- Start
- / Om Brå
- / Nytt från Brå
Anmälan om olaga intrång minskade trapphäng i Malmö
Trygg Väster tar emot i juni 2017. Från v t h: Victor Eriksson, gruppchef områdespolisen, Göran Holmgren, kommunpolis, Mia Kjell, förvaltare på MKB Fastigheter, Cecilia Fihn, trygghetssamordnare, Malmö Stad.
När ett stort antal ungdomar började uppehålla sig i trapphusen i ett bostadsområde i Malmö så uppstod problem med skadegörelse, hot och otrygghet för de boende. Flera olika åtgärder testades innan man hittade en lösning som gav resultat. Polisens arbete i området har nu uppmärksammats med ett stipendium från Stöldskyddsföreningen.
Bostadsområdet Bellevuegården ligger i sydvästra Malmö. Problemen började när många ungdomar samlades i trapphusen i området och uppträdde stökigt vilket ledde till otrygghet för de boende. Men trapphusen blev även en riskmiljö för de unga att utveckla en kriminell livsstil eftersom där förekom problem med brottslighet kopplat till hot, skadegörelse och viss narkotikahantering.
”Vid ett tillfälle var de 70 stycken. Polisen kom ofta men det var när de boende själva kände sig hotade och började säga ifrån som problemen eskalerade”.
– Ryan Bozorgian, ansvarig för trygghetsfrågor och områdesutveckling på MKB.
I november 2017 fick Johannes Dontsios, gruppchef vid områdespolis Söder i Malmö, och hans arbetslag Stöldskyddsföreningens polisstipendium för sitt brottsförebyggande arbete i området. Arbetet skedde i samverkan med Trygg Väster, ett samverkansavtal mellan olika aktörer som verkar i stadsområde Väster i Malmö och där bland annat polisen och bostadsbolaget MKB ingår.
Försiktig optimism
Det var med försiktig optimism som Trygg Väster tog emot på Bellevuegården i juni 2017. Området hade blivit lugnare, men om det berodde på vårens alla tingsrättsdomar, de många insatserna av situationell karaktär eller bara att det hade blivit varmare utomhus, återstod att se. Gruppen kunde dock berätta om sitt arbete med att få ut ungdomarna som hade hängt i trapphusen. Ryan Bozorgian är ansvarig för trygghetsfrågor och områdesutveckling på bostadsbolaget MKB. Han berättar att problemet förvärrades efter en dödsskjutning i området och sedan eskalerade när de boende började säga ifrån.
Ryan Bozorgian, bosocial utvecklare på MKB, är med i Trygg Väster.
– Vid ett tillfälle var de 70 stycken. Polisen kom ofta men det var när de boende själva kände sig hotade och började säga ifrån som problemen eskalerade. När ungdomarna började vandalisera trapphusen svarade vi med nya fönster, måla och städa. MKB:s kärnvärden är Rent och snyggt och vi ville visa ungdomarna att vi inte tänkte vika oss. När de inte gav sig började vi polisanmäla skadegörelsen, säger Ryan Bozorgian.
Ungdomarna kom från hela Malmö och majoriteten var i åldrarna 14-25, men även barn, så unga som sjuåringar, lockades av miljön. Portarna hade både porttelefon och elektroniska nycklar, så kallade taggar, men ungdomarna smet emellan och öppnade för varandra. När problemen var som värst åkte polisen till Bellevuegården varje kväll, vilket enligt kommunpolisen Göran Holmgren kom att upplevas som en provokation av ungdomarna. För polisens del gällde det att ”våga vara kvar”.
– De tar sig in i trappan och så kastar vi ut dem, och så tar de sig in igen och vi kastar ut dem, och så håller det på. Det här löser man inte över en natt, säger Göran Holmgren.
Några boende blev misshandlade men vågade inte anmäla. MKB försökte prata med ungdomarna men nådde inte fram. Ett fåtal av dem sålde droger, men det var ”svansen” i gruppen som polisen försökte komma åt - det stora antal som mest bara hänger. Dels för att förhindra att de börjar begå brott, dels för att underlätta sitt eget spaningsarbete, och dels för att försvåra det för de mest aktiva att göra affärer.
