Otrygghet och förtroende – om att förändra de situationer och miljöer som genererar brott

Karin Svanberg, Maria Eggertsen Teder och Magnus Ydmark. De betonar alla vikten av att tidigt få in det brottsförebyggande arbetet i planeringsprocessen.

Karin Svanberg, Maria Eggertsen Teder och Magnus Ydmark var tre av deltagarna vid ett seminarium i Almedalen som handlade om vikten av att få in brottsförebyggande åtgärder redan vid planering av samhällen och platser.

2019-11-28

Genom att se över brottsförebyggande åtgärder redan vid planering av samhällen och platser kan trygghet skapas för de människor som bor och vistas i ett område – hur görs det på bästa sätt och vilka samhällsaktörer behöver vara involverade?

– Tillfället gör tjuven brukar man säga, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brå. När man arbetar med situationellt brottsförebyggande arbete handlar det om att förhindra att brottet uppstår runt tillfället – man gör något för att förändra den aktuella platsen eller situationen, eller planerar rätt från början. Det brottsförebyggande arbetet måste komma in i planeringsprocessen, och i all slags förvaltning, nybygge och ombygge av platser.

Karin Svanberg berättar hur det ser väldigt olika ut på olika platser i landet, och de som lyckas bäst är de som har en god uppfattning om sin lokala problembild, inte hymlar med den och jobbar kunskapsbaserat utifrån den problembilden, med en orsaksanalys.

– Det handlar väldigt mycket om hur människor förflyttar sig i ett stadsrum, olika knutpunkter där det, i kriminologiska termer, uppstår friktion – många människor på en plats med olika mål och syfte som egentligen inte är där för att möta varandra. Ett exempel på det är resecentrum, en plats som plötsligt kan gå från folktom till alldeles för mycket folk – det är ett typiskt sådant ställe där man bör tänka lite extra för att skapa trygghet och inte skapa tillfällen för brott redan när man planerar.

Kunskap finns, men också strukturbrister

Karin Svanberg betonar att det finns kunskap, och att det handlar om att bättre få in det i strukturerna – att brottsprevention måste få sin plats. En inriktning av situationellt brottsförebyggande arbete, som handlar om hur fysiska miljöer kan utformas för att förebygga brott och öka tryggheten i samhället, kallas Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED).

CPTED bygger på ett antal principer om hur miljöer bör utformas för att minska risken för brott: territorialitet (tydligt avgränsade platser för olika syften), platsprogrammering (vad/vem är platsen tänkt för, vem ska befolka platsen), tillträdeskontroll (porttelefoner, grindar etc.), övervakning (formell och informell kontroll av en plats), försvårande av brottsgenomförande (förhindra att saker stjäls, minska möjligheten att begå brott).

Något som har tillkommit är platsens image (att man skapar platser som är attraktiva att vara på och som signalerar ordning) och slutligen aktivitetsstöd (att man genomför åtgärder som uppmuntrar till en positiv användning av platsen med exempelvis lekplatser, caféer eller andra typer av mötesplatser).

– Det är konstigt att man inte alltid tar med perspektivet trygghetsskapande och brottsförebyggande i all sorts planering och förvaltning av platser, men det är å andra sidan väldigt många perspektiv som ska tas om hand när man bygger en plats. Det är ett oändligt regelverk, och väldigt mycket att ta hänsyn till, säger Karin Svanberg.

Det handlar också om vilket slags samhälle vi vill ha – går man för långt med vissa aspekter och regler från exempelvis CPTED får vi ett säkerhetsnojigt samhälle, menar Karin Svanberg men understryker att det ändå måste vara spännande och trivsamt att bo i en stad men att det med relativt rimliga åtgärder ändå går att skapa ett tryggt gemensamt rum.

Vägledning från Boverket

Boverket är en viktig aktör i sammanhanget. Boverket är myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende som bland annat ger ut vägledningar om hur man använder plan- och bygglagen vid detaljplanering.

- Vi har tagit fram en vägledning i trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder och perspektiv i den fysiska miljön. Det har vi gjort i samverkan med Brå, Polismyndigheten och länsstyrelserna. Det handlar väldigt mycket om att det finns kunskap kring det här, men ändå kvarstår problemet. Vägledningen är ett regeringsuppdrag med ett samlat kunskaps- och diskussionsunderlag kring vad som kan göras i utformningen av fysiska miljöer i samhällsbyggnadsprocessens olika skeden, säger Maria Eggertsen Teder, arkitekt på Boverket.

