Gå från ord till handling i det brottsförebyggande arbetet

2017-07-03

Hur går man från ord till handling i det brottsförebyggande arbetet - och varför är det ibland så svårt att ta nästa steg? Det var temat för en fika på Brottsförebyggande rådets årliga konferens, Råd för framtiden, i mars, där en grupp lokala brottsförebyggare diskuterade sina fyra smartaste strategier.

Brottsförebyggare fikar på Råd för framtiden.

Foto: Brå

– Vi märker att även de mest rutinerade brottsförebyggare undrar hur de ska få rulljans på de brottsförebyggande frågorna. Hur de ska få det att lyfta. Det går bra ett tag, men så faller det och så måste man börja om.

Det säger Charlotta Gustafsson, biträdande enhetschef på Brå, som dagligen arbetar med att stötta mindre kommuner i deras arbete med brottsförebyggande frågor.

– Hade det varit en fråga om förmåga och kompetens – ”så här gör man, följ checklistorna, följ de här metoderna” - så skulle alla klara det. Men det här handlar om processer och om människor som ska jobba med människor, och då är det en annan sak, fortsätter hon.

Runt bordet sitter Adam Nyström, kommunpolis i Södra Lappland, Malin Sjöblom, kommunpolis i Tomelilla, Helene Ejergård Ahlqvist, IFO-chef och ANDT/Brå-samordnare i Åsele och Daniel Gillberg, folkhälsostrateg i Tomelilla kommun. När kaffet är slut har de diskuterat tre stora utmaningar, men också fyra strategier som hjälper dem framåt i arbetet.

Foto: Brå

Utmaning 1: Få med alla på tåget

– Det svåraste är att få med alla på tåget, säger Adam Nyström. Hemma är det jag som kommunpolis som anses ha ansvaret för det brottsförebyggande arbetet och många kan lätt skjuta det ifrån sig. Men det kan inte bara ligga på mig och kommunens samordnare. Alla måste vara delaktiga.

Malin Sjöblom tror att mycket handlar om hur frågorna presenteras. Brottsförebyggande arbete är ju inte så ”hett”. Varken hon eller Daniel Gillberg känner heller igen sig i regeringens nya brottsförebyggande program där man talar om ökade satsningar.

– I Region Syd ser vi helt andra vinklingar. Vi arbetar brottsförebyggande, men prioriteringen ligger på utredningar.

Adam Nyström menar att signalvärdet är viktigt. Själv minns han hur konstigt han tyckte att det var när han i början av sin karriär insåg vem som förväntades utföra det brottsförebyggande arbetet.

– När du har blivit gammal och trött och less på att vara ute som polis – då ska du börja arbeta med brottsförebyggande, säger han. För mig var det jättemärkligt, det är ju superviktiga frågor! Men vad var signalvärdet? Jo, att det är ett väldigt nedprioriterat område och ingenting som ”riktiga” poliser arbetar med.

Utmaning 2: Ett uppdrag i förbifarten

Runt dagens fikabord sitter en ANDT-samordnare, en folkhälsostrateg och en IFO-chef, men ingen ”brottsförebyggare”. För Helene Ejergård Ahlqvist utgör det brottsförebyggande arbetet endast en liten del av hennes tjänst. Hur stor har ännu inte fastställts, uppdraget kom i förbifarten i samband med att hon tillträdde, men eftersom hon själv brinner för frågorna ser hon till att prioritera dem.

– Hade uppdraget kommit uppifrån hade det nog varit på ett annat sätt. Nu vet de knappt att jag finns. Brottsförebyggande arbete har inte varit någon ”prio-fråga” i någon av våra kommuner. Arbetsgrupper finns i både Vilhelmina och Åsele, men vi har inte det övre skiktet med oss - cheferna och kommunpolitikerna.

