Att tidigt behandla barn som har ett normbrytande beteendemönster är ett sätt att förebygga att de hamnar i kriminalitet. Metoden Coping Power Program (CPP) kombinerar behandling för barn med föräldraträning och testas nu i Sverige. Maria Helander, med. dr. och leg. psykolog på Karolinska institutet, berättar mer om metoden och det implementeringsprojekt som just nu pågår för att sprida metoden i Sverige.
I november 2023 fattade kommunstyrelsen i Umeå beslut om att öronmärka 60 miljoner kronor för brottsförebyggande arbete. Genom satsningen Umeå växer tryggt och säkert 2.0 vidareutvecklar kommunen den satsning på förebyggande arbete för unga i riskzonen som pågått i några år. Pengarna kommer att gå till kärnverksamheter som skola, fritid och andra aktörer som skapar förutsättningar för ett tryggt samhälle.
På Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella konferens Råd för framtiden samlas brottsförebyggare från hela Sverige för att få ny kunskap och ta del av erfarenhetsutbyten. På årets konferens föreläste Lars Wahlberg, biträdande regionpolischef på Polisregion Nord, om polisens brottsförebyggande arbete och om myndighetens brottsförebyggande strategi som beslutades 2022. För Brå berättar han mer om strategin – hur har den implementerats och vad återstår att göra?
Finns det någon koppling mellan barn som utsätts för våld i hemmet och senare involvering i gängkriminalitet? Hur kan man minska risken för privatpersoner att utsättas för bedrägerier? Det är några programpunkter som lyfts på Brottsförebyggande rådets årliga konferens. Den 10–11 april samlas drygt 1 100 av landets brottsförebyggare på Råd för framtiden, digitalt och på plats i Umeå.
Crime proofing är en analysmetod för att säkerställa att lagar och regelverk skyddas mot brott, fusk och oegentligheter. Linköpings kommun har, med stöd av Brå, använt metoden för att stärka sitt regelverk för kommunens föreningsbidrag.
I Strängnäs kommun är det brottsförebyggande arbetet en högt prioriterad fråga. Trygghetssamordnaren Marita Andersson, kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt och kommundirektör Lars Ekström berättar om hur man lyckats lyfta och prioritera det brottsförebyggande arbetet i kommunen och hur arbetet ska utvecklas framöver.
Brottsförebyggande rådet (Brå) fördelar årligen ekonomiskt stöd till kommuner för att stärka och främja utvecklingen av kunskapsbaserade brottsförebyggande åtgärder. För 2024 har Brå beviljat ekonomiskt stöd till 97 kommuner och har sammanlagt fördelat nära 50 miljoner kronor.
Under 2023 genomförde Nacka kommun en kartläggning för att identifiera kommunens förmåga att förhindra välfärdsbrottslighet. Med ökad kunskap om hur brottslingar kan komma åt kommunens resurser och en effektivare samordning mellan kommunens olika verksamheter ska välfärdsbrottsligheten i Nacka minska.
Åre är en ovanlig kommun. Här finns 12 300 bofasta invånare, varav 4 500 bor i Åre by. Under högsäsongen ökar dock antalet personer i kommunen drastiskt. Om alla gästbäddar är bokade bor cirka 42 000 personer i kommunen. Den stora befolkningsökningen under högsäsongen påverkar hur brottsligheten ser ut och därmed hur kommunen och andra aktörer, inte minst näringslivet, behöver samverka kring det brottsförebyggande arbetet.
Brottsförebyggande rådet har i uppdrag att ge och utveckla ett behovsanpassat och praktiknära stöd till kommuner med utsatta områden och nu har projektet kommit halvvägs. Lisa Pedersen, projektledare på Brå, och Ulrika Ivarsson, enhetschef på Socialförvaltningen Sydväst i Göteborgs stad, berättar om hur arbetet gått hittills.
Brottsförebyggande rådet (Brå) ger varje år ekonomiskt stöd för utvärdering av lokalt brottsförebyggande arbete för att stimulera och utveckla kunskapen om att förebygga brott. Under 2023 har Brå beviljat stöd för över åtta miljoner kronor.
Lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete har nu funnits på plats i snart fem månader och runtom i landet jobbar kommuner med att säkerställa att deras brottsförebyggande arbete lever upp till lagen. Brå har pratat med nyckelpersoner för det brottsförebyggande arbetet i Skurup, som med sina 16 500 invånare är en förhållandevis liten kommun.
Det lokala brottsförebyggande arbetet intensifieras på många håll i landet, i både större och mindre kommuner. Inte minst ligger lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete, som antogs i juli i år, till grund för det. Brå har talat med brottsförebyggare i Norsjö kommun om hur deras arbete har påverkats av den nya lagstiftningen.
Den nya lagen om kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete har trätt i kraft. Lagen innebär både utmaningar och möjligheter, och ställer större krav på kommunernas brottsförebyggande arbete. I Ale kommun pågår nu arbetet med att bredda det brottsförebyggande arbetet. Brå har pratat med några nyckelpersoner i kommunen om hur deras arbete ser ut med nya lagstiftningen på plats.
