Orsaksanalys – navet i arbetet för en tryggare station i Rinkeby

Sommaren 2018 blev situationen ohållbar på tunnelbanestationen i Rinkeby i Stockholm. För att få komma åt problemen med öppen narkotikaförsäljning och ungdomsgäng använde de berörda parterna sig av Brås handbok för orsaksanalys. Utifrån detta arbete tog man sedan fram en handlingsplan och redan nu har man upplevt att det har blivit bättre på platsen.

Arbetet med Rinkeby tunnelbanestation startade under hösten 2018 efter en stökig sensommar där situationen för framförallt polis och MTR-personal blivit ohållbar ur arbetsmiljösynpunkt. Öppen narkotikaförsäljning och ungdomsgäng dominerade platsen, polisen hade svårt att arbeta ostört och spärrpersonalen upplevde utsatthet.

Genom en gemensam kraftsamling från framförallt MTR och lokalpolisen i Rinkeby inleddes ett samarbete för att få situationen på stationen att återgå till ett normalläge. Målet var att stationen skulle vara som vilken annan station i Stockholm som helst och att samtliga samhällsinstanser skulle agera likadant i Rinkeby som på andra stationer i tunnelbanan.

Tillsammans med andra aktörer såsom SL, Securitas, FastPartner, Stockholm Framtid Järva och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning initierades ett arbete, där man utgick ifrån och använde sig av Brås handbok för orsaksanalys. Med hjälp av orsaksanalysen tog man sedan fram en handlingsplan. Handlingsplanen har uppdaterats allteftersom läget förändrats på platsen och innehåller såväl sociala som situationella insatser från de olika aktörerna. Inledningsvis hölls veckovisa avstämningar i arbetsgruppen, men efter att situationen på platsen förändrats så minskades antal möten och avstämningar successivt.

– Utan en ordentlig orsaksanalys hade vi aldrig åstadkommit de resultat vi redan nu kan skönja, även om vi har mycket arbete kvar, säger Thomas Ahlskog, trygghetschef på på MTR.

Förbättrad arbetsmiljö

Det som redan framkommit i arbetet är att samtliga aktörer upplevt en förbättring på platsen. Resultaten kommer att utvärderas framöver men det går redan att konstatera att arbetet har lett till bättre samsyn mellan spärrvakter och ordningsvakter liksom större förståelse för varandras uppdrag och befogenheter. Dessutom har arbetsmiljön förbättrats för ordningsvakter, spärrvakter, poliser och fältarbetare.

Satsningen har visat sig vara lyckad utifrån de samverkande parternas arbete och ambitionen är att få till en utväxling för att säkerställa effekterna av insatsen. Förhoppningen är att hålla i arbetet och inte släppa taget enbart på grund av initiala förbättringar – vilket också kan ses som den största utmaningen framöver.

– Framöver är det viktigt från vår del att följa upp lägesbilden och att rapportera eventuella händelser vidare till polisen och trygghetscentralen och att ge ett fortsatt stöd till vår personal och uppmana dem att fortsätta skriva händelserapporter, säger Thomas Ahlskog.