Spårvagn på Norra Promenaden i Norrköping, på väg mot Klockaretorpet.

Spårvagn på Norra Promenaden i Norrköping, på väg mot Klockaretorpet. Foto: Mostphotos

Klockaretorpet vände utvecklingen med stöd av Brå

I samband med att polisens lista över utsatta områden 2021 presenterades, stod det klart att Klockaretorpet inte längre är ett utsatt område. Enligt polisen, Norrköpings kommun och Hyresbostäder vändes utvecklingen i samband med att de deltog i Brås utvecklingsprojekt som riktade sig till utsatta områden. I syfte att vässa det områdeslokala samarbetet, gav Brå under en treårsperiod ett fördjupat metodstöd till 7 pilotområden, vilka sammantaget hade 13 bostadsområden som fanns med på polisens lista 2016.

Till utvecklingsarbetet knöts forskare och praktiker som tillsammans med Brå fungerade som ett aktivt stödteam och gav både utbildning och praktiknära metodstöd. Utvecklingsarbetet tog sin utgångspunkt i Effektiv samordning för trygghet (EST) och synkades med kunskaper vunna ur Samverkan mot social oro, Fasmodellen, Polisens metodstöd mot organiserad brottslighet samt Medborgarlöften. Deltagarna fick särskilt stöd i att arbeta kunskapsbaserat och genomföra egna kartläggningar, orsaksanalyser, välja relevanta åtgärder samt arbeta med uppföljning och utvärdering.

– Eftersom de lokala samarbetsparterna fick arbeta med egna riktiga case genom hela processen, kunde de applicera de teoretiska kunskaperna direkt i sitt praktiska arbete, säger Erika Sallander, projektledare, Brå.

Sammantaget har stödteamet tillsammans med pilotområdena vässat arbetet och flera märkte ganska snart positiva effekter av det. I Klockaretorpet kunde man redan efter ett år se att brottligheten sjönk rejält. Området har utvecklats positivt sedan 2017 och den utvecklingen bedöms vara stabil. I Norrköping har samarbetet fortsatt även efter att Brås pilotprojektet avslutats och genomförs idag i fem stadsdelar, där även stadens centrum ingår.

Gemensam lägesbild

Peter Wahlberg är lokalpolisområdeschef i Norrköping. Han tycker att samverkansmodellen ger parterna en gemensam utgångspunkt – men även en möjlighet att ställa krav på varandra.

– Samverkansmodellen ger en gemensam lägesbild och förståelse för den lokala problembilden och hur vi gemensamt angriper den. Den ger också möjligheten för oss att ställa krav på varandra och prioritera enligt överenskommelserna i den gemensamma handlingsplanen. Just nu är vi i stadiet att utveckla vår samverkan så att vi fullt ut utövar gemensam ledning och styrning på strategisk, operativ och taktisk nivå, säger Peter Wahlberg och hänvisar till det chefsamråd bestående av kommunens och polisens högsta tjänstemannaledning i Norrköping, som regelbundet träffas för att dela lägesbilder och ta fram handlingsplaner med åtgärder.

För fastighetsägaren, som är den part som alltid finns kvar i området oavsett omständigheter har det utvecklade arbetssättet medfört både bredare stöd och ökad förmåga att förebygga brott.

Wilhelm Hardt är säkerhetsansvarig för Hyresbostäder och han tycker att projektet har tydliggjort bostadsbolagets roll.

– Brås projekt har medfört att vi som bostadsbolag tydligare ser vår egen roll i det brottsförebyggande arbetet. Tidigare vistades inte människor i centrummiljön ens på dagtid, på grund av rädslan för de gäng som dominerade området. Idag har kommuninvånarna fått tillbaka sitt område, och gängkriminaliteten och den öppna droghandeln är borta från Klockaretorpets centrum. Det kunde ske genom att vi tog fram bättre lägesbilder och började göra orsaksanalyser. Vi gick ifrån att se vart problemen var, till att förstå varför det kunde ske på de specifika platserna, säger Wilhelm Hardt.

– Det är väldigt glädjande att kunna bidra med kunskap som kommer till så konkret nytta i det vardagliga brottsförebyggande arbetet.

Kristina Svartz generaldirektör, Brå.