I juli 2023 trädde en ny lag som reglerar kommuners ansvar för det brottsförebyggande arbetet i kraft. Med anledning av den nya lagen har kommuner kunnat söka ekonomiskt stöd från Brå för lokalt brottsförebyggande arbete. Brå har nu fattat beslut om att bevilja stöd till 61 kommuner.
Efter att Brå lanserade e-tjänsten där kommuner kan ansöka om ekonomiskt stöd till brottsförebyggande insatser var Bjurholms kommun rekordsnabba med sin ansökan.
Från och med den 1 juli 2023 finns Lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete på plats. För första gången regleras därmed det kommunala brottsförebyggandet i svensk lag.
Riksdagen har beslutat om en ny lag om kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Lagen säger bland annat att kommunerna ska ta fram en lägesbild över brottsligheten. Genom att följa den nya lagen ges kommunerna goda möjligheter att förebygga fler brott.
Brottsförebyggande rådet har haft i uppdrag att genomföra förberedande åtgärder avseende lagförslaget om kommuners ansvar att arbeta brottsförebyggande. I slutredovisningen som presenteras idag gör Brå bedömningen att kommunerna, liksom Brå och andra aktörer som ger stöd till kommunerna, behöver bli bättre rustade inför den nya lagen.
Länsstyrelsen Blekinge har tillsammans med Tryggare Sverige utvecklat arbetssättet och verktyget Tryggare Skola, som ska hjälpa skolor och kommuner att kartlägga brotts- och otrygghetsproblem i skolmiljön, analysera dem, välja rätt insatser och följa upp arbetet. Nu har arbetet utvärderats av Högskolan i Borås och resultaten visar att det är uppskattat av aktörer inom skolverksamheten.Annie Lees, regional brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen Blekinge, svarar här på några frågor om arbetet och berättar om varför Tryggare Skola kan vara ett viktigt stöd för kommunens brottsförebyggande samordnare i samarbete med utbildningsförvaltningen, med tanke på den föreslagna lagen om kommunalt brottsförebyggande ansvar.
Brottsförebyggande rådet (Brå) får i uppdrag att utveckla det brottförebyggande arbetet i kommuner med utsatta områden, exempelvis insatser för att förebygga och motverka nyrekrytering till kriminella gäng och nätverk.
Kontinuitet och långsiktigt tänkande ses som förutsättningar för framgång i det förebyggande arbetet mot ungdomsrån i Göteborg. Här berättar polis och socialtjänst om hur deras arbete bedrivs och är organiserat samt vad de ser för utmaningar och framgångsfaktorer med arbetet.
Den 20 januari arrangerar Brå ett webbinarium om att förebygga ungdomsrån. Under webbinariet får vi ta del av hur några kommuner och polisregioner har arbetat med ungdomsrån de senaste åren. Utredare från Brå kommer även att berätta om den nyligen publicerade rapporten om ungdomsrån och om annat som pågår på området.
Under 2021 har tolv ansökningar beviljats sammanlagt 3,6 miljoner kronor genom ekonomiskt stöd från Brå, för utvärderingar och uppföljningar. Länsstyrelsen Kalmar och Skånes universitetssjukhus är två av organisationerna som beviljats medel. Melker Labory, brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen Kalmar, och Louise Laurell, medicinsk doktor, Skånes universitetssjukhus svarar här på några frågor om det de ska utvärdera.
I samband med att polisens lista över utsatta områden 2021 presenterades, stod det klart att Klockaretorpet inte längre är ett utsatt område. Enligt polisen, Norrköpings kommun och Hyresbostäder vändes utvecklingen i samband med att de deltog i Brås utvecklingsprojekt som riktade sig till utsatta områden. I syfte att vässa det områdeslokala samarbetet, gav Brå under en treårsperiod ett fördjupat metodstöd till 7 pilotområden, vilka sammantaget hade 13 bostadsområden som fanns med på polisens lista 2016.
Sedan 2018 ger de brottsförebyggande samordnarna vid länsstyrelserna i Hallands län och Jämtlands län råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i samrådsyttranden till kommunernas detalj-och översiktsplaner. Mittuniversitetet har nu följt upp arbetet, som visar att de två länsstyrelsernas arbetssätt har haft positiva effekter. Gustav Grut, Mittuniversitetet, Emma Ekdahl, Länsstyrelsen Jämtland och Linda Fetiu, Länsstyrelsen Halland, svarar här på några frågor om uppföljningen.
Arbetslöshet är en faktor som ökar risken för brottslighet och återfall i brott. I Borås har man sedan 2019 arbetat med insatsen Chansen för att hjälpa personer att få arbete för att på så sätt komma bort från kriminalitet eller missbruk. Utvärderingen visar att ungefär hälften av de inskrivna deltagarna följer vägen mot ett icke-kriminellt liv. Dzenan Ganic, enhetschef i Borås stad, svarar här på några frågor om insatsen och utvärderingen.
I juni i år presenterade en statlig utredning förslag på hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet bör utformas. Lagförslaget betonar vikten av att ha en välfungerande organisation och att arbeta kunskapsbaserat i samverkan. Ett sätt att rusta inför detta är att stärka den brottsförebyggande kompetensen i sin kommun. Genom Brås utbildningar kan yrkesverksamma utveckla sina kunskaper med fokus på att i samverkan förebygga brott och öka tryggheten.
