Speed-dating som metod för medborgardialoger


Ett beslut, ett genomförande och ett lyckat resultat – trots knappa resurser. Så skulle man kunna sammanfatta förra höstens arbete med medborgardialoger i Åsele kommun.

Helene Ejergård och Adam Nyström står framför Åsele kommunhus.

Helene Ejergård och Adam Nyström.

–Vi klarade av det här bra utifrån våra lokala förutsättningar och resurser, och kommer i år att genomföra samma koncept i Åsele och Vilhelmina.

Det säger Adam Nyström, kommunpolis i Södra Lappland. Hösten 2016 stod han och kommunens samordnare för ANDT och brottsförebyggande arbete, Helene Ejergård, inför en utmaning. De skulle tillsammans genomföra medborgardialoger enligt det nationella metodstödet för medborgarlöften. Problemet var att de, och särskilt Helene, varken hade de resurser eller den tid som krävdes för att kunna arbeta enligt metodstödet.

Trots utmaningarna var både Helene och Adam fast beslutna om att medborgadialogerna skulle bli av. De bestämde sig för att göra åtminstone en dialog och kom överens om att avsätta var sin arbetsdag plus förberedelsetid för medborgardialogerna. ”Bättre att något blir gjort, än inget alls”, som Helene uttrycker det.

Vi upptäckte att helt plötsligt hade vi bäst underlag i Åsele, av alla våra kommuner. Det var väldigt lyckat med tanke på våra begränsade resurser.

Studenter från Åsele folkhögskola

En av fokusgrupperna var Åsele folkhögskola, där många av kommunens nyanlända finns representerade.

En förmiddag – fyra träffar

Målet med medborgardialogerna var att träffa så många representanter för så många olika grupper från samhället som möjligt. Inför mötena förberedde kommunpolisen frågeställningarna med hjälp av Polisens metodstöd. Bortsett från frågor om otrygghet ville de hålla diskussionen öppen. Men var skulle medborgardialogen hållas? Adam Nyström och Helene Ejergård ville undvika ett öppet möte, eftersom de relevanta frågorna inte fångas upp tillräckligt bra under dessa, enligt dem.

Lösningen blev ett slags speed-dating med lokala fokusgrupper inbjudna av kommunens samordnare och ett schema effektivt indelat i fyra träffar. Under en dag träffade de sålunda pensionärsrådet och handlare från kommunens köpmannaförening på kulturhuset, och därefter ortens folkhögskola, där många av kommunens nyanlända finns representerade, samt elevrådet på ortens högstadium.

Gav ett bra underlag

Parallellt hade kommunens samordnare lagt ut en enkät på kommunens hemsida. Den var öppen en vecka och stängdes samma dag som mötena med fokusgrupperna hölls. I skolan fick också eleverna skriftligen beskriva hur det upplevde tryggheten i Åsele. Efter dialogerna gjorde samordnaren och kommunpolisen en översiktlig sammanställning av enkätsvaren. Därefter gjorde kommunpolisen ett mer grundligt efterarbete med att sammanställa och analysera underlaget från dagen. Det visade sig att de skrivna svaren tillsammans med fokusgrupperna gav ett bra underlag för medborgarlöftena.

– Vi upptäckte att helt plötsligt hade vi bäst underlag i Åsele, av alla våra kommuner. Det var väldigt lyckat med tanke på våra begränsade resurser, säger Adam Nyström.
Detta underlag har nu också legat till grund för det fortsatta brotts- och ANDT-förebyggande arbetet. Under våren fördjupade kommunen och polisen de lokala problembilderna och inför hösten är man redo att genomföra ännu bättre medborgardialoger.

– Nytt för i år är att klasslärarna först diskuterar med eleverna om trygghet och brottslighet under en klasstimme i skolan. Sedan får eleverna skriftligt besvara två frågeställningar utifrån ämnet enskilt. Utifrån en analys av vårens kartläggning kommer vi att göra en särskild fokusgrupp med flickor från högstadiet. Det kommer också i år att läggas ut en blänkare om att enkäten finns på kommunens hemsida i det lokala nyhetsbladet som ges ut varje vecka, säger Helene Ejergård.

Avgörande faktorer

För att förstå hur de nationella modellerna med samverkansöverenskommelser och medborgarlöften fungerar i Sveriges – till folkmängden sett – minsta kommuner, följer Brå sedan två år tillbaka den samverkan som finns mellan kommun och polis i Södra Lappland.

En av framgångsfaktorerna i arbetet i Åsele var enligt Brå att kommunen och polisen tidigt förde en dialog om arbetets förutsättningar och begränsningar – vad som var möjligt att genomföra och vem som hade ansvaret för vilka delar. En annan avgörande faktor var också den kommunala samordnarens lokalkännedom, samt att kommunpolisen hade tid att förbereda material och efterarbeta underlaget.