Nationella trygghetsundersökningen - resultat på kommunal nivå
En sammanställning av centrala resultat från NTU 2019-2020
I denna kortanalys redovisas självrapporterad utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroende för rättsväsendet, utifrån Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2019–2020 (sammanslaget). Resultaten redovisas på kommunnivå, samt på stadsdelsnivå för Göteborgs kommun, Malmö kommun och Stockholms kommun.
Ladda ner som pdfOtrygghet vid utevistelse
Otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna bostadsområdet 2019–2020.
Ingen kommun vald
- Hela Sverige
- Polisregion Nord
- Polisregion Bergslagen
- Polisregion Mitt
- Polisregion Väst
- Polisregion Öst
- Polisregion Syd
- Polisregion Stockholm
Om kortanalysen
Den här kortanalysen riktar sig främst till brottsförebyggande aktörer i Sveriges kommuner och regioner. Syftet är att ge en grundläggande statistisk bild av nivån av utsatthet för brott, otrygghet och förtroende för rättsväsendet, fördelat på Sveriges kommuner och de tre storstädernas stadsdelar.
I kortanalysen redovisas självrapporterad utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroende för rättsväsendet, utifrån Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2019–2020 (sammanslaget). Resultaten redovisas på kommunnivå, samt på stadsdelsnivå för Göteborgs kommun, Malmö kommun och Stockholms kommun. För att underlätta möjligheten att förhålla de kommunala resultaten till de NTU-resultat som årligen publiceras, redovisas även resultaten utifrån polisregioner. Resultaten redovisas även efter samtliga delar av Polismyndighetens organisation i form av 7 separata appendix.
Det här är andra gången som resultaten från NTU redovisas på detta sätt. I den första kortanalysen bestod resultaten av sammanslagna resultat från NTU 2017–2018. Då resultaten för vissa kommuner baseras på svar från relativt få respondenter fokuserar inte den här kortanalysen på utvecklingen över tid, utan istället på att ge en lägesbild av hur resultaten ser ut i olika områden.¹ Urvalsundersökningar av den här typen är dock behäftade med en viss osäkerhet och kan aldrig ge exakta värden. Hur statistiskt säker en undersökning är beror bland annat på hur stor undersökningspopulationen är. Eftersom den här kortanalysen redovisar resultat på så låg nivå som kommuner, är den statistiska osäkerheten i vissa fall relativt stor. Resultaten redovisas därför ihop med 95-procentiga konfidensintervall².
¹) I rapportens tillhörande tabellappendix redovisas dock resultat från båda mätpunkterna för den som är intresserad av indikationer på utvecklingen.
²) Ett konfidensintervall är det intervall som med en viss procents sannolikhet innehåller den riktiga procentandelen (förutsatt att inte systematiska fel föreligger). Läs mer om detta i bilaga 1, Metod.
Utsatthet för brott
Det är stora skillnader mellan hela polisregioner. Resultaten visar att störst andel som uppgett utsatthet för brott mot enskild person¹ finns i polisregion Stockholm (26,0 %), medan störst andel som uppger utsatthet för egendomsbrott² finns i polisregion Syd (16,7 %). Polisregion Nord har minst andel som rapporterat att de varit utsatta för brott, såväl personbrott (18,3 %) som egendomsbrott (10,1 %).
Det är stora skillnader mellan rikets kommuner och stadsdelar vad gäller hur stor andel som uppgett att de utsatts för brott under föregående kalenderår, enligt NTU 2019–2020. Resultaten visar att störst andel som uppgett utsatthet för brott mot enskild person finns i stadsdelsnämndsområde Östra Göteborg (Göteborgs kommun). Där har 33,3 procent av befolkningen uppgett att de har utsatts. Detta kan jämföras med den kommun där andelen är som minst, nämligen Vansbro, med 11,5 procent. Vidare visar resultaten att störst andel som uppgett utsatthet för egendomsbrott finns i Malmö kommuns stadsdel Hyllie, med 26,2 procent av hushållen. Det är en stor skillnad mot Härjedalens kommun där motsvarande andel är 3,8 procent.
Resultaten för brott mot enskild person visar ett vanligt mönster, nämligen att de områden där störst andel har uppgett att de varit utsatta för brott mot enskild person ligger i anslutning till storstadsregionerna.
¹) Misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri och nätkränkning.
²) Bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld och bostadsinbrott.