Regeringen ger Brå, Polismyndigheten och Kriminalvården i uppdrag att i samverkan med ett antal frivilliga kommuner sprida GVI – strategin bakom Sluta skjut – till fler orter i Sverige.
Vill ni se om era brottsförebyggande insatser gett resultat? Då kan det vara på sin plats att utvärdera projektet eller verksamheten. Den 15 september 2021 är sista dagen att ansöka om ekonomiskt stöd från Brå, till utvärdering av lokalt brottsförebyggande arbete.
Sluta skjut som har pågått i Malmö sedan 2018 bygger på den amerikanska strategin om Group Violence Intervention som är en arbetsmodell mot grovt, dödligt våld i kriminella grupperingar. Tidigare i våras meddelade regeringen att de i vårändringsbudgeten vill avsätta 6 miljoner kronor för att fortsätta sprida arbetsmetoden till andra delar av Sverige. Riksdagen har nu beslutat om att godkänna förslaget. William Wikström, projektledare, Brå, berättar här mer om hur arbetet nu pågår med att förbereda för ytterligare implementering.
Sveriges kommuner har en central roll i det lokala brottsförebyggande arbetet men hur arbetet prioriteras och bedrivs ser olika ut i landet. En statlig utredning har idag presenterat förslag på hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas. Brottsförebyggande rådet välkomnar det nya lagförslaget och Kristina Svartz, generaldirektör, Brottsförebyggande rådet och Karin Svanberg, enhetschef, Brottsförebyggande rådet, berättar här varför en lagstiftning är viktig för arbetet med att förebygga brott.
Under våren 2018 tecknade sju organisationer en gemensam programförklaring – Skåne tillsammans mot brott – för att testa en modell för regional samverkan. Utvärderingen från Malmö universitet visar att samverkansformen har gett konkreta resultat på lokal nivå. Annika Wågsäter, brottsförebyggande samordnare och Adam Jonsson, utvärderar på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne svarar här på några frågor om programmet som utvärderats.
Att hålla rent och snyggt, ha god kommunikation med de som bor och verkar i området och tillträdesskydd. Det är några av framgångsfaktorerna för Fastighetsägare i Järvas arbete med tjänsten Trygghetsbesiktningar, som tagits fram för att förebygga och minska inbrott. Nu har arbetet utvärderats av Urban Utveckling och resultaten visar på en minskning av inbrott och ökad trygghet efter att man började arbetet med trygghetsbesiktningar. Tobias Karström, Urban Utveckling, och Ulf Malm, Fastighetsägare i Järva, svarar här på några frågor om arbetet och utvärderingen.
Helsingborg stad har testat om modern uppkopplad teknik kan hjälpa staden att öka tryggheten i stadsmiljön – bland annat genom att minska skadegörelsen. Lunds Universitet har nu utvärderat projektet och resultaten visar att skadegörelsen minskade under testperioden som tekniken användes. Elina Bratt, säkerhetschef, Helsingborg stad och Erik Larsson, professor i datorarkitektur, Lunds Universitet, berättar här mer om utvärderingens resultat.
Att förebygga återfall i brott är just nu extra aktuellt då gängkriminalitet drar till sig många unga. De som vill hoppa av gäng, och andra som vill bryta sin kriminella livsstil, behöver ofta ett brett stöd från både kommuner, hälso-och sjukvård och olika myndigheter. För att kunna ge rätt stöd när det ger mest effekt, krävs en välstrukturerad samverkan. Brå har utvecklat ett stöd till utveckling av lokalt och regionalt återfallsförebyggande samarbete. Erika Sallander, utredare, Brå, berättar här om vikten av att arbeta förebyggande mot återfall i brott.
Den 17 februari publiceras en effektutvärdering av pilotprojektet Sluta skjut, som pågick i Malmö 2018–2020. Utvärderingen presenteras på ett presseminarium samma dag. Under seminariet deltar även bland andra professor David Kennedy och justitieminister Morgan Johansson.
Under 2018 beviljades stiftelsen Fryshuset ekonomiskt stöd för utvärdering av deras verksamhet Passus, för avhopp från gäng och kriminalitet. Torbjörn Forkby, professor, Linnéuniversitetet har tillsammans med Kristina Alstam, universitetslektor, Göteborgs universitet, utvärderat verksamheten. De menar att Passus lyckas med att stödja kriminellas väg ut från gängen och att en tydlig framgångsfaktor har varit möjligheten att ge deltagarna ett individanpassat och kvalificerat stöd. Torbjörn Forkby svarar här på några frågor om utvärderingen.
Umeå kommun arbetar, i samarbete med polisen, med uppdraget Umeå växer – tryggt och säkert för att motverka att staden ska få ett utsatt område. Utvärderingen har bland annat hjälpt samverkansparterna och den politiska ledningen att se att man behöver säkra långsiktigheten i uppdraget. Kerstin Rörsch, processledare Umeåbrå, Umeå kommun, svarar här på några frågor om uppdraget som utvärderats.
