Så samverkar Örebro strukturerat kring utåtagerande ungdomar

Patrik Wallin, strategisk brottsförebyggare på Örebro Kommun.

Patrik Wallin är strategisk brottsförebyggare på Örebro Kommun. Styrgruppen inom EST består av representanter från polis, kommun och fastighetsägare.

2017-12-05

Det brottsförebyggande arbetet kring utåtagerande ungdomar i Vivalla, Örebro, visar hur man kan samverka på ett strukturerat sätt med hjälp av EST, en samverkansmodell som nu ingår i ett utvecklingsprojekt på Brottsförebyggande rådet.

– Ju högre förtroendet är för polisen, kommunen och fastighetsägarna, desto fler människor vill prata med oss och desto mer information får vi in. Det gör vår samlade veckoanalys bättre och därmed också de resurser mer relevanta som vi sätter in inför nästkommande vecka.

Det säger kommunpolisen Fredrik Malm i Vivalla, en modellkommun i Brås utvecklingsprojekt kring brottsförebyggande arbete i socialt utsatta områden. Han har arbetat efter EST – Effektiv Samordning för Trygghet – sedan starten 2013 och kan berätta det mesta om samverkansmodellen med vilken man sätter struktur på det brottsförebyggande arbetet i kommunen.

Tanken är att det arbetssätt som nu testas och slipas till inom Brås utvecklingsprojekt ska ha samma organisationsstruktur som EST. Samverkansaktörerna ska veckovis skicka in sina respektive lägesrapporter till styrgruppen, så att samtliga aktörer kan identifiera riskläget, analysera orsakerna och sätta in relevanta resurser inför nästkommande vecka.

Om EST

EST ingår i ett utvecklingsprojekt på Brå, där målet är att utveckla ett arbetssätt som kombinerar långsiktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser med ett mer incidentinriktat arbete, där man snabbt kan mobilisera de gemensamma resurserna. För de sju pilotkommunerna handlar det bland annat om att få till en fungerande och personoberoende struktur på sin samverkan.

Effektiv samordning av arbetet i socialt utsatta områden

– Vi gör vår samlade veckoanalys efter styrgruppens avstämning på torsdagar, säger Patrik Wallin, strategisk brottsförebyggare på Örebro Kommun. Då beslutar vi om insatser, resursanvändande och styrning av våra olika verksamheter beroende på vad som kommit upp i lägesbilden.

– Vi vet till exempel att problemen i området eskalerar om någon har permission från LVU, eller om något speciellt har hänt ute i världen som kan provocera, säger Fredrik Malm.

Styrgruppen inom EST består av representanter från polis, kommun och fastighetsägare. Varje vecka får de in lägesrapporter från sina specifika organisationer, som till exempel områdespoliser, skolor och bovärdar. Dessa baserar i sin tur sina checklistor på den information som de har fått in av till exempel ungdomsledare eller trygghetsvärdar.

EST kan beskrivas som en metodik för aktörer som på ett strukturerat sätt ska samverka kring en lägesbild. Det handlar om att göra en kort orsaksanalys och diskutera hur och varför problemen ser ut som de gör, samt vilka resurser man har till att lösa dem.

Struktur och djupa kunskaper

Vivalla har under de senaste tre åren haft problem med social oro, gängkriminalitet och våldsbejakande extremism. Problem som enligt Patrik Wallin ofta hänger ihop, men hanteras på olika sätt.

– Därför är det viktigt att fastslå problemet och göra en lägesbild, säger han. EST kan beskrivas som en metodik för aktörer som på ett strukturerat sätt ska samverka kring en lägesbild. Det handlar om att göra en kort orsaksanalys och diskutera hur och varför problemen ser ut som de gör, samt vilka resurser man har till att lösa dem.

EST handlar sålunda om struktur, men är som Patrik Wallin uttrycker det, inget självspelande piano. Samverkan kräver också djupa kunskaper om de lokala problemen. Utöver statistik och annan information som de olika parterna kan få fram i sina rapportsystem, framhåller Patrik Walin att man behöver ”mjuka kunskaper” om hur området fungerar. Utåtagerande ungdomar agerar ju inte i ett vacuum, utan i ett område där oroligheterna är en följd av något.

Själv har han ett förflutet som både polis och fritidsledare i Vivalla, och vet att de som känner till ett område bäst ofta är de människor som bor eller arbetar där. Fredrik Malm håller med och understryker samtidigt vikten av de boendes förtroende. Både han och Patrik Wallin morsar på de flesta de möter i Vivalla. De känner till ungdomarna och vet vilka som jobbar i butiker och kommunverksamheter.

Goda relationer ger bättre resultat

Polisens relationsskapande arbete ger enligt de forna kollegorna mångdubbelt tillbaka. Inte bara i form av kontakter och information, utan också i förtroende. Faktorer som indirekt kan bidra till en bättre lägesbild och orsaksanalys. Att bygga upp ett förtroende kräver dock enligt Fredrik Malm både mod och engagemang. När Polisen startade sitt samverkansarbete i Vivalla 2010 var relationen till de boende kantig. Vivalla hade tidigare inte haft något poliskontor och poliserna fick i uppdrag att gå ut och öka tilliten för organisationen. Fredrik Malm, då områdespolis, hakade på allt, från att samarbeta med skolor och bibliotek till att hjälpa moskén med trafikproblem.

– ”Ok, du är här, du skiter väl i oss, du får betalt och sen går du hem”, sa vissa. Men jag tror att de till slut insåg att jag menade allvar. Det gav en stor acceptans och access i området. Men det kräver också att man har en chef som är flexibel nog att se värdet i sådana här möten. Tackar man ja till en inbjudan på en ledig dag, så kanske man kan kompenseras med annan ledighet.