Målsägare vid brottsanmälan 2014-2020

Övergripande statistik för utvalda brottstyper riktade mot person

I den här rapporten presenteras ny statistik över antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2020, för en delmängd brott som riktats mot person.

Ett av kriminalstatistikens övergripande ändamål är att belysa de personer som av olika anledning kommer i kontakt med rättsväsendet med anledning av brott. Den hittills befintliga registerbaserade kriminalstatistiken fokuserar dock i huvudsak på gärningspersonerna. Genom att ta tillvara resultatet från den första etappen av rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) har Brå kunnat utveckla den nya statistikprodukt som presenteras i denna rapport. Det handlar om grundläggande statistik över målsägare vid brottsanmälan för några utvalda brott som på sikt kommer att vidareutvecklas, och statistiken utgör därför ännu inte officiell statistik.

Rättsprocessen

Relaterat material

Statistiken över målsägare vid brottsanmälan

Ramverk för ny målsägarstatistik vid brottsanmälan 2014-2020 Pdf, 1 MB.

Målsägare vid brottsanmälan

Hela tabellverket

Samtliga statistiktabeller för statistiken.

Tidsserie

Målsägarstatistik vid brottsanmälan 2014–2022 Excel, 35 kB.

Ladda ner som pdf

Kundkorg

Summa:

Beställ/Ändra

Om statistiken

Med en målsägare avses i statistiken en person som utsatts för en händelse som anmälts som brott till polisen, åklagaren eller annan brottsutredande myndighet. Syftet med målsägarstatistiken är att redovisa tillförlitliga uppgifter om antalet målsägare för vissa typer av brott, inom olika köns- och åldersgrupper, och hur dessa har utvecklats över tid, och därigenom öka kunskapen om de personer som registrerats som utsatta för brottsanmälda händelser.

Statistiken är avgränsad till fysiska personer och en delmängd av brott riktade mot person. Juridiska personer ingår således inte alls i statistiken. Totalt registrerades 221 500 fysiska personer som målsägare för de brott som ingår i statistiken för 2020. Till de brott som inkluderas i statistiken hör de flesta brotten i kapitel 3–6 i brottsbalken, såsom misshandel, grov fridskränkning, olaga hot och våldtäkt, men även vissa enstaka brott mot person i andra kapitel i brottsbalken eller specialstraffrätten. I tolkningen av statistiken bör även beaktas att statistiken redovisar uppgifter om målsägare i ett tidigt skede i brottmålsprocessen, utan hänsyn till utfallet i den fortsatta brottmålsprocessen. Det innebär att statistiken även omfattar personer som registrerats som målsägare vid anmälan av sådana brott som sedan har direktavskrivits eller där utredningen av brottet lagts ned.

Det sista redovisningsåret i statistiken bör tolkas med viss försiktighet, eftersom det sammanfaller med pandemins utbredning i samhället. Det görs i rapporten ingen djupgående analys av pandemins inverkan på statistiken.

Läs mer om anmälda brott under pandemin

Huvudresultat för 2020

Nedan presenteras huvudresultaten avseende antalet registrerade målsägare vid brottsanmälan för några utvalda brottstyper i statistiken. Dessa är misshandel, grov fridskränkning samt grov kvinnofridskränkning, olaga hot, ofredande, våldtäkt, sexuellt ofredande, fickstöld och personrån. Brottstyperna har valts ut till redovisningen i rapporten utifrån att de antingen är störst till antalet inom sitt kapitel i brottsbalken eller för att de är särskilt allvarliga till sin natur.

Huvudresultaten för några utvalda brottstyper:

Bland de brottstyper som ingår i målsägarstatistiken, är det för misshandelsbrott som det finns flest målsägare registrerade vid brottsanmälan, 67 200 personer år 2020. Av dessa var 58 procent män och pojkar och 42 procent kvinnor och flickor.
Två andra stora grupper målsägare registrerades för brottstypen olaga hot, med 47 300 personer och för brottstypen ofredande, med 47 400 personer. Målsägarna för olaga hot var till 53 procent män och pojkar, och till 47 procent kvinnor och flickor. Bland målsägarna för ofredande var 60 procent kvinnor och flickor, och 40 procent män och pojkar.