När pandemin kom till Mölndal fick delar av det brottsförebyggande arbetet pausas, medan andra delar stärktes. Det är nu fler aktörer som rapporterar in om otrygghet och brottslighet, vilket bidrar till bättre analyser och ökad samverkan. I staden pågår också ett arbete med att förebygga skadegörelse mot skolor och förskolor, ett problem som misstänks ha ökat på grund av pandemin. Kommunen utvecklar också en digital händelsekarta. Helena Söderberg, brottsförebyggande samordnare i Mölndals stad, svarar här på några frågor om hur pandemin påverkat deras arbete.
Pandemin påverkar stora delar av samhället − även brottsligheten och människors trygghet. Annica Odelind, kommunpolis i lokalpolisområde Medelpad, svarar här på hur hon tycker att pandemin har påverkat deras brottsförebyggande arbete. Pandemin har bland annat inneburit att hon och hennes kollegor fått lägga ytterligare fokus på att förebygga våld i nära relationer.
Under 2020 har tretton ansökningar beviljats sammanlagt 4,25 miljoner kronor genom ekonomiskt stöd från Brå, för utvärderingar och uppföljningar. Ett av de projekten som får ekonomiskt stöd och som nu kommer att utvärderas är Länsstyrelsen i Blekinges projekt Tryggare skola – uppföljning av projektets första år. Annie Lees, regional samordnare på Länsstyrelsen i Blekinge berättar här kort om projektet.
Stölder kostar bygg- och jordbruksbranschen mycket varje år. Det finns stora värden i lantbruksutrustning vilket gör den eftertraktad. Med ökad kunskap hos lantbrukarna och konkreta åtgärder såsom bättre inbrottsskydd kan stölder förebyggas. Med märkning ökar dessutom chansen att få tillbaka det som stulits.
Under pandemin har många valt att semestra hemma i Sverige. Det har man märkt av i Höganäs kommun, som haft 30 procent fler besökare än tidigare somrar. Det ökade ”hemmasemestrandet” kan även ha påverkat bostadsinbrotten, där man i Höganäs har sett en nedgång under pandemin.
Det brottsförebyggande arbetet tenderar att vara mer strukturerat i kommuner och stadsdelar med högre nivå av självrapporterad utsatthet för brott. Det visar en ny kortanalys från Brå.
I Gamlestaden i Göteborg har man under en längre tid haft problem med narkotikarelaterad brottslighet. När otryggheten och antalet incidenter kopplade till missbruk och narkotikahandel ökade i stadsdelen beslutade man att agera och ansökte om LOV 3§ – att ordningsvakter förordnas inom ett begränsat område på bestämda tider. Nu har insatsen utvärderats med ekonomiskt stöd från Brå Pdf, 1 MB..
I sitt uppdrag som samordnare av det brottsförebyggande arbetet i Jämtlands län arbetar Emma Ekdahl efter deviserna ”jobba smart” och att ”gå före med gott exempel”. Det finns inga lagkrav på att lokala aktörer, utöver polisen, ska jobba brottsförebyggande. Därför måste länsstyrelsernas brottsförebyggande samordnare jobba med att skapa tillit och engagemang i arbetet.
Efter oroligheter i Rinkeby tunnelbanestation arbetade Polisen och MTR med flera aktörer utifrån Brås samverkansmodell för lokalt brottsförebyggande arbete. En utvärdering visar att orsaksanalysen var en av framgångsfaktorerna.
Bra litteratur och varierad undervisning i form av miniföreläsningar och intressanta diskussioner. Det var en av många positiva erfarenheter som de 22 deltagarna tog med sig från höstens påbyggnadsutbildning.
Ett av alla inspirerande bidrag till ECPA 2019 kom från Åre kommun, en ort som präglas av sin turism. Kommunen har tillsammans med näringslivet, hälsocentralen och polisen arbetat för att minska våldet i offentlig miljö, och efterhand även arbetat mot droger på arbetsplatsen. I detta kunskapsbaserade samverkansarbete har också Mittuniversitetet deltagit på flera sätt.
Brå ger varje år ekonomiskt stöd till utvärdering av lokalt brottsförebyggande arbete för att stimulera och utveckla kunskapen om att förebygga brott. Under 2019 har 12 ansökningar beviljats ekonomiskt stöd om totalt 4,1 miljoner kronor, varav en till utvärdering av Huskurage mot våld i nära relation och en till utvärdering av brottsförebyggande arbete i kollektivtrafiken.
När det gäller barn och unga som begår brott, vilka svårigheter respektive framgångsfaktorer kan identifieras inom forskningen gällande detta område? Det finns tyvärr inga ’mirakelkurer’ som fungerar när enskilda barn och unga börjar begå brott, säger Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.
Genom att se över brottsförebyggande åtgärder redan vid planering av samhällen och platser kan trygghet skapas för de människor som bor och vistas i ett område – hur görs det på bästa sätt och vilka samhällsaktörer behöver vara involverade?
Brå bjöd under två dagar in till erfarenhetsseminarier av metoden Group Violence Intervention (GVI) som ligger till grund för pilotprojektet Sluta skjut i Malmö.
