Samarbeten och medborgaranda ska förebygga brott i småkommuner

Visste du att din kommun kan söka pengar från Brå för att utvärdera lokala brottsförebyggande insatser – kunskap som sedan kan spridas vidare till andra lokala aktörer? För Länsstyrelsen i Norrbotten innebär stödet fler verktyg för kartläggning och därmed ett brottsförebyggande arbete som blir mer hållbart och långsiktigt.

Att kartlägga brott och otrygghet på mindre orter kan vara en utmaning. Det rör sig om få fall på en stor geografisk yta, och det stödmaterial som finns är oftast anpassat till storstäderna. Därför arbetar Länsstyrelsen i Norrbotten sedan ett par år tillbaka med projektet Strukturerad kartläggning utifrån de små kommunernas förutsättningar för att långsiktigt stärka det brottsförebyggande arbetet. Syftet är att ta fram en modell för hur kommunen kan göra kartläggningar för det brottsförebyggande arbetet och arbetet mot alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). I höstas beviljades projektet 250 000 kronor från Brå.

– Mindre kommuner har sällan tid och resurser att göra egna kartläggningar, så vi försöker designa en modell där de kan arbeta utifrån sina förutsättningar, berättar Mats Burman, ANDT-samordnare vid enheten för social hållbarhet och samhällsskydd på Länsstyrelsen i Norrbotten.

Med hjälp av de extra resurserna har Länsstyrelsen kunnat anlita forskaren Mats Jakobsson vid Luleå universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap. Hans medverkan ger en välbehövlig vetenskaplig tyngd och har lett till att arbetet har fått mer legitimitet i kommunerna.

I arbetet med att ta fram en modell för kartläggning använder Länsstyrelsen i Norrbotten den forskningsbaserade modellen Community Readiness. Den är ett verktyg för att identifiera vilka förutsättningar kommunen har för att arbeta kunskapsbaserat med frågorna.

I små kommuner är också resurserna små och den som arbetar med brottsförebyggande arbete har ofta flera uppgifter på sitt bord, till exempel som folkhälsosamordnare. Det brottsförebyggande arbetet kanske ska göras på tio procent av arbetstiden.

– Det handlar alltid om att hitta rätt människor. Det gäller att ha mycket lång framförhållning och leta både på den politiska nivån och på tjänstemannanivån, säger Mats Burman som också betonar vikten av att förankra det förebyggande arbetet i den kommunala strukturen så att inte allt hänger på en individs engagemang – då tappar man kraften om den personen slutar. 

Viktiga resurser kan också hittas på lite oväntade ställen, till exempel hälsocentralen eller vårdcentralen.

– Ta till exempel ett brott som våld i nära relationer. Även om det inte har kommit in några anmälningar till polisen om våld i nära relationer, kan man på vårdcentralen ha fått indikationer om att det förekommer, säger Mats Burman.

Polisnärvaron är mindre i små orter eftersom poliserna ofta delas mellan flera kommuner. När ”alla känner alla” gäller det för kommunen att försöka skapa en medborgaranda som inte går ut på att se mellan fingrarna på brott utan tvärtom bidrar till att folk hjälper varandra.

– Föräldrarna är extra viktiga i en liten kommun. Ta ett brott som olovlig körning, där risken är liten att åka fast i dessa områden. Då är det viktigt att föräldrarna signalerar vad som är acceptabelt. Om någon skadar sig på skotern i berusat tillstånd händer det att alla tystar ner det eftersom ett antal vuxna kör skoter berusade, säger Mats Burman.

Tanken med Länsstyrelsen i Norrbottens arbete är att ta fram ett verktyg som gör det möjligt för mindre kommuner att klara att genomföra brottsförebyggande och ANDT-förebyggande arbete med hjälp av samverkansöverenskommelser och medborgarlöften.

– Varje kommun sparar mycket pengar på att ha en hög nivå på sitt brottsförebyggande arbete, konstaterar Mats Jakobsson.

Text: Marja Beckman