Daniel Gillberg är relativt ny på sin post, men känner inte igen sig i Helenes beskrivning om att inte ha cheferna och politikerna med sig. På förmiddagens konferensseminarium om Community Readiness noterade han till exempel flera politiker och chefer från Tomelilla i publiken. Även Adam Nyström upplever ett stort stöd från sin chef som också deltar i konferensen, men undrar hur det ser ut i resten av organisationen.

– Man kan inte bara säga att man ska prioritera frågorna, man måste agera också, säger han.

– Att man inte kan mäta det som inte rapporteras in gör det brottsförebyggande arbetet mer svårjobbat, konstaterar Malin Sjöblom.

Utmaning 3: Vinsterna går allmänheten förbi

Brottsförbyggande arbete brukar inte vara det första som allmänheten tänker på i samband med polisverksamhet. Här har kommunpolisen en viktig roll, menar Malin Sjöblom. Hon pratar dagligen med media om det brottsförebyggande arbetet.

– Händelser som inträffar i Tomelilla genererar ju dock alltid fler klick än en medborgardialog på Kulturhuset, säger hon.

Adam Nyström instämmer. Att informera allmänheten om vad som faktiskt görs i trygghetssynpunkt är en av kommunpolisens absolut viktigaste uppgifter. Ropen efter fler poliser ser han mer som en trend - för vad ska alla dessa poliser göra? 140 poliser i Åsele som sitter och fikar gör ju ingen nytta. Naturligtvis vill även han ha fler poliser, men ett större antal löser inte problemen i sig.

– Det viktiga är hur man använder de resurser man har, säger han. Jag tror verkligen på medborgardialog och har jättemånga kollegor som inte gör det, men jag ser det som ett av våra viktigaste verktyg just nu även i kommunikationshänseende. Människor vill bli sedda, hörda och bekräftade, och det är vad dialogen syftar till.

Strategi 1: Bygg en stabil plattform - så att det inte står och faller med en person

Adam Nyström och Helene Ejergård Ahlqvist är båda nöjda över sin samverkan. Om Helene slutade skulle dock hela arbetet sjunka, säger Adam Nyström och menar att det också är faran med eldsjälar. Han såg det själv häromåret när av kommunsamordnarna tog ledigt under en längre period. Hon är nu tillbaka igen och allt har återgått till det normala, men det måste helt enkelt finnas någon som driver arbetet framåt.

– Under tiden jag och Helene har bra samverkan kan vi bygga upp en bra och stark plattform som finns kvar om någon av oss slutar, säger Adam Nyström. Man ska inte ge de chefer som inte vill prioritera det brottsförebyggande arbetet en ursäkt för att säga att det ändå inte finns någon som arbetar med frågan.

– Jag tänker också på det som sas i ett tidigare seminarium, att man måste arbeta utåt och se till så att även skolan är med till exempel, säger Helene Ejergård Ahlqvist. Se till så att alla tycker att det brottsförebyggande arbetet är lika viktigt oavsett var i kommunen man arbetar.

Strategi 2: Se helheten och reflektera över ditt uppdrag

Som kommunpolis för Södra Lappland ansvarar Adam Nyström för Åsele, Vilhelmina, Dorotea, Storuman, Sorsele och Lycksele - små tätorter med avstånd på mellan åtta och tio mil ifrån varandra. Några områdespoliser finns inte, men rekrytering pågår och Adam Nyström hoppas på det bästa.

– Jag tror att det är superviktigt med områdespoliser för att det överhuvudtaget ska fungera. Själv har jag ingen möjlighet att hinna med brottsförebyggande arbete i sex kommuner.

Under ett av dagens konferensseminarier har det berättats om hur man lyckades få bukt med det vilda utelivet i Åre genom att jobba brottsförebyggande. I småkommuner som Vilhelmina och Åsele är brottsligheten låg. Varför man bör satsa på brottsförebyggande arbete här kan te sig oklart för många, men för Adam Nyström är svaret givet.

– Det handlar om att skapa attraktiva kommuner. I tider av stagnation och avfolkning är det en tråkig bild av Norrland som målas upp där kommunerna har slutat växa och verksamheten avstannat. Vi borde istället visa hur låg brottslighet vi har och hur mycket vi satsar på brottsförebyggande arbete för att behålla den på fortsatt låg nivå. Att vi har en god medborgardialog och ett gott samarbete med invånarna.

