Så arbetar Göteborg med att förebygga ungdomsrån

Kontinuitet och långsiktigt tänkande ses som förutsättningar för framgång i det förebyggande arbetet mot ungdomsrån i Göteborg. Här berättar polis och socialtjänst om hur deras arbete bedrivs och är organiserat samt vad de ser för utmaningar och framgångsfaktorer med arbetet.

Polisområde Göteborg City

Hos polisområde Göteborg City finns en grupp om cirka tio anställda som arbetar med utredningsarbete kombinerat med spaningsverksamhet, kopplat till rån. Arbetssätten kombineras för att kunna se samband mellan anmälningar, skapa personkännedom samt få information om brottsplatser etc. Varje dag går gruppen igenom dygnets händelser för att få kännedom om alla ärenden och sedan påbörjas arbetet. Vid den dagliga avstämningen finns en representant från socialtjänsten med, för att kunna koppla samman verksamheterna.

– En framgångsfaktor i vårt arbete mot ungdomsrån är kontinuitet i arbetet och hos medarbetarna. Det tar tid för en polis att bli en duktig utredare och få god person­kännedom om ungdomarna och olika samverkansaktörer. Denna typ av brotts­lighet behöver prioriteras då forskningen talar för att personrån är ett ingångsbrott till vidare kriminalitet. En annan framgångsfaktor som vi ser med vårt arbete är att vi försöker förstå hur ungdomar kommunicerar och att vi tar del av de verktyg som de använder, säger Patrik Eriksson, Polisområde Göteborg City, Polis­myndigheten.

Gruppen har i sitt arbete en ambition att träffa samtliga brottsutsatta fysiskt, på den plats där brottet har ägt rum, för att få en uppfattning om den brotts­utsatta. Genom att träffas fysiskt kan den brottsutsatta lättare läsas av och oklarheter i händelsen redas ut. Att träffas på brottsplatsen har också andra fördelar. Gruppen kan få en tydlig bild av platsen, om det exempelvis finns kameror som har fångat händelsen, hur det ser ut med kollektivtrafiken i närheten samt hur målsägande och gärningspersonen har rört sig innan och efter gärningen.

– Det är viktigt att vi träffar den brottsutsatta och arbetar relations­skapande. Dels ur ett utrednings­perspektiv men också för att, från polisens sida, ge den brotts­utsatta någon form av upprättelse, menar Patrik Eriksson.

Socialtjänsten i nordöstra Göteborg

För att ta reda på vilka insatser man ska göra för att förhindra att ungdomar hamnar i en negativ utveckling och riskerar att bli kriminella, arbetar man hos socialtjänsten i nordöstra Göteborg, med sociala kartläggningar. Dessa görs i samråd med föräldrarna till den unga personen. En kartläggning kan också göras inför ett möte med föräldrar för att få ett bra underlag till varför ett samverkans­arbete behöver göras kring deras barn. I kartläggningen ser man bland annat över hur det ser ut i hemmet och skolan samt vad som fungerar och vad som inte fungerar i den ungas liv.

– Är det unga individer som är på väg in i kriminalitet eller annat riskbeteende så behöver man samla flera aktörer som kan hjälpas åt att förhindra detta. Vi behöver arbeta intensivt och i ordnade former. Vi behöver göra en gemensam plan kring vad vi behöver göra, när, var och hur, för att vi tillsammans ska kunna hjälpa ungdomen, säger Jan Wikström, socialförvaltningen i nordöstra Göteborg.

Ofta finns behov av någon form av familjebehandling för att föräldrarna ska få verktyg för att hantera sitt barn som är på väg in eller redan befinner sig i kriminalitet. Det behöver också skapas insatser kopplade till själva ungdomen i fråga. Det kan exempelvis handla om att den unga personen får kontakt med en ungdoms­behandlare, som kan stötta i det som pågår i hens liv. En ungdoms­behandlare arbetar hos socialtjänsten och fungerar som en samordnare i den ungas liv. Insatserna behöver vara ordnade och ligga nära den unga individen och familjen. För att insatserna ska fungera krävs det en god relation till ungdomen och att hen känner förtroende för involverade aktörer.