Sommaren 2018 blev situationen ohållbar på tunnelbanestationen i Rinkeby i Stockholm. För att få komma åt problemen med öppen narkotikaförsäljning och ungdomsgäng använde de berörda parterna sig av Brås handbok för orsaksanalys. Utifrån detta arbete tog man sedan fram en handlingsplan och redan nu har man upplevt att det har blivit bättre på platsen.
Sollentuna är ett av sju pilotområden som har fått stöd av Brå i sitt arbete med EST – Effektiv samordning för trygghet. Brå var nyligen på plats och besökte kommunledningen, samordnare och polis för att utbyta kunskaper och ta del av erfarenheterna.
Trygg fotboll i Göteborg har tagit sig an problemen med våld och ordningsstörningar bland vissa supportrar och den otrygghet som det skapar. Satsningen har testats vid IFK Göteborgs hemmamatcher och är nu utvärderat av Malmö universitet med ekonomiskt stöd från Brå.
Hur hänger samverkansöverenskommelsen och medborgarlöftena ihop? Varför ska kommunen arbeta med medborgarlöften? Det är ett par frågor som får svar på Trygghetsdagen i Stockholm den 17 september och som arrangeras av Brå i samarbete med Polismyndigheten.
Arbetet med medborgarlöften kräver att det finns en kontinuerlig dialog mellan polis och medborgare. När polisen nu tar nya tag med modellen har man identifierat kommunikation och återkoppling till medborgarna som viktiga delar i arbetet, något som också bekräftas av en studie från Brå.
Det har nu gått cirka ett och ett halvt år sedan länsstyrelserna i Sverige fick i uppdrag av regeringen att inrätta samordnare för brottsförebyggande arbete. Samordnarna ska se till så att brottsförebyggare på lokal nivå får det stöd de behöver. Sanela Cerimagic, samordnare på länsstyrelsen i Västmanland, har varit på plats sedan starten 2017 och svarar här på några frågor om hur hon tycker att stödet till det lokala arbetet har fungerat så här långt.
Brå har följt uppbyggnaden av det brottsförebyggande arbetet i södra Lappland. Där har man arbetet arbetat enligt samverkansprocessen med medvetna anpassningar utifrån lokala förutsättningar.
European Crime Prevention Award (ECPA) är en årlig brottsförebyggande tävling där Europas bästa brottsförebyggande projekt/verksamhet utses. Det vinnande bidraget kom i år från Finland.
Medborgarlöften handlar om att lyssna, men också om att berätta – vad gör polisen egentligen och vad blev resultatet? Brå har följt hur arbetet med medborgarlöften har fungerat i fyra lokalpolisområden. En slutsats är att kommunikationen och dialogen är centrala delar i arbetet som måste finnas med för att arbetssättet ska fungera. Anna Horgby, utredare på Brå, svarar här på några frågor om genomgången av arbetet med medborgarlöften.
Nu lanserar organisationen Samverkan mot brott en rad utbildningsfilmer om hur man startar och genomför en fungerande grannsamverkan i sitt bostadsområde för att fler ska ansluta sig till konceptet.
Kommunerna Botkyrka och Sollentuna ingår sedan 2016 i ett pilotprojekt kring lokal samverkan för trygghets- och brottsförebyggande arbete som Brå drivit i sju pilotområden. För att bättre systematisera och strukturera samverkan har man testat arbetssättet Effektiv samordning för trygghet (EST). I Botkyrka pratar polisen om att uppfattas som en person, inte som en institution och i Sollentuna kommun vittnar man om en betydligt bättre systematik i trygghetsarbetet.
Trygghet i lokaltrafiken, mobila ordningsvakters påverkan på ordningsstörningar, områdesbaserade insatser i socialt utsatta områden och olika typer av tekniska lösningar för att förebygga brott är några exempel på vad årets ansökningar som beviljats Brås ekonomiska stöd handlar om.
Många kommuner kämpar med att finna tid och resurser till det förebyggande arbetet. I Bjuvs kommun ser man lösningen i att aktivera fler medarbetare och förvaltningar så att arbetet också fördelas på fler. Tanken är att det brottsförebyggande arbetet ska genomsyra hela kommunens verksamhet.
I Brås rapporter framhålls den lokala förankringen som ett framgångsrecept i socialt utsatta områden. Göteborgsstadsdelen Angered är ett exempel på hur man genom dialog, samverkan och närvaro arbetar för att öka tryggheten och förtroendet för samhällsfunktionerna.
2015 beviljades arbetet med BID Sofielund ekonomiskt stöd från Brå och en utvärdering har genomförts. Hjalmar Falck, utvecklingssamordnare från Malmö Stad, som arbetar med projektet menar på att utvärderingen har hjälpt dem att få redskap till framtida arbete.
Nu öppnar årets brottsförebyggande konferens, Råd för framtiden. 600 av landets brottsförebyggare möts i Örebro för praktisk kunskap i vardagen – kameraövervakning, socialt utsatta områden och säkra festivaler står på programmet.
Många kommuner saknar en samordnare som arbetar med brottsförebyggande frågor. De samordnare som finns, arbetar ofta med ett antal andra uppgifter utöver det brottsförebyggande. Näringslivet har en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet som behöver förstärkas för att skapa effektivitet. Det skriver Brottsförebyggande rådet (Brå) i sin rapport om det brottsförebyggande arbetet i Sverige.
