Lokala förutsättningar styr det brottsförebyggande arbetet

Brå har, sedan 2016, tillsammans med Länsstyrelsen och Polismyndigheten följt hur sex mindre kommuner i Västerbotten, även kallat södra Lappland, för att undersöka hur man med knappa resurser kan arbeta med samverkansöverenskommelser och medborgarlöften. Projektet visar att man behöver arbeta med medvetna anpassningar utifrån de lokala förutsättningarna.

– Utbytet med andra kommuner, som också har små resurser, är jätteviktigt. Då kan man få tips om hur de har anpassat det brottsförebyggande arbetet utifrån sina förutsättningar. Det är svårt, men det går att hitta sätt att använda modellerna - även i en liten kommun, säger Niklas Karlsson ungdoms- och ANDT-samordnare i Lycksele.

Intresset är stort, hos både kommunerna och polisen i södra Lappland, att hitta effektiva arbetssätt som hjälper arbetet framåt. Det som stod klart ganska tidigt var sårbarheten i arbetet. I dessa små kommuner blev det väldigt tydligt att samverkan hängde på personer, inte funktioner. När någon faller ifrån, stannar hela processen upp. I vissa fall kopplades så mycket till personen att ingen av de kvarvarande visste hur man skulle gå vidare.

Som en förstärkning av arbetet och för att minska sårbarheten har lokalpolisområdet och kommunerna börjat undersöka om arbetssättet Effektiv samordning för trygghet (EST) skulle kunna stärka samverkan mellan kommunerna och polisen. Arbetssättet bygger på att en grupp med olika aktörer återkommande möts för att med hjälp av checklistor göra lokala lägesbilder, gemensam planering av insatser och uppföljningar.

– Jag tror att EST kan vara ett verktyg som gynnar hela samhället och kan öka polisens förtroende, säger Pär Danielsson, kommunpolis i södra Lappland.