeläget att studera deras utveckling. Syftet med den här kortanalysen är därför att beskriva utvecklingen av polisens forensiska undersökningar i utredda ärenden.

KORTANALYS

Kartläggning

I den här rapporten från 2021 presenteras statistik över antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2020, för en delmängd brott som riktats mot person.

Brottstyperna som ingår är misshandel, grov fridskränkning samt grov kvinnofridskränkning, olaga hot, ofredande, våldtäkt, sexuellt ofredande, fickstöld och personrån. 

HATBROTT

I rapporten Polisanmälda hatrbrott 2020 (2021:17) redovisas dels de anmälda brott från 2020 som har markerats som hatbrott av polisen, dels omfattningen och karaktären av de hatbrott som Brå identifierat i dessa anmälningar.

Studie

För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde. Det visar Brås studie om tystnad mot rättsväsendet (2019:10).

rättsväsendet

På fyra års sikt prognostiseras ärenden som redovisas till åklagare (Polismyndigheten) att öka med 9 procent, antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut (Åklagarmyndigheten) att öka med 8 procent, antalet brottmål som är avgjorda genom dom (Sveriges Domstolar) att öka med 61 procent och medelantalet klienter i Kriminalvården att öka med 17 procent.

AVSKRIVNA BROTT

Denna kortanalys studerar regionala skillnader i direktavskrivningar under perioden januari 2016 till december 2018. I polisregion Stockholm direktavskrevs störst andel av brotten, 57 procent. I polisregion Nord direktavskrevs minst andel, 43 procent. Andelen direktavskrivningar varierar över kalenderåret på så sätt att de är vanligare på sommaren än på vintern. 

RÄTTSVÄSENDET

Antalet stora brottmål, som är komplexa och tar tid att utreda, har ökat de senaste tio åren. Av dessa brottmål utgörs merparten, närmare 80 procent, av ekobrott, våldsbrott och narkotikabrott. Brås rapport Stora förundersökningar och brottmål (2017) visar att de stora brottmålen oftast föregås av långa och komplexa förundersökningar.

Lagföring

I Sverige, liksom i många andra länder, behandlas unga personer mildare ur ett straffrättsligt perspektiv. Påföljdssystemet och bestämmelserna om ungas särbehandling inom rättsväsendet är dock föränderliga och det är därför viktigt att följa upp och beskriva utvecklingen av rättsväsendets ingripanden mot unga. I denna kortanalys görs en översiktlig beskrivning av lag­föringar mot pojkar och flickor, från perioden 2001–2016.

Mellan åren 2006 och 2010 genomförde regeringen en satsning som innebar att antalet poliser utökades med närmare 2 500 personer, vilket bland annat förväntades leda till en större andel personuppklarade brott. Istället har andelen minskat sedan 2011.

Regeringen gav därför Brå i uppdrag att undersöka ett antal möjliga förklaringar till denna minskning. I tre delrapporter har Brå studerat betydelsen av

  • att antalet beslut om förundersökningsbegränsning ökat (Brå 2015:17)
  • att brottslighetens karaktär kan ha förändrats (Brå 2016:18)
  • att beviskraven kan ha ökat (Brå 2016:19).

I rapporten Rättsväsendets förutsättningar att personuppklara brott (2016:23) görs en samlad bedömning av hur dessa olika faktorer kan ha påverkat personuppklaringen, på grundval av de tre delstudierna, statistik och polisiär kunskap.

Utvärdering

Ensamstående mammor drabbas hårdast av reformen om skärpt skadeståndsansvar för föräldrar till barn som döms för brott. Det finns heller inget stöd för att reformen minskat ungdomsbrottsligheten. Det visar rapporten Föräldrars skadeståndsansvar för barnens brott (2017) som är en utvärdering av 2010 års reform. En stor del av de domare och åklagare som medverkat i studien är negativa eller mycket negativa till reformen. Främst anses reformen vara missriktad och den uppges orsaka stora praktiska problem för rättsväsendet utan att uppfylla sitt syfte.

Pandemins inverkan på brott och rättsväsendets arbete

Snacka om brott: avsnitt 28

Pandemins inverkan på brott och rättsväsendets arbete

Podd: Pandemins inverkan på brott och rättsväsendets arbete

Det här avsnittet av Brås podd Snacka om brott handlar om pandemin och om dess eventuella konsekvenser på den anmälda brottsligheten under 2020. Hur har den påverkat brottsligheten? Och hur har polis, åklagare och domstolar utvecklat sin produktion och möjligheterna att utreda och lagföra brott?