Kameraövervakning används i allt större utsträckning för att förebygga brott och ordningsstörningar, såväl i Sverige som i många andra länder. Två skäl till detta är ökade krav på trygghet och säkerhet samt den tekniska utvecklingen.
Att ta en shoppingtur efter klockan fem i Karlskoga ska inte längre vara omöjligt. Inte heller att ha en trevlig utekväll eller känna sig trygg under kvällspromenaden. Efter att staden Purple Flag-certifierades i oktober 2017 kan invånare och besökare förvänta sig en tryggare upplevelse under dygnets alla timmar.
När ett stort antal ungdomar började uppehålla sig i trapphusen i ett bostadsområde i Malmö så uppstod problem med skadegörelse, hot och otrygghet för de boende. Flera olika åtgärder testades innan man hittade en lösning som gav resultat. Polisens arbete i området har nu uppmärksammats med ett stipendium från Stöldskyddsföreningen.
Sammanfogningen av polisens och kommunens lägesbilder kan ge oväntade resultat. Det upptäckte polisen i Södra Lappland när det visade sig att unga kvinnor enligt kommunens lägesbild känner otrygghet i högre utsträckning än vad som hade framgått av polisens lägesbild.
European Crime Prevention Award är en årlig brottsförebyggande tävling där Europas bästa brottsförebyggande projekt/verksamhet utses. Det vinnande bidraget kom i år från Estland.
Att informera om grannsamverkan i ett område där de boende talar olika språk kan vara en utmaning. Bostadsbolaget MKB i Malmö valde att använda sig av Brottsförebyggande rådets översatta material för att nå ut till så många som möjligt. – Det gjorde att budskapet gick fram, säger Ryan Bozorgian, bosocial utvecklare på MKB.
Det brottsförebyggande arbetet kring utåtagerande ungdomar i Vivalla, Örebro, visar hur man kan samverka på ett strukturerat sätt med hjälp av EST, en samverkansmodell som nu ingår i ett utvecklingsprojekt på Brottsförebyggande rådet.
Idag tilldelas organisationen Surfa Lugnt, första pris i den svenska brottsförebyggande deltävlingen i European Crime Prevention Award. Den europeiska finalen äger rum i Estland i december.
Nya aktörer, nya uppgifter och tydligare inriktning – det brottsförebyggande arbetet förstärks på många sätt just nu. Inför dessa nya kliv har Brå tagit fram boken Nationellt och lokalt brottsförebyggande arbete, för att belysa skeenden och insatser som ligger till grund för den utveckling vi ser inom det brottsförebyggande arbetet idag.
Ett beslut, ett genomförande och ett lyckat resultat – trots knappa resurser. Så skulle man kunna sammanfatta förra höstens arbete med medborgardialoger i Åsele kommun.
Det starka intresset för frågorna, vanan att samverka och de korta beslutsvägarna skapar goda förutsättningar för ett gott resultat i Kalmar län. Det menar Viktor Haglind, en av Sveriges 25 nya regionala brottsförebyggande samordnare, som ska se till så att brottsförebyggare på lokal nivå får det stöd de behöver i sin uppgift. Såväl inom polis och kommun, som inom näringsliv och det civila samhället.
Att få till en bred samverkan där de olika aktörerna kan ge varandra stöd, inspiration och många skratt, står högt på listan för Annie Lees. Som en av landets 25 nya regionala brottsförebyggande samordnare ska hon se till så att Blekinges brottsförebyggare får det stöd de behöver i sin uppgift. Såväl inom polis och kommun, som inom näringsliv och det civila samhället.
Nu är de på plats, Sveriges nya regionala brottsförebyggande samordnare som med hjälp av bland annat Brottsförebyggande rådet ska se till så att brottsförebyggare på lokal nivå får det stöd de behöver. Brås projektledare Linda Lindblom ser fram emot ett spännande samarbete.
När ungdomar började vägra att gå hem vid stängningsdags från Vivalla Galleria, Örebro, fick förvaltningschefen Michael Blixt en idé: Varför inte ta hjälp av det lokala föreningslivet? Två år senare är kvinnorna som kom till hans undsättning trygghetsvärdar i Vivalla och bidrar även indirekt till stadsdelens strukturerade samverkansarbete. Samverkansaktörerna arbetar utifrån modellen ”EST” som nu ingår i ett utvecklingsprojekt på Brottsförebyggande rådet.
Hur går man från ord till handling i det brottsförebyggande arbetet - och varför är det ibland så svårt att ta nästa steg? Det var temat för en fika på Brottsförebyggande rådets årliga konferens, Råd för framtiden, i mars, där en grupp lokala brottsförebyggare diskuterade sina fyra smartaste strategier.
När kommunpoliserna i Järfälla, Frida Törnvall och Magnus Nilsson, planerade för att ta fram ett medborgarlöfte för 2017 var det tydligt att fokus skulle ligga på att öka tryggheten vid Jakobsbergs stationsområde. Under 2017 arbetar polisen i samverkan med andra lokala aktörer i området med platsbaserat brottsförebyggande arbete för att kunna hålla sitt löfte till medborgarna.
