Studie

Tystnadskulturer

För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde. Det visar Brås studie om tystnad mot rättsväsendet (2019:10)

Brå har på uppdrag av regeringen studerat fenomenet tystnadskulturer och övergrepp i rättssak och hur dessa kan motverkas. Uppdraget har inriktats mot fem fokusområden: brott inom en hederskontext; relationsvåld; kriminella nätverk; brott i socialt utsatta områden samt brott mot och inom organisationer.

Rättsprocessen

Här hittar du ett urval rapporter och kortanalyser om rättsprocessen som helhet, samt rapporter som riktar sig till domstolsväsendet.

RÄTTSVÄSENDET

Antalet stora brottmål, som är komplexa och tar tid att utreda, har ökat de senaste tio åren. Av dessa brottmål utgörs merparten, närmare 80 procent, av ekobrott, våldsbrott och narkotikabrott. Brås rapport Stora förundersökningar och brottmål (2017) visar att de stora brottmålen oftast föregås av långa och komplexa förundersökningar.

Lagföring

I Sverige, liksom i många andra länder, behandlas unga personer mildare ur ett straffrättsligt perspektiv. Påföljdssystemet och bestämmelserna om ungas särbehandling inom rättsväsendet är dock föränderliga och det är därför viktigt att följa upp och beskriva utvecklingen av rättsväsendets ingripanden mot unga. I denna kortanalys görs en översiktlig beskrivning av lag­föringar mot pojkar och flickor, från perioden 2001–2016.

Mellan åren 2006 och 2010 genomförde regeringen en satsning som innebar att antalet poliser utökades med närmare 2 500 personer, vilket bland annat förväntades leda till en större andel personuppklarade brott. Istället har andelen minskat sedan 2011.

Regeringen gav därför Brå i uppdrag att undersöka ett antal möjliga förklaringar till denna minskning. I tre delrapporter har Brå studerat betydelsen av

  • att antalet beslut om förundersökningsbegränsning ökat (Brå 2015:17)
  • att brottslighetens karaktär kan ha förändrats (Brå 2016:18)
  • att beviskraven kan ha ökat (Brå 2016:19).

I rapporten Rättsväsendets förutsättningar att personuppklara brott (2016:23) görs en samlad bedömning av hur dessa olika faktorer kan ha påverkat personuppklaringen, på grundval av de tre delstudierna, statistik och polisiär kunskap.

Utvärdering

Ensamstående mammor drabbas hårdast av reformen om skärpt skadeståndsansvar för föräldrar till barn som döms för brott. Det finns heller inget stöd för att reformen minskat ungdomsbrottsligheten. Det visar rapporten Föräldrars skadeståndsansvar för barnens brott (2017) som är en utvärdering av 2010 års reform. En stor del av de domare och åklagare som medverkat i studien är negativa eller mycket negativa till reformen. Främst anses reformen vara missriktad och den uppges orsaka stora praktiska problem för rättsväsendet utan att uppfylla sitt syfte.

rättsväsendet

På fyra års sikt prognostiseras ärenden redovisade till åklagare (Polismyndigheten) att öka med 12 procent, antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut (Åklagarmyndigheten) att öka med 17 procent, antalet avgjorda brottmål (Domstolsverket) att öka med 9 procent samt medelantalet klienter i Kriminalvården att minska med 4 procent.

Statistik

1,2 procent av befolkningen (16–84 år) har medverkat i en rättegång i domstol under de senaste tre åren, med anledning av utsatthet för brott. Av de personerna uppger sig 52 procent vara nöjda med det bemötande som de fått i domstolen, vilket är en minskning från 2018 då andelen var 56 procent. Källa: NTU

Ny LagSTIFTNING

Den 1 juli 2013 infördes ett nytt brott i brottsbalken: kränkande fotografering, som kriminaliserar olovlig smygfotografering på platser där man förväntar sig vara i ett fredat utrymme (till exempel toaletter eller omklädningsrum).

Brås rapport Kränkande fotografering (2019) visar att de flesta anmälningarna gäller bilder med naket innehåll och att brotten främst riktar sig mot flickor och kvinnor. En annan viktig slutsats är att vissa typer av gärningar är svåra att komma åt med hjälp av lagen på grund av dess utformning, praxis och begränsningar kopplade till IT-forensiska undersökningar.

Avsnitt 8: Otillåten påverkan mot myndigheter och organisationer

Trakasserier, hot, våld och korruptionsförsök är exempel på otillåten påverkan som många myndighetsanställda utsätts för i sitt arbete. Vad kan chefer, HR, säkerhetsfunktioner och medarbetare göra för att förebygga och hantera påverkansförsök?

Medverkande: Johanna Skinnari, projektledare, Brå samt Ulf Rumar, säkerhetsexpert, Kriminalvården.
Programledare: Johannes Rosenberg
Publicerad: 24 april, 2017

Relevanta publikationer: Att förebygga och hantera påverkansförsök; Otillåten påverkan mot myndighetspersoner

hot och trakasserier

Rapportomslag Otillåten påverkan mot åklagare och domare

Åklagare är den yrkesgrupp inom rättsväsendet som i störst utsträckning utsätts för otillåten påverkan, vilket kan förklaras av att de exponeras som individer. Domare, som kommer in sent i rättskedjan, utsätts i mindre utsträckning än många andra myndighetspersoner. Även enstaka fall av våld, skadegörelse och otillbörliga erbjudanden förekommer.

Otillåten påverkan mot åklagare och domare sker främst i form av trakasserier och hot. Det rör sig inte om vilka hot som helst, utan syftet är att påverka deras myndighetsutövning. I rapporten Otillåten påverkan mot åklagare och domare (2009) presenteras resultaten från en webbenkät om otillåten påverkan riktad till samtliga åklagare och domare i tingsrätt och länsrätt.

Uppklaring

Den totala uppklaringen av brott påverkas delvis av sammansättningen av olika brottskategorier av anmälda brott. Till exempel gav färre stölder ökad uppklaring 2001–2010 medan färre ingripandebrott bidrog till minskad uppklaring 2010–2016.

Målsägande

För att brott ska kunna leda till åtal krävs i praktiken ofta att målsäganden medverkar i rättsprocessen. Viktiga faktorer för en ökad medverkan är bland annat ett bra bemötande från rättsväsendets aktörer och tydlig information om ärendet och processen. Även målsägandebiträdet spelar en viktig roll i målsägandes medverkan.