I dialogen med butiksägarna har vi pekat på åtgärder som på ett enkelt sätt kan minska svinnet av stöldbegärliga varor.
När poliserna Fredrik Kaati och Thobias Rydberg vid Södermalmspolisen i Stockholm insåg hur mycket tid polisen lägger ner på att hantera snatteribrott bestämde de sig för att göra något. Resultatet blev en ny, brottsförebyggande metod som man nu hoppas kunna sprida nationellt inom polisen.
Projektet ”Trygg i butik” startades med syftet att få butikspersonal och väktare att tänka mer brottsförebyggande för att minska svinnet och göra butikerna tryggare som arbetsplats. Grundstenen i metoden är att skapa dialog med butikschefer, personal och väktarbolag kring hur man kan arbeta och organisera butiker för att minska incitamenten att begå brott.
– Samverkan är nyckeln till att arbetet blivit framgångsrikt säger Fredrik Kaati, polis vid ingripandesektionen på Södermalm i Stockholm. Genom kontinuerlig dialog kan polis och butiker utbyta information kring den lokala problembilden och förebyggande åtgärder.
Dialogen med butikerna inriktas på ett antal olika situationella åtgärder för att minska risken för stölder men också för att personalen ska känna sig tryggare i arbetet. En viktig del är att tillsammans med butikschefen se över butikens utformning, vilka varor som har det största svinnet samt vilka brott- och ordningsproblem man upplever i vardagen. Det är till stora delar samma varor som stjäls i olika butiker. I matvaruaffärer handlar det framförallt om kaffe, kött, tuggummi, choklad och hygienprodukter.
– Detta är något som de flesta butiksägarna är medvetna om men som man inte alltid har gjort något åt. I dialogen med butiksägarna har vi pekat på åtgärder som på ett enkelt sätt kan minska svinnet av dessa stöldbegärliga varor, säger Thobias Rydberg.
Ett exempel på detta är att se över hur man lägger ut mycket stöldbegärliga varor som exempelvis oxfilé. Istället för att lägga ut stora kvantiteter som sedan blir lätta att stjäla kan man lägga ut mindre mängder och försöka ha dem nära en bemannad disk där kontrollen är bättre.
Dialogen med butikerna handlar också om hur personalen kan vara aktiva i det brottsförebyggande arbetet genom att visa att de är uppmärksamma på de människor som rör sig i butiken och kommunicera med kunderna. Syftet är att förebygga stölder innan de sker. Detta gör också att de otrygga situationer som kan uppstå när man ingriper mot ett fullbordat brott kan undvikas i större utsträckning.
Väktarpersonal är också viktiga aktörer i trygghetsarbetet i butik och ett fokusområde har varit att i dialogen försöka utveckla hur väktarna arbetar. Ett förslag har varit att väktarna ska arbeta mer uniformerat och förebyggande än civilt och inriktat på att gripa snattare. Detta ger också ökad trygghet till personalen som kan vända sig till väktaren och få hjälp i otrygga situationer. Dialogen har också inneburit att man efter att personer gripits för brott i butikerna gemensamt diskuterat händelsen och om man hade kunnat förebygga händelsen tidigare.
En viktig del i arbetet är att kontinuerligt utveckla metod och dialog. I mars kommer man att bjuda in alla butiksinnehavare på Södermalm till ett dialogmöte kring förebyggande av brott i handeln. Ett annat utvecklingsområde är att arbeta särskilt mot vidareförsäljning av varor som exempelvis stulet kött. Minskar man möjligheterna att få avsättning för de stulna varorna så kan man också minska de potentiella gärningspersonernas incitament att begå brott. För att göra det samverkar man med kommunens miljöförvaltning som gör krogkontroller. Vid dessa kontroller kommer man också att kontrollera om det går att spåra stulet kött. Man kommer även att producera en gemensam broschyr kring denna problematik som ska spridas till restauranger i området.
Då metoden bedöms vara effektiv har man tagit initiativ för att sprida den vidare. Arbetet har också uppmärksammats bland annat i Göteborg där man börjat använda den för att förebygga brott i city.
– Vår förhoppning är att vi ska kunna sprida det här arbetssättet nationellt inom polisen och fungera som nationella samordnare, säger Fredrik Kaati.