Varför det brottsförebyggande perspektivet behövs vid planeringen av ett nytt bostadsområde blev tydligt under en trygghetsvandring i Västra Hamnen i mars. Vandringen arrangerades av Brottsförebyggande rådet som en del av dess årliga konferens, Råd för framtiden, och leddes av Bo Grönlund, arkitekt och trygghetskonsult.
”Utvecklande och konkret, bra litteratur, varierad undervisning och givande diskussioner.” Så skulle man kunna sammanfatta deltagarnas utvärderingar av Brås nya grundutbildning i brottsförebyggande arbete. En webbaserad deltidskurs för dem som vill öka sina kunskaper och lära känna andra brottsförebyggare.
När gängvåldet eskalerade i 1990-talets Boston skapade David M. Kennedy och hans team en strategi som reducerade antalet skjutningar med mer än hälften. Strategin, som numera kallas The Group Violence Intervention (GVI) har i dag implementerats i ett 60-tal städer över hela USA med samma effekt som i Boston. Nu föreläser han på Brås årliga konferens, Råd för framtiden.
Lansering av ett nationellt brottsförebyggande program, våldsförebyggande arbete i skolan och förebyggande arbete mot grov kriminalitet. Det är några av programpunkterna i Brås årliga nationella konferens Råd för framtiden som startar imorgon, tisdag.
Hippa restauranger, trendiga butiker och välbesökta turistkvarter – men också otrygga miljöer och missbruksproblematik. Som lokalt brottsförebyggande råd i Södermalms stadsdelsområde i Stockholm har Söderandan många utmaningar, men också ett starkt nätverk där samverkan är a och o.
Hot, våld och trakasserier har blivit allt vanligare inslag på flera myndigheters gemensamma servicekontor. Förra året rapporterades bara inom Försäkringskassan 1274 incidenter, varav 580 rörde hot mot personal. Nu satsar man på CPTED, en brottsförebyggande metod där arbetsmiljön sätts i fokus. På Hisingen ser man även det personliga bemötandet som en nyckel till minskad friktion.
När poliserna Fredrik Kaati och Thobias Rydberg vid Södermalmspolisen i Stockholm insåg hur mycket tid polisen lägger ner på att hantera snatteribrott bestämde de sig för att göra något. Resultatet blev en ny, brottsförebyggande metod som man nu hoppas kunna sprida nationellt inom polisen.
För 15 år sedan var Gamlestaden utanför Göteborg en stadsdel som barnfamiljer lämnade. I dag flyttar de tillbaka. Anledningen stavas BID, en internationell samverkansmodell som har inspirerat den lokala fastighetsägarföreningen i sitt arbete med att vända utvecklingen.
Brottsförebyggande rådet fördelar efter ansökan ekonomiskt stöd till lokala aktörer för utvärdering av deras lokala brottsförebyggande insatser. Stödet kan som högst avse 250 000 kronor och ska användas inom två år. Årets ansökningar ska skickas in senast den 15 september.
Generella problem som lägre tillit, större otrygghet och fler bostadsinbrott kan förebyggas genom ökad grannsamverkan i socialt utsatta områden. Det menar Brottsförebyggande rådet (Brå) som nu har tagit fram nytt material om ämnet och översatt det till 16 språk. Allt för att modersmålet inte ska bli ett hinder i det brottsförebyggande arbetet. Erika Sallander, utredare på Brå, berättar om projektet.
I Ålborg ser man sin välkända nöjesgata som en stor tillgång i besöksnäringen och något som bidrar till en positiv bild av staden. Här samverkar polis, kommun, barägare, fastighetsägare och taxinäring för att skapa trygga platser där risken för brott minimeras. En metod som går under namnet Co-creation.
Att ha ett annat modersmål än svenska får inte bli ett hinder i det brottsförebyggande arbetet. Brå har därför översatt sitt material om grannsamverkan och trygghetsvandringar till 16 språk.
För vissa 14-åringar är Räddningstjänstens brand- och räddningsutbildning mest en spännande fritidssyssla - för andra en hjälp att inte hamna i en riskmiljö. Brå hängde med under en kväll i Falköping när gruppen Backdraft tränade rökdykning.
I Huddinge kommun vill man att de offentliga rummen ska vara attraktiva, upplevas som trygga och vara tillgängliga för alla. För att uppnå detta och öka tryggheten har kommunen tagit fram handboken, Handboken för tryggare stadsmiljöer , som alla som arbetar med trygghet i Huddinge kommun ska använda i sitt dagliga arbete.
För femte året i rad arrangerade länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten en inspirationsdag inom det brottsförebyggande och ANDT-förebyggande arbetet för några av länens mindre kommuner. Brå deltog vid dagen för att ta del av erfarenheter och för att få en inblick i kommunernas framtida utmaningar och möjligheter.
Varje år delar Centralförbundet för alkohol – och narkotikaupplysning (CAN) ut ett pris till årets förebyggande kommun. Priset delas ut till en kommun som skapat förutsättningar för långsiktigt arbete och utvärderat sina aktiviteter. I år tilldelas priset Norsjö kommun i Västerbottens län.