Förtroende för rättsväsendet
I NTU ställs 9 frågor som handlar om förtroende för rättsväsendet och dess enskilda myndigheter. Frågorna berör vad man har för förtroende för rättsväsendet som helhet, men också mer specifikt för polisen, åklagarna, domstolarna respektive kriminalvården separat. Notera att frågorna syftar på förtroendet för rättsväsendet i Sverige generellt sett och inte enbart i det område där man bor.
Den polisregion där det är vanligast att ha stort förtroende för rättsväsendet är polisregion Nord, där andelen är störst, sett till 7 av de 9 frågorna. Den polisregion där det är minst vanligt att ha stort förtroende är Polisregion Syd, där andelen är minst sett till enligt svaren på 8 av frågorna. Därefter följer Bergslagen det är minst vanligt att ha stort förtroende enligt svaren på 7 frågor.
Sett till kommuner och stadsdelar i riket är det vanligast att ha stort förtroende i Stockholm kommuns stadsdelsområden Norrmalm och Kungsholmen. Åsele kommun, som tillhör polisregion Nord, är den kommun som för flest frågor visar har minst andel personer med stort förtroende. För frågan om förtroende för rättsväsendet som helhet visar resultaten att andelen med stort förtroende är störst i Stockholm kommuns stadsdelsområde Skarpnäck (64 %), medan andelen är minst i Örkelljunga kommun (29 %).
Samlad bild
Två polisregioner som sticker ut i resultaten är polisregion Syd och polisregion Nord.
Polisregion Syd är en av de regioner som har störst andel personer som uppger att det utsatts för brott mot enskild person samt även störst andel som uppger utsatthet för egendomsbrott, samtidigt som störst andel uppger att de känner sig otrygga och minst andel som uppger sig ha stort förtroende för rättsväsendet.
Polisregion Nord har minst andel som uppger att de varit utsatta för både personbrott och egendomsbrott. De känner sig minst otrygga samtidigt som de i störst utsträckning uppger ett stort förtroende för rättsväsendet. De resultaten tyder på ett samband mellan utsatthet för brott å ena sidan och otrygghet och oro för brott samt förtroende för rättsväsendet å andra sidan. Det behöver dock inte röra sig om ett orsakssamband. Sådana samband finns heller inte överallt.
Exempelvis är Ovanåker den kommun i polisregion Mitt som har minst andel som uppger utsatthet för personbrott samt näst minst vanligt att uppleva otrygghet och oro, samtidigt som det är den kommun i regionen där det är näst minst vanligt att uppge stort förtroende för rättsväsendet.
Otrygghet och oro för brott
I NTU ställs ett antal frågor om otrygghet och oro för brott, bland annat om man känner sig otrygg när man går ut sent på kvällen i sitt bostadsområde, om man är orolig för att utsättas för brott av olika typer och om man upplever att oron för att utsättas för brott påverkar vardagslivet. Sammantaget ingår 13 frågor om otrygghet och oro i kortanalysen.
Två polisregioner utmärker sig när det gäller otrygghet och oro: polisregion Syd och polisregion Nord. Polisregion Syd har störst andel otrygga enligt svaren på 11 av de 13 frågorna i NTU 2019–2020. Vid en jämförelse av rikets kommuner och stadsdelar framgår det att upplevd otrygghet och oro är vanligast i Bromölla kommun, där andelen otrygga är störst sett till 5 av frågorna. Motpolen till detta är polisregion Nord, som har minst andel otrygga enligt svaren på 12 av de 13 frågorna.
Sett till kommuner och stadsdelar inom riket är det i Dorotea och Övertorneå som upplevelser av otrygghet och oro är minst vanligt jämfört med alla kommuner och stadsdelar i landet. Dessa båda kommuner har minst andel otrygga enligt 3 av frågorna.
Vissa resultat visar på markanta mellan kommunerna och stadsdelarna. Ett exempel gäller frågan om otrygghet utomhus i det egna bostadsområdet kvällstid. Den största andel invånare som svarat att de känner sig otrygga, eller avstår från att gå ut på grund av otrygghet, finns i Malmö kommuns stadsdel Fosie (56 %) medan den minsta andelen invånare som svarat så bor i Åre kommun eller Storumans kommun (7 % i respektive kommun).
Fakta om publikationen
Författare: Maria Molin och Johanna Viberg
© Brottsförebyggande rådet 2024
urn:nbn:se:bra-991
Rapport 2/2021
