Brås ekonomiska stöd: Modell för regional samverkan utvecklade Skånes brottsförebyggande arbete

Under våren 2018 tecknade sju organisationer en gemensam programförklaring – Skåne tillsammans mot brott – för att testa en modell för regional samverkan. Utvärderingen från Malmö universitet visar att samverkansformen har gett konkreta resultat på lokal nivå. Annika Wågsäter, brottsförebyggande samordnare och Adam Jonsson, utvärderar på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne svarar här på några frågor om programmet som utvärderats.

Hur ser insatsen ut som ni utvärderat med ekonomiskt medel från Brå?

Länsstyrelsen Skåne, Polismyndigheten region Syd, Region Skåne, Kriminalvården Syd, Tullverket, Skånes kommuner och Sydsvenska Industri- och handelskammare tecknade våren 2018 en gemensam programförklaring med tillhörande handlingsplan. De sju aktörerna såg att det fanns ett behov av att utveckla det brottsförebyggande arbetet i Skåne. Programförklaringen och handlingsplanen blev ett första steg i att utveckla ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete.

I handlingsplanen preciseras sju arbetsområden för samverkan:

  • utvecklad avhopparverksamhet i Skåne
  • samverkan för färre återfall i brott
  • metodstöd för insatser mot otillåten påverkan
  • utveckling av brottsförebyggande arbete på lokal nivå
  • ökad kvalitet på överenskommelser och medborgarlöften
  • utvecklad samverkan kring mäns våld mot kvinnor
  • näringslivet – en naturlig del i det brottsförebyggande arbetet.

För de sju utvecklingsområdena inrättades ett antal arbetsgrupper. Deras ansvar var att formulera aktivitetsplaner och genomföra insatser utifrån intentionerna som fastställdes i den gemensamma programförklaringen med sin tillhörande handlingsplan.

Vilka är de viktigaste slutsatserna i utvärderingen?

Samverkan inom Skåne tillsammans mot brott har bidragit till en utveckling av det regionala arbetet och gett konkreta resultat på lokal nivå. Sättet att organisera det regionala arbetet har varit framgångsrikt utifrån målet att stärka ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete i Skåne.

Den centrala slutsatsen är att Skåne tillsammans mot brott visar på hur länsstyrelserna kan realisera sin roll i det nationella brottsförebyggande programmet. Samordnarna vid Länsstyrelsen Skåne har, tillsammans med sex andra regionala aktörer, gjort en robust inventering av länets utvecklingsbehov och i sin tur genomfört följdriktiga aktiviteter. Från intervjuer som genomfördes under utvärderingen så kan vi se att aktiviteterna har bidragit till att en tredjedel av länets 33 kommuner tycker att de har utvecklat sitt strategiska brottsförebyggande arbete.

Bland annat har

  • kommuner startat upp och utvecklat sitt lokala arbete enligt EST-modellen (Effektiv samordning för trygghet)
  • brottsförebyggande aktörer har utvecklat nya överenskommelser med stöd från länsstyrelserna och andra regionala aktörer
  • kommuner och myndigheter har deltagit i workshopen kring återfall i brott, vilket har skapat nya kontaktvägar för arbetet på lokal nivå
  • tjänstepersoner inom kommun och polis har fått tillgång till hemsidan se, som samlar information om hur individer som önskar lämna ett kriminellt leverne bäst bör bemötas.

Framgångsfaktorer har bland annat varit medskapande på tjänstepersonsnivå, dels kring framtagande av handlingsplanen, dels kring uppdragsutformningen för de sju arbetsgrupperna.

Men vi ser även att det finns utvecklingsområden som till exempel gruppdeltagarnas ansvarsfördelning och tidsåtgång i projektet jämte deras ordinarie arbetsuppgifter och vikten av tydliga förväntningar.

Det är ännu inte möjligt att se hur detta arbete har påverkat tryggheten och brottsligheten i Skåne. Skåne tillsammans mot brott har ökat det strukturerade och kunskapsbaserade arbetet och vi hoppas att detta på sikt också ska ge resultat på lokal nivå.

Vad kan andra lokala brottsförebyggare ta med sig från utvärderingen?

Att samla regionala aktörer och uppmuntra dem till samverkan kring specifika sakfrågor – våld i nära relationer, minska återfall i brott, avhopparverksamhet etc. – kräver en samsyn kring hur varje sakfråga förhåller sig till aktörernas kärnuppdrag, på kort respektive lång sikt. Aktörerna behöver avsätta personal, med arbetstid och mandat som står i proportion till den egna organisationens åtaganden. Samverkansarbetet behöver förankras hos närmsta berörda arbetsgivare för att freda arbetet och ge det dignitet. Avslutningsvis krävs det att man är eniga om vad som avses med ett kunskapsbaserat respektive evidensbaserat brottsförebyggande arbete.

För de lokala brottsförebyggarna finns material som till exempel checklistan för överenskommelser och hemsidan Avhoppare.se som de kan använda sig av i sitt lokala arbete. För de regionala brottsförebyggarna finns en modell att utgå ifrån om de vill bygga upp en regional samverkan i sitt eget län.