Könsfördelning bland registrerade målsägare

Könsfördelningen skiljde sig mycket åt mellan de brottstyper som ingår i rapporten.
De flesta målsägarna var kvinnor eller flickor vid till exempel våldtäkt (92 procent) eller sexuellt ofredande (88 procent).
De flesta målsägare var män eller pojkar vid exempelvis personrån (84 procent) eller misshandel av obekant (75 procent).
Vid några brottstyper, till exempel olaga hot eller grov fridskränkning, var könsfördelningen relativt jämn.

Åldersfördelning bland registrerade målsägare

Generellt var det framför allt större andelar registrerade målsägare sett till befolkningen bland äldre tonåringar (15–17 år) och unga vuxna (18–24 år) för de brottstyper som ingår i rapporten.
Tonåringar i åldern 15–17 år stod för störst andel målsägare per 100 000 i befolkningen vid misshandel och olaga hot. Denna åldersgrupp omfattade även störst andel målsägare vid våldtäkt och sexuellt ofredande bland flickor, och vid personrån bland pojkar.
Unga vuxna i åldern 18–24 år stod för den största andelen målsägare per 100 000 i befolkningen vid grov kvinnofridskränkning och fickstöld, samt vid olaga hot bland kvinnor.
Det finns dock några brott där fördelningen ser annorlunda ut. Vid grov fridskränkning var målsägarna i huvudsak barn (nästan 80 procent). Vid ofredande och fickstöld var det i gengäld många vuxna och förhållandevis få barn som registrerades som målsägare.
Överlag registrerades små barn (0–6 år) och personer i åldern 65 år eller äldre relativt sällan som målsägare. Jämfört med övriga åldersgrupper registrerades dock en relativt stor andel små barn som målsägare för grov fridskränkning, och jämfört med äldre pojkar och män registrerades en relativt stor andel små pojkar som målsägare vid våldtäkt.
För äldre personer, 65 år och äldre, var fickstöld den brottstyp som de oftast registrerades för som målsägare, av de brott som ingår i rapporten.

Utveckling mellan 2014 och 2020

Antalet registrerade målsägare vid brottsanmälan har ökat för vissa av de utvalda brottstyperna 2020 jämfört med 2014. Ett tydligt exempel är personrån, där antalet målsägare ökat med 25 procent. Det var framför allt antalet tonårspojkar som ökade, medan antalet kvinnor och flickor som registrerades som målsägare var närmast konstant.
Ett annat tydligt exempel är våldtäkt, med en ökning av antalet målsägare på 43 procent, för båda könen. Vid våldtäkt bör man dock hålla i minnet att lagstiftningen har ändrats under tidsperioden, vilket innebär att våldtäktsbegreppet juridiskt har utvidgats till att omfatta fler händelser.
Antalet målsägare har samtidigt minskat för andra brottstyper, till exempel fickstöld, där antalet målsägare har gått ner med 63 procent mellan 2014 och 2020. Även om nedgången under just 2020 troligen kan förklaras av pandemin, så har den pågått sedan 2014.

Antal brott per målsägare

Vid misshandel, våldtäkt, ofredande och olaga hot var det relativt många målsägare som hade registrerats för mer än ett anmält brott under samma år. Vanligast var det bland kvinnor och flickor vid misshandel av bekant, där nästan en fjärdedel av målsägarna var registrerade för flera brott.
Däremot var det ovanligt att målsägare blev registrerade mer än en gång vid grov kvinnofridskränkning, fickstöld och personrån. Vid fickstöld var det endast tre procent av målsägarna som hade registrerats mer än en gång under året för fickstöld.
Det har genom åren varit en i stort sett konstant andel personer som blivit målsägare för mer än ett brott, inom de flesta brottstyperna i denna rapport. Ett undantag är våldtäkt, där andelen personer som registrerats som målsägare för mer än ett brott ökade med 7 procentenheter under perioden 2014–2020. Ett annat undantag var grov fridskränkning, där andelen inte heller var konstant från år till år.