Han tycker inte heller att man ska stirra sig blind på statistiken. När det bor så väldigt få människor på en ort blir det färre brott och då gäller det att satsa på samverkan, så att man vet hur man ska jobba trots att det kanske bara finns en polis att tillgå.

– Många orter i vårt lokalpolisområde drar till sig mycket fjällturism och även om det inte alls rör sig om samma uteliv som i Åre, så måste även vi göra tillsyn i kroglivet. Vi måste fråga oss hur vi kan undvika att få samma problem som i Åre.

Strategi 3: Använd samverkansöverenskommelsen som ett verktyg

Vad finns det mer man kan göra för att få snurr på det brottsförebyggande arbetet?

– Jag tänker på vår samverkansöverenskommelse, säger Adam Nyström. Det har tidigare sagts att den kan bli en hyllvärmare, en massa fina ord som alla skriver på. Men jag tycker att man faktiskt ska använda den som ett verktyg. Har man fått chefen att skriva på en smart överenskommelse kan man sedan vifta med den och säga att ”hallå, det står faktiskt här att vi ska arbeta med de här frågorna!”

Hur man sedan går från ord till handling i det brottsförebyggande arbetet finns det inget facit för, menar Adam Nyström, men i Södra Lappland har man tagit reda på vilka problemen är i kommunerna, hur man kan ta sig an dem och vad man har för resurser.

– Det gäller att se hur den faktiska brottsligheten ser ut i Åsele och upprätta en genomförandeplan, säger han. Samverkansöverenskommelsen är en plattform för det. Det står ju på varje sida att vi ska ha en samordning och ett lokalt Brå där vi samverkar. Det är saker som är basic, men nog så viktiga. Prioriterar man inte det, så faller hela arbetet.

Strategi 4: Delegera arbetet

Fikat börjar gå mot sitt slut när Adam Nyström varnar för något som skulle kunna kallas ”göra-allt-fällan”. Som samordnare kan man även lätt bli utförare om man inte ser upp.

– Vi har ju alla här ett samordnande uppdrag och det innebär i mångt och mycket att få andra att göra sitt jobb, säger han. Här gäller det att försöka inspirera och skapa förtroende så att man inte själv också blir utföraren.

Daniel Gillberg håller med, men menar att det är en utmaning.

– Man är alltid terriern som jagar de andra på något vis, säger han. Jag kan ibland känna att det är jobbigt att ständigt behöva jaga på andra, så då gör jag det själv istället.

– Ja, men det är en fälla. Har du väl hamnat där så blir du också utföraren.

– Hur gör man då för att få folk att gå från ord till handling - få dem att göra sitt uppdrag? säger Charlotta Gustafsson.

– Man ska nog vara lite obekväm och strunta lite i vad folk tycker om en, säger Daniel Gillberg.

– Ja, var obekväm och försök se helheten, säger Adam Nyström. Det finns inget bra svar, man får titta hur det ser ut i kommunen och arbeta lokalt. Men det är en jättesvår fråga, det är tiotusenkronorsfrågan. Jag tror som sagt att man måste reflektera en hel del. Varför gör vi det vi gör? Varför gör jag det jag gör? Reflektera över ditt eget uppdrag.

Foto: Brå

Gå från ord till handling i det brottsförebyggande arbetet – Fikagruppens 7 bästa tips:

  1. Använd samverkansöverenskommelsen som ett verktyg
  2. Våga vara lite obekväm om så kräver
  3. Reflektera över ert uppdrag och se helheten – varför gör ni det här?
  4. Skapa en stabil plattform så att det inte står och faller med en person
  5. Se upp för ”göra-allt-fällan”
  6. Gå Brås webbaserade grundutbildning i brottsförebyggande arbete
  7. Besök Brås hemsida - här finns allt från fakta till statistik