Enhetlighet och relevanta hänsyn i dömandet i brottmål

I den här rapporten har Brå studerat om domare och domstolar dömer brottsfall på ett enhetligt sätt, och hur domarna beaktar olika faktorer som ska, och inte ska, ha betydelse för påföljdsbestämningen. Med rapporten vill Brå öka kunskapen om faktorer som kan påverka likabehandling i domstolarna.

Vilka faktorer påverkar hur domare bestämmer straffvärde och hur de väljer mellan olika påföljder? Finns det systematiska skillnader mellan olika grupper av domare, eller mellan domstolar i olika hovrättsområden? Hur resonerar domare själva kring dessa frågor? Denna rapport undersöker dessa frågor med hjälp av en experimentell vinjettstudie där domare bedömt lämplig påföljd i fiktiva brottsfall, och genom gruppintervjuer med domare.

Sammanfattning

Domarna dömer på ett enhetligt sätt och relevanta faktorer beaktas

Resultaten från vinjettstudien visar att domare och domstolar i olika delar av landet i stor utsträckning bedömer påföljden i de fiktiva fallen på ett enhetligt sätt. De flesta faktorer som är relevanta för påföljdsbestämningen, såsom brottets allvarlighetsgrad, beaktades också på ett regelenligt sätt.

Ovidkommande faktorer har betydelse för påföljdsbestämningen

Samtidigt visar resultaten från vinjettstudien även att faktorer som beskriver den tilltalades person får betydelse för påföljdsbestämningen på ett sätt som de inte ska. Exempelvis har den tilltalades kön påverkat domarna i deras bedömningar. De fiktiva fall där den tilltalade var en kvinna har bedömts med ett mildare straff än de fall där den tilltalade var en man. I efterföljande intervjuer med domare lyfte några av dem att bilden de har av en gärningsperson kan påverka dem på ett omedvetet sätt.

Otydligheter i påföljdsbestämningen och yttre faktorer kan försvåra enhetligheten i dömandet

Under intervjuerna med domarna framkom även diskussioner om otydligheter i reglerna vid påföljdsbestämningen, som kan tänkas påverka domarnas bedömning av olika faktorer. Bland annat fördes resonemang kring hur mycket olika faktorer vid brottet ska beaktas i relation till varandra.

Några domare framförde även att frivårdens yttranden inte alltid är enhetliga, och att domarna kan ha olika förtroende för frivården. Oenhetlighet i yttrandena liksom olika förtroende för frivården hos domarna kan leda till att domarna är olika benägna till att döma till en frivårdspåföljd.

Om studien

Studien består av två delar: en experimentell vinjettstudie och en intervjustudie. I den experimentella vinjettstudien har domare från tingsrätter och hovrätter från olika delar av landet gjort en bedömning av lämplig påföljd, bl.a. om fängelse bedöms lämpligt, i fyra fiktiva brottsfall (vinjetter), som beskriver ett grovt rattfylleri, en stöld, en misshandel och ett narkotikabrott. I efterföljande intervjuer har domare diskuterat resultaten från studien men även olika aspekter av påföljdsbestämningen.

Brås förslag till domstolarna

Att domarna blir mer medvetna om möjliga stereotypa uppfattningar kan förväntas minska betydelsen av dessa, liksom medvetenhet om otydligheter i påföljdsbestämningen kan bidra till ett mer enhetligt dömande. Ett förslag är därför att domarna i större utsträckning skapar forum för att diskutera rättsfall, för att tydliggöra de aspekter och riktlinjer som är otydliga, men även att de diskuterar sådana typer av rättsfall där det kan finnas en risk att deras bedömningar blir påverkade av stereotypa uppfattningar.

Kontakt

Sarah Lehtinen, sarah.lehtinen@bra.se, 08-518 32 404

Fakta om publikationen

Författare: Sarah Lehtinen

© Brottsförebyggande rådet 2024

urn:nbn:se:bra-1013

Rapport 2021:16