I Huddinge kommun vill man att de offentliga rummen ska vara attraktiva, upplevas som trygga och vara tillgängliga för alla. För att uppnå detta och öka tryggheten har kommunen tagit fram handboken, Handboken för tryggare stadsmiljöer, som alla som arbetar med trygghet i Huddinge kommun ska använda i sitt dagliga arbete.
– När personalen beskär buskar eller när ett nytt område ska gestaltas ger vi dem handboken, säger Linda Lindblom, utvecklingsledare vid Huddinge kommuns förvaltning.
Handboken för tryggare stadsmiljöer tar upp trygghetsfaktorerna; Attraktivitet och Hållbarhet, Överblickbarhet och Orienterbarhet, Aktivitet samt Tillhörighet som viktiga aspekter som påverkar medborgarens känsla av trygghet i kommunen. Utifrån trygghetsfaktorerna finns mål kopplade som tillsammans med övriga delar i handboken ska genomomsyra det dagliga trygghetsskapande arbetet i kommunen.
Just nu byggs det mycket i kommunen och även då kommer handboken till hjälp. Linda Lindblom ser till att trygghet ska genomsyra hela samhällsbyggnadsprocessen, det vill säga redan på planeringsstadiet. Att få med privata fastighetsägare ”på tåget” är oftast inga problem om bara kommunen kommer med tidigt i planeringen.
– Om vi kommer ”fem i tolv” och frågar varför de inte har några fönster på fasaden, vilket skapar otrygga döda ytor, kommer de att säga att ni borde ha sagt det tidigare, säger Christian Ottosson, kommunalråd i Huddinge med ansvar för miljö och brottsförebyggande arbete.
För att skapa en tryggare miljö för sina invånare har kommunen arbetat med att se över vilka platser som känns otrygga och hur de kan förbättras.
– Bakgrunden till projekten var att invånarna upplevde att belysningen var alldeles för dålig. Vi gjorde en kartläggning i den östra kommundelen för att mejsla fram några konkreta belysningsprojekt. Det var dels gångtunnlar och dels promenadstråk. Vi har också planerat att lysa upp vägviadukter men det är ännu inte genomfört, berättar Christian Ottosson.
Kommunen bjöd in ungdomar från en fotbollsförening som satt med och utvecklade hur tunnlarna och promenadstråken skulle se ut, även om arkitekterna lade sista handen. Dessutom arrangerades en namntävling. Gångtunnlarna invigdes i fjol så kommunen har enligt Christian Ottosson inte hunnit få några mätbara resultat av trygghetssatsningen.
– Men det har varit väldigt lite klotter, trots att Ljusa gången har helt vita väggar på dagtid. Jag tror att folk bryr sig mer om de får vara med och påverka, det var vårt syfte med att involvera fotbollsföreningen, menar Christian Ottosson.
Att namnge platser har varit ett förhållandevis billigt sätt att öka den lokala identiteten och samhörigheten, och därmed även tryggheten.
– Då kan man berätta för närstående eller blåljuspersonal var man är. Vi tror att fler väljer att gå en sträcka om den har ett namn, säger Christian Ottosson.
Nästa fas i arbetet är fler belysningsprojekt med fokus på gångtunnlar och andra platser som upplevs som potentiellt otrygga.
– Vi vill också samverka mer med fastighetsägare i områden där det kommer att ske en stor expansion. Och vi är inte på något sätt klara med arbetet mot klotter. Där ska vi arbeta evidensbaserat och titta på hur andra kommuner gör, bland annat genom samverkan med föreningslivet och enskilda invånare som hjälper till att rapportera och sanera, säger Christian Ottosson.
Han tror att Huddinges trygghetsarbete utifrån handboken och dess olika trygghetsaspekter kan appliceras på andra kommuner, även om alla inte växer lika mycket som Huddinge.
– Jag anser att de brottsförebyggande frågorna borde få mer uppmärksamhet politiskt. Alltför många kommuner hänvisar dessa frågor till polisen, men vi anser att kommunen ska sitta i förarsätet tillsammans med polisen och både privata och kommunala fastighetsägare, säger Christian Ottosson.