Det handlar om både den fysiska och sociala miljön, som tillsammans skapar rummet som vi upplever det. De mest uppskattade platserna kan också vara brottsdrabbade platser, till exempel stora torget i ett samhälle. Vissa känner sig trygga där det är mycket folk, medan det för andra kan vara en otrygghetsfaktor.

I samhällsbyggnadsprocessen är det idag många olika faser med många olika personer inblandade. Det är en process där saker som har tagits upp och diskuterats ibland faller bort på vägen, menar Maria Eggertsen Teder.

– Men det handlar också om möjligheten att skaffa sig lokalkännedom, och i snabba projekt är det ofta just det som stryker på foten. Som planerare finns inte riktigt tiden att vistas tillräckligt mycket på platsen för att få kläm på vad som är viktigt just där. Det handlar ju ändå om platsspecifika lösningar som bygger på de principerna i CPTED. Det är aldrig fel att arbeta med till exempel ändamålsenlig belysning – samtidigt är det viktigt att få kläm på vad som krävs på just den här platsen.

Säkerhetsfrågan ligger högt upp på agendan

Magnus Ydmark är stadsbyggnadsdirektör i Sundsvall. Han berättar om hur man i Sundsvall inte hymlar med situationen, utan att man där motiverats till att ta tag i problemen tillsammans

–Det är många aspekter och perspektiv som vägs emot varandra i processen och utmaningen är att se hur de kan stärka varandra; att komma in tidigt i en planprocess, eller ännu hellre i projekteringsfasen, säger Magnus Ydmark. Att ha med aktörer som kan platsen och som kan frågorna, till exempel polisen eller socialförvaltningen. Där kan vi jobba på ett annat sätt och det har vi provat i Sundsvall.

I Sundsvall är man precis i färd med att bygga om centralstationen till ett resecentrum och där har man tidigt haft en bred dialog med både polis och socialsekreterare.

- En specifik del är en sådan sak som toaletter eller förvaringsskåp, som gärna placeras på en plats man inte vet hur man ska använda annars – lite undanskymt vilket är helt fel. Det insåg man i de här samtalen när vi fick inspel från polisen. Så här har man vänt på det och placerat på ett helt annat sätt. För det handlar om att synliggöra och att inte ha de här döda ytorna där ingen ser vad som försiggår.

Magnus Ydmark berättar också om den långsiktiga aspekten – hur man arbetar med stadsmiljön och hur tillit, kännedom och personliga kontakter är viktiga delar i det arbetet. Han ser även att säkerhetsfrågan medvetandegjorts och prioriteras allt högre i politiska diskussioner.

– Ibland är det en ekonomisk fråga, men oftast är det inte det utan det handlar istället om att tänka rätt och att tänka till med andra perspektiv än vad man själv gick in med från början – belysa det från andra håll. Det är väl ingen som är stolt över att man har problem. Det första är att erkänna att här har vi en utmaning.

Det vi sett i Sundsvall är att det motiverar, att nu måste vi ta tag i det här tillsammans. Men det finns som sagt inte en aktör som kan lösa det. Det går inte att bygga bort, utan man måste jobba på många sätt. Och det är ett pågående arbete, alltid, eftersom våra miljöer förändras hela tiden när vi bygger nytt. Det handlar om att förvalta och drifta. Man måste känna att det här är en plats som någon har en omtanke om, där jag känner mig välkommen och jag är sedd.

Lyssna på podden från Almedalen 2019

Genom att se över brottsförebyggande åtgärder redan vid planering av samhällen och platser kan vi skapa trygghet för de människor som bor och vistas i ett område. Hur gör vi detta på bästa sätt? Och vilka av samhällets aktörer behöver vara involverade? Det diskuteras i det här avsnittet av Snacka om brott special av en panel vid ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalen 2019.

Medverkande: Karin Svanberg, enhetschef på Brå; Maria Eggertsen Teder, arkitekt på Boverket, Sofie Adolfsson Jörby, enhetschef på Boverket; Bodil Hansson, kommunstyrelsens vice ordförande i Sundsvall (S) och Magnus Ydmark, stadsbyggnadsdirektör i Sundsvall.

Moderator: Willy Silberstein

Publicerad: 17 september, 2019