Tidigare försök till lösningar
Malmö är en av pilotkommunerna i Brås utvecklingsprojekt kring socialt utsatta områden. Arbetet med trappuppgångarna på Bellvuegården är en del av den EST-inspirerade metodiken. Trygg Väster MKB Fastighets AB genomförde flera olika åtgärder under den här tiden för att komma åt problemet och öka tryggheten för de boende, bland annat av situationell karaktär:
De kopplade in finsk opera på radiokanalen P2 i portarna, en åtgärd som testats med gott resultat i Herrgården. Ungdomarna på Bellevue hörde sig dock för om man inte kunde spela ”nåt bättre”. Åtgärden gav inga önskade resultat.
De installerade ”Mosquitos”- elektroniska apparater som sänder ut ett högfrekvent ljud som endast djur, folk med hörapparat och människor under 25 kan höra. Ljudet är koncentrerat mot entrén, men uppfattas bara om man står kvar i tio minuter och inte – som ungdomarna, går ut och in hela tiden. Effekten av ljudet skapar en obestämd känsla av obehag. Ungdomarna struntade dock i ljudet, medan de boende började klaga på det.
De framförde önskemål om att Polisen skulle få sätta upp kameror i trapphuset i spaningssyfte. Detta fick dock inte gehör internt, då underlaget som krävdes av Länsstyrelsen var alltför omfattande.
För att involvera de boende i processen och öka förtroendet för Polisen genomförde Trygg Väster också dörrknackning och trygghetsmätningar. Kommunens ”guider” på Ingången i Malmö arbetade samtidigt förebyggande genom att söka upp ungdomarna, skapa förtroende och på olika sätt slussa dem vidare till utbildning, jobb eller praktik.
Det krävs både brandsläckningsarbete och långsiktiga åtgärder för att få bukt med det här, konstaterade Victor Eriksson, gruppchef för områdespolisen, i juni.
Bellevuegården i juni 2017. Ungdomarna hängde i framförallt två portar på Bellevuegården.
Snabbare konsekvens
Våren 2017 anmälde polisen några av ungdomarna för olaga intrång. Sex fall ledde till åtal, varav två åtalade dömdes till böter på 1500 kronor vardera. En tredje man friades då han hävdade att han hade besökt en kompis. Utredningen kunde av olika skäl skötas snabbare än vanligt, något som Victor Eriksson ser som en framgångsfaktor. ”Det tog en och en halv månad från det att vi tog dem tills att ärendet gick upp i domstol. Det gav ungdomarna en tydlig signal om att vi tar detta på allvar.”
Ingen kan dock lagföras utan att först ha fått en varning från polisen.
– Det är viktigt att man för en dialog och inte bara går in och är ”elak”. Vi informerar dem om att detta inte är ok och att de nästa gång kommer att anmälas, förklarade Göran Holmgren i juni.
Stöldskyddsföreningens prismotivering:
Johannes Dontsios och hans arbetslag får SSF Polisstipendium 2017 för sitt arbete med att motverka otrygghet och förhindra unga att utveckla en kriminell livsstil i ett bostadsområde i Malmö. Polisarbetet har bedrivits som ett gemensamt arbete med områdesgrupperna i Söder och Väster och i samverkan med andra myndigheter, kommunen och fastighetsägaren på ett metodiskt sätt hindrat ungdomar från att skapa otrygghet i områdets portuppgångar.
Effektivaste lösningen på kort sikt
Trygg Väster är nöjda. Deras gemensamma mål var att få ut ungdomarna ur portarna, eftersom situationen för de boende var ohållbar. Nu, när 2017 börjar gå emot sitt slut, verkar de ha lyckats. Ungdomarna söker sig inte längre till portarna. Att polisens arbete dessutom har prisats är något som gläder Ryan Bozorgian.
– Vi samverkar utifrån våra olika uppdrag och intressen. Som fastighetsbolag värnar vi om våra kunders trygghet och trivsel och därför är vi glada över att polisens insatser har gett goda resultat som dessutom har blivit uppmärksammat. Det förtjänar de verkligen!
Trygg Väster genomförde ju en rad olika åtgärder innan Polisen började med anmälan om olaga intrång. Betyder det att anmälan om olaga intrång är en effektiv metod för att få bort trapphäng – eller hade även dessa insatser någon betydelse tror du?
– Jag tror att polisens uppmärksammade metod är den effektivaste lösningen på kort sikt. Däremot måste man arbeta med ungdomarna parallellt i förebyggande syfte så att man inte bara flyttar problemen mellan olika adresser. Det kommer bara att kosta samhället pengar i slutändan. Det är därför viktigt att försöka få ungdomarna att förstå konsekvenser av handlingar och samtidigt hjälpa till att vägleda dem på olika sätt för en bättre framtid.