24 november, 2021
Sedan 2018 ger de brottsförebyggande samordnarna vid länsstyrelserna i Hallands län och Jämtlands län råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i samrådsyttranden till kommunernas detalj-och översiktsplaner. Mittuniversitetet har nu följt upp arbetet, som visar att de två länsstyrelsernas arbetssätt har haft positiva effekter. Gustav Grut, Mittuniversitetet, Emma Ekdahl, Länsstyrelsen Jämtland och Linda Fetiu, Länsstyrelsen Halland, svarar här på några frågor om uppföljningen.
Den insats som har undersökts i uppföljningen är samrådsyttranden, med råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv, som brottsförebyggande samordnare vid länsstyrelserna i Hallands och Jämtlands län har gett kommuner via planprocessen i planärenden, sedan 2018. I planärenden avgörs bland annat hur fysiska miljöer ska utformas för att förebygga brott och öka tryggheten på platsen.
Syftet med uppföljningen var att undersöka om länsstyrelsernas samrådsyttranden har gett effekt och på vilket sätt. Det insamlade materialet bestod av 24 planärenden från tidsperioden 2018–2021 som jämfördes med 24 planärenden från 2015–2017, när de brottsförebyggande samordnarna inte skrev några yttranden.
Resultatet av uppföljningen visar att länsstyrelsens råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv i samrådsyttranden har gett effekt.
Gustav Grut, universitetsadjunkt, Mittuniversitetet:
Uppföljningen belyser vikten av samverkan mellan olika samhällsviktiga aktörer när det kommer till brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. En förutsättning för denna typ av arbete är att tillgängliga kompetenser på området verkligen nyttjas. Jag skulle även påstå att uppföljningen betonar hur betydelsefullt det är att tillämpa teoretiska utgångspunkter och formulera tydliga mål när brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder ska behandlas under utformningen av fysiska miljöer.
Emma Ekdahl, länssamordnare vid Länsstyrelsen Jämtland:
Vi har tagit fram en målgruppsanpassad kortversion som riktar sig just till samhällsplanerare på länsstyrelserna och kommunerna. Den beskriver resultaten i korthet, vad det står i Plan- och bygglagen kopplat till området brott och trygghet, tips på vart en kan hitta mer stöd och en snabbkurs i kopplingen mellan platsens betydelse för brott och trygghet. Idag finns det mer tillgänglig kunskap på detta område än när vi började för fyra år sedan. När man gör något helt nytt och för första gången är det kul, nervöst och viktigt att följa upp det en gör. Att få veta om och varför något misslyckas eller lyckas är enda sättet att utvecklas. Det hjälper också andra att göra mer kunskapsbaserade vägval.
Linda Fetiu, Länsstyrelsen Halland:
Det är både nervöst och kul att göra något helt nytt. Det här området var nytt för mig när jag började på Länsstyrelsen Halland. Med stöd av Emma har jag kunnat sätta mig in i frågorna och fått testa mig fram, på samma vis hoppas vi att rapporten ger fler stöd i att våga göra det samma. Att våga testa helt enkelt, med den kunskap som de besitter, det kommer ge effekt, säger Linda Fetiu, Länsstyrelsen Halland.
När kommuner planerar och utvecklar fysiska miljöer spelar detalj-och översiktsplaner en viktig roll. Detalj- och översiktsplaner utgör tillsammans planärenden, som under en planprocess går igenom fyra faser: samråd, granskning, antagande och laga kraft.
I samrådsfasen erbjuds länsstyrelsen och andra berörda aktörer möjlighet att yttra sig på planhandlingar i så kallade samrådsyttranden. Dessa samrådsyttranden används sedan som underlag i den fortsatta planprocessen.
Källa: Samrådsyttranden som brottsförebyggande insats. Uppföljning av länsstyrelserna i Jämtlands läns och Hallands läns samrådsyttranden med brottsförebyggande och trygghetsskapande råd om kommunernas detalj- och översiktsplaner 2015-2021.
Länsstyrelsen har fått ansvaret för att utveckla det brottsförebyggande arbetet på regional nivå. I uppdraget ingår att
Källa: Länsstyrelsen