Även storstäder kan lära sig av glesbygdens samverkan


Fr.v. övre raden: Kenneth Lundqvist, polisområdeschef i Piteå älvdal; Mari-Louise Skogh, folkhälsosamordnare (inkl ANDT/lokala brottsförebyggande rådet) Norsjö kommun; Josephine Gabrielsson, folkhälsosamordnare (inkl ANDT/lokala brottsförebyggande rådet) Sorsele kommun. Fr.v. nedre raden: Tony Bohman, ANDT-samordning, Länsstyrelsen i Västerbotten; Nina Olofsdotter, ANDT/samordnare lokala brottsförebyggande rådet i Malå kommun; Maria Lestander, polisinspektör i Arvidsjaur, område Piteå Älvdal.

Under 2014 skrev fem glesbygdskommuner och två polismyndigheter en gemensam samverkansöverenskommelse om hur de skulle arbeta brottsförebyggande i framtiden. Vid ett seminarium på Råd för framtiden berättar de ansvariga om nödvändigheten av att samarbeta, i glesbygden, liksom i större städer.

– Enligt EU:s normer måste det bo minst en person per kvadratkilometer, annars räknas området som vildmark. I Sorsele bor det 0,33 personer per kvadratkilometer och i Arjeplog är motsvarande siffra 0,27 personer. Vi häruppe i norr är kommuner så små att vi inte räknas, säger Tony Bohman, ANDT-samordnare vid Länsstyrelsen i Västerbotten.

Att bedriva lokalt brottsförebyggande arbete i glesbygdskommuner med en mycket liten befolkning är en speciell utmaning, berättar Tony Bohman. Enligt honom är det absolut nödvändigt för glesbygdskommuner med liten befolkning att ha ett bra preventivt arbete. Att skapa en bra och trygg uppväxtmiljö är en av de viktigaste faktorerna för att säkra kommunens framtida tillväxt – utan en sådan är det svårt att locka företag till bygden.

Problemlösning är en del av processen

För att underlätta det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet har fem glesbygdskommuner skrivit en gemensam samverkansöverenskommelse med de två tidigare polismyndigheterna i Västerbotten och Norrbotten. Detta skedde under hösten 2014 och prioriteringen för arbetet fram till år 2016 är ungdomsbrottslighet. Målgruppen är i första hand barn, ungdomar och unga vuxