I denna kortanalys beskrivs hur andelen direktavskrivna brott varierar mellan olika polisregioner i Sverige.
Brottsoffers möjligheter att tillvarata sina rättigheter bör vara desamma oavsett var de bor. Därför är det intressant att undersöka om andelen direktavskrivna brott varierar mellan olika delar av landet och vad det kan bero på. I denna kortanalys beskrivs hur andelen direktavskrivna brott varierar mellan olika polisregioner i Sverige och mellan olika månader under treårsperioden 2016–2018, samt presenteras några möjliga förklaringar.
I polisregion Stockholm direktavskrevs en stor andel av brotten, 57 procent, vilket är fler än i de andra polisregionerna. I polisregion Nord direktavskrevs en mindre andel än i de andra polisregionerna (43 procent).
En förklaring till att andelen direktavskrivna brott skiljer sig åt mellan regionerna och mellan månaderna är att även brottsstrukturen varierar, både mellan olika regioner och mellan olika månader.
Andelen direktavskrivna brott varierar nämligen kraftigt mellan olika brottskategorier, från mindre än 1 procent vid drograttfylleri till 94 procent vid cykelstöld. Särskilt vanligt är det att direktavskriva följande brottskategorier: bedrägerier, stölder av motorfordon, cykelstölder, övriga stölder och skadegörelser. Ju fler sådana brott som begås, desto större blir andelen direktavskrivna brott.
Det finns alltså regionala skillnader i brottsstruktur, vilket i hög grad förklarar de regionala skillnaderna i andelen direktavskrivna brott. Exempelvis är andelen skadegörelsebrott särskilt hög i region Stockholm, vilket tydligt bidrar till att många brott i regionen direktavskrivs.
Andelen direktavskrivna brott varierar inte bara mellan regionerna, utan också under kalenderåret, med en större andel under sommarmånaderna och en mindre under vintermånaderna. Cykelstölder och vissa andra stöldbrott står exempelvis för en större andel av de handlagda brotten på sommaren. Det omvända gäller för så kallade ingripandebrott och vissa andra brott. Därmed förklarar brottsstrukturen i hög grad också skillnaderna mellan olika delar av året.
Det är troligt att även skillnader i anmälningssätt i viss mån påverkar andelen direktavskrivna brott.
Ett sätt att anmäla brott är att skicka in en så kallad skrivelse till polisen. Detta anmälningssätt är till exempel vanligt när trafikföretag anmäler skadegörelser, framför allt klotter i tunnelbanan. Därmed är det dock svårt att särskilja effekter av anmälningssätt från effekter av brottskategorier, eftersom nästan alla skrivelser rör skadegörelser.
Arbetsbelastningen bör inte påverka beslutet om att utreda eller direktavskriva brott. Polisen har nämligen en skyldighet att ta upp brottsanmälningar och att utreda brotten, även när organisationen är ansträngd. I en av analyserna studerades anmälningar som kommit in via telefonsamtal eller som e-anmälningar till polisens kontaktcenter (PKC), som tar emot, registrerar och hanterar majoriteten av brottsanmälningarna.
Telefonkötiden till PKC används i denna kortanalys som mått på deras arbetsbelastning. Under våren 2018 ökade andelen mottagna samtal med minst 3 minuters kötid, men det finns inga tydliga tecken på att det påverkat andelen direktavskrivna brott. Resultaten ska dock tolkas med viss försiktighet, i och med att bara ett mått på arbetsbelastning testats.
urn:nbn:se:bra-878
© Brottsförebyggande rådet 2020
Författare: Victor Ståhl