Projektet Försök inte lura mig syftar till att förebygga bedrägeribrott mot äldre och är ett samarbete mellan Polismyndigheten, Pensionärernas riksorganisation (PRO), SPF Seniorerna och Brottsofferjouren. Idag tilldelas projektet första pris i den svenska brottsförebyggande deltävlingen i European Crime Prevention Award. Den europeiska finalen blir i Slovakien i december.
I Sveriges 290 kommuner har man kommit olika långt med att ta fram samverkansöverenskommelser och skapa fungerande samverkan mellan polis och kommun. I Karlstads kommun har man insett vikten av fungerande samverkansstrukturer, speciellt när oförutsedda händelser inträffar.
Visste du att din kommun kan söka pengar från Brå för att utvärdera lokala brottsförebyggande insatser – kunskap som sedan kan spridas vidare till andra lokala aktörer? För Länsstyrelsen i Norrbotten innebär stödet fler verktyg för kartläggning och därmed ett brottsförebyggande arbete som blir mer hållbart och långsiktigt.
Det första steget i Brås förstärkta satsning på det lokala brottsförebyggande arbetet är taget. Representanter från fyra olika kommuner har träffats i projektet Stöd till typkommuner. Detta stöd ska fungera som en tvåstegsraket. Till att börja med får några kommuner stöd inom ett visst område och därefter kommer Brå att sprida deras erfarenheter till andra kommuner.
Mindre kommuner kan på grund av färre resurser brottas med att hitta effektiva samverkansformer. Älvkarleby är en av dessa kommuner. För att hitta en struktur i arbetet hjälper Brottsförebyggande rådet samverkansgruppen med ett verksamhetsnära metodstöd.
Polisen ska komma närmare medborgarna och medborgarlöften är en metod för att uppnå detta. Nu lanserar polisen en ny nationell modell för att arbeta kunskapsbaserat med medborgarlöften.
Det förebyggande arbete har alltid ett framtidsperspektiv och därför behöver vi råd för framtiden. Det säger Karin Svanberg, enhetschef på Brå, som är med och arrangerar den brottsförebyggande konferensen Råd för framtiden som inleds i Halmstad, nu på tisdag.
Råd för framtiden är Brås nationella konferens i lokalt brottsförebyggande arbete, som i år äger rum i Halmstad 12-13 april. För er som inte har möjlighet att närvara så livesänder vi plenarföreläsningarna under båda dagarna på vår webbplats. Efter konferensen kommer vi att lägga upp filmer från samtliga föreläsningar.
Brottsförebyggande rådet fördelar efter ansökan ekonomiskt stöd till lokala aktörer för utvärdering av deras lokala brottsförebyggande insatser. Stödet kan som högst avse 250 000 kronor och ska användas inom två år. Årets ansökningar ska skickas in senast den 15 september.
Arbetet med medborgarlöften innebär att polisen, i samarbete med kommunen och andra lokala aktörer, tar fasta på medborgarnas erfarenheter och upplevelser av tryggheten i närområdet, genom så kallade medborgardialoger. Forskningen visar på goda erfarenheter från andra länder —men dialogens kvalitet är avgörande för förtroendet för polisen.
Nu kommer en ny utgåva av boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete – med checklistor och fokus på ett kunskapsbaserat arbetssätt. Den nya utgåvan har anpassats till den nya Polismyndigheten och dess fokus på medborgarperspektiv.
Utvärderingar om våldsbejakande extremism, våld i nära relation, bostadsinbrott med DNA-teknik, medborgardialoger, ungdomsprojekt och trygghetsprojekt finns bland årets beviljade ansökningar.
Brå har lämnat förslag till regeringen på hur det lokala brottsförebyggande arbetet kan utvecklas och stärkas. Förslaget grundar sig i det uppdrag som Brå fick av regeringen tidigare i höst.
Det är lättare att planera och få igång strukturen än att komma igång med individärenden. Brå har gett stöd till flera utvärderingar av olika samverkansmodeller för unga i riskzon för kriminalitet.
Genom projektet Finanskoalitionen mot barnsexhandel arbetar ECPAT Sverige och Svenska Bankföreningen för att försvåra möjligheterna att ta betalt för sexuella övergrepp mot barn. Idag tilldelas projektet första pris i den svenska brottsförebyggande deltävlingen i European Crime Prevention Award.
Brå stödjer kunskapsbaserat lokalt brottsförebyggande arbete och sedan tre år ges ekonomiskt stöd till utvärderingar – en viktig del av den kunskapsbaserade processen.
Ett mål för polisens nya organisation är att öka tryggheten i samhället, inte minst genom dialog med medborgarna. Aktuella frågor är bland annat hur man kan förebygga social oro, förutse människors agerande vid upplopp och utveckla lokalt arbete mot våldsbejakande extremism. Detta står också i fokus under konferensen Råd för framtiden , som arrangeras av Brottsförebyggande rådet (Brå).
Under 2014 skrev fem glesbygdskommuner och två polismyndigheter en gemensam samverkansöverenskommelse om hur de skulle arbeta brottsförebyggande i framtiden. Vid ett seminarium på Råd för framtiden berättar de ansvariga om nödvändigheten av att samarbeta, i glesbygden, liksom i större städer.