10 juni, 2022
Länsstyrelsen Blekinge har tillsammans med Tryggare Sverige utvecklat arbetssättet och verktyget Tryggare Skola, som ska hjälpa skolor och kommuner att kartlägga brotts- och otrygghetsproblem i skolmiljön, analysera dem, välja rätt insatser och följa upp arbetet. Nu har arbetet utvärderats av Högskolan i Borås och resultaten visar att det är uppskattat av aktörer inom skolverksamheten.
Annie Lees, regional brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen Blekinge, svarar här på några frågor om arbetet och berättar om varför Tryggare Skola kan vara ett viktigt stöd för kommunens brottsförebyggande samordnare i samarbete med utbildningsförvaltningen, med tanke på den föreslagna lagen om kommunalt brottsförebyggande ansvar.
Ett arbetssätt som heter Tryggare skola har testats i fem skolor i Blekinge. Arbetssättet beskrivs i ett skriftligt material och ger skolan ett verktyg för samverkan mellan elever, rektor, pedagoger, elevhälsa, vaktmästare/fastighetsskötare, fastighetsägare, polis samt brottsförebyggande samordnare eller folkhälsosamordnare. De får också en utgångspunkt för hur de kan systematisera ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete genom mallar och checklistor. De ges även en rutin för en besiktning av skolan. En viktig del där är hur man involverar eleverna på skolan i det arbetet. Arbetet ska leda till en handlingsplan med konkreta åtgärder i varje skola.
Utvärderingen har tittat på två olika saker i vårt arbete. Dels hur implementeringen av Tryggare Skola har fungerat i de fem skolor i Blekinge som varit med och testat arbetssättet under 2019- 2021. Dels om arbetssättet har varit effektivt för att minska brotts- och otrygghetsproblem i skolmiljön. Utvärderingen gav oss svar på vad som fungerar och vad som kan utvecklas vidare i arbetet. Detta ger oss nu en möjlighet att skruva på verktyget och anpassa arbetssättet utifrån vad utvärderingen säger, så att verktyget blir mer effektivt och lätt att använda.
I Olofströms kommuns strategi för social hållbarhet har fokusområdet Trygghet i skolan prioriterats. Inom fokusområdet ingår att implementera Tryggare Skola i kommunens skolor. På Högavångskolan är man nu igång med arbetssättet, där första steget är en kartläggning för att identifiera otrygga platser, för att utifrån den kunna sätta in rätt åtgärder för att öka tryggheten på skolan. En viktig del i arbetet är elevernas delaktighet, som ges både genom elevrepresentanterna i arbetsgruppen samt elevdialoger.
ANNIE LEES
Resultatet visar att verktyget Tryggare Skola är mycket uppskattat av aktörer inom skolverksamheten. Det som fungerar i verktyget är främst det systematiska arbetssättet och den omfattande kunskap som kommer fram i kartläggningen om hur situationen på skolan ser ut. En annan aspekt som varit uppskattad är att eleverna tydligt involveras i hela processen, vilket beskrivits som en framgångsfaktor av flera verksamheter som varit med. Arbetet verkar också ha haft en positiv påverkan på olika mätbara aspekter såsom studiero, förbättringar i den fysiska miljön samt hur elever upplever sin egen möjlighet att påverka.
Det som inte fungerat så bra handlar om svårigheter i organiseringen av arbetet, hur det har implementerats samt omfattningen av den kartläggning som görs i början av processen. Att jobba med verktyget upplevs som omfattande och tidskrävande och det har varit svårt att bibehålla full samverkan efter implementeringen av verktyget. Sådant som kan utvecklas vidare handlar främst om att utveckla verktygets teoretiska ram, så att det fångar upp både sociala och situationella problem och lösningar. Det är viktigt att verktyget ger möjlighet att utforska och ge lösningar för alla typer av brottsproblem som kan finnas i en skolmiljö, oavsett vilka orsaker de har. Verktyget behöver också utvecklas så att det tar i beaktning vilka förutsättningar som finns för att implementera olika lösningar och information som beskriver skolan i sin lokala kontext.
Med bakgrund till det som kom fram i utvärderingen har vi inlett ett utvecklingsarbete, där vi tillsammans med Tryggare Sverige och Länsstyrelsen Stockholm utvecklar och ser över mallar, checklistor och liknande så att det ska bli lättare att använda och genomföra de olika stegen. Även rutinen för besiktning av den fysiska miljön håller på att arbetas om, så att den ska passa mer med den teoretiska bakgrunden (inklusive innefatta socialpreventiva element) samt för att förenkla besiktningen generellt. Detta moment har varit det mest omfattande i metoden. Målet är att kunna erbjuda ett gratis digitalt verktyg till alla skolor och kommuner i landet.
Att det nu finns en fungerande systematisk modell för hur vi kan jobba med brottsförebyggande frågor i skolan, där man utifrån skolans lägesbild kan sätta in rätt insatser för att både minska brottsligheten och öka tryggheten. I och med den föreslagna lagen om kommunalt brottsförebyggande ansvar kan detta vara ett viktigt stöd för kommunens brottsförebyggande samordnare i samarbetet med utbildningsförvaltningen.
En annan viktig sak att ta med sig är att det krävs en organisering kring frågorna där skolan är en central aktör men inte ska genomföra detta ensam. Olika verksamheter inom kommunen måste hjälpas åt med de olika delar som de har ansvar för. Att ha en tydlig samordnare för arbetet blir extra viktigt för att samarbetet och ansvarsfördelningen ska fungera.
Att arbeta brottsförebyggande i skolmiljön är viktigt. I skolmiljön kan vi göra förändringar som spelar stor roll både för elever och personal. Skolan är en spännande fysisk och social miljö, och den är föränderlig utifrån vilka som arbetar och studerar där. Därför är det samspelet mellan den fysiska och sociala miljön som står i centrum för Tryggare Skola, vilket ger oss möjlighet att både jobba med social och situationell prevention samtidigt.
Samspelet mellan den fysiska och sociala miljön står i centrum för Tryggare Skola, vilket ger oss möjlighet att både jobba med social och situationell prevention samtidigt.
ANNIE LEES