Medverkande: Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd, Brå.

Programledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå

Publicerad: 23 april, 2021

Relaterad publikation: Pandemins inverkan på flödet i rättskedjan

Statistik

1,1 procent av befolkningen (16–84 år) har medverkat i en rättegång i domstol under de senaste tre åren, med anledning av utsatthet för brott. Av de personerna uppger sig 58 procent vara nöjda med det bemötande som de fått i domstolen (2021). Källa: NTU

Utvärdering

fördjupninG

Rättsprocessen

Flickor får oftare åtalsunderlåtelse

En av de grundläggande principerna i tillämpningen av det svenska straff­systemet är att lika fall ska behandlas lika. Exempelvis ska pojkar och flickor behandlas lika, och det ska inte spela någon roll var i landet ett ärende hanteras.

Ändå finns det en könsskillnad i lagföringsbesluten som är särskilt intressant att studera; av flickors lagföringar står åtalsunderlåtelser för 56 procent, medan motsvarande siffra bland pojkar är endast 29 procent, en betydligt lägre siffra. Denna typ av skillnad mellan flickor och pojkar i åldern 15–17 år har därför studerats under perioden 2013–2018, i kortanalysen Får flickor lättare åtalsunderlåtelse än pojkar? (5/2020)

Ny LagSTIFTNING

Den 1 juli 2013 infördes ett nytt brott i brottsbalken: kränkande fotografering, som kriminaliserar olovlig smygfotografering på platser där man förväntar sig vara i ett fredat utrymme (till exempel toaletter eller omklädningsrum).

Brås rapport Kränkande fotografering (2019) visar att de flesta anmälningarna gäller bilder med naket innehåll och att brotten främst riktar sig mot flickor och kvinnor. En annan viktig slutsats är att vissa typer av gärningar är svåra att komma åt med hjälp av lagen på grund av dess utformning, praxis och begränsningar kopplade till IT-forensiska undersökningar.

Otillåten påverkan mot myndigheter och organisationer

Snacka om brott: avsnitt 8

Otillåten påverkan mot myndigheter och organisationer

Podd: Otillåten påverkan mot myndigheter och organisationer

Det här avsnittet av Brås podd Snacka om brott handlar om otillåten påverkan mot myndigheter och organisationer. Trakasserier, hot, våld och korruptionsförsök är exempel på otillåten påverkan som många myndighetsanställda utsätts för i sitt arbete. Vad kan chefer, HR, säkerhetsfunktioner och medarbetare göra för att förebygga och hantera påverkansförsök?

Medverkande: Johanna Skinnari, projektledare, Brå samt Ulf Rumar, säkerhetsexpert, Kriminalvården.
Programledare: Johannes Rosenberg
Publicerad: 24 april, 2017

Relevanta publikationer: Att förebygga och hantera påverkansförsök; Otillåten påverkan mot myndighetspersoner

hot och trakasserier

Rapportomslag Otillåten påverkan mot åklagare och domare

Åklagare är den yrkesgrupp inom rättsväsendet som i störst utsträckning utsätts för otillåten påverkan, vilket kan förklaras av att de exponeras som individer. Domare, som kommer in sent i rättskedjan, utsätts i mindre utsträckning än många andra myndighetspersoner. Även enstaka fall av våld, skadegörelse och otillbörliga erbjudanden förekommer.

Otillåten påverkan mot åklagare och domare sker främst i form av trakasserier och hot. Det rör sig inte om vilka hot som helst, utan syftet är att påverka deras myndighetsutövning. I rapporten Otillåten påverkan mot åklagare och domare (2009) presenteras resultaten från en webbenkät om otillåten påverkan riktad till samtliga åklagare och domare i tingsrätt och länsrätt.

Uppklaring

Den totala uppklaringen av brott påverkas delvis av sammansättningen av olika brottskategorier av anmälda brott. Till exempel gav färre stölder ökad uppklaring 2001–2010 medan färre ingripandebrott bidrog till minskad uppklaring 2010–2016.

Målsägande

För att brott ska kunna leda till åtal krävs i praktiken ofta att målsäganden medverkar i rättsprocessen. Viktiga faktorer för en ökad medverkan är bland annat ett bra bemötande från rättsväsendets aktörer och tydlig information om ärendet och processen. Även målsägandebiträdet spelar en viktig roll i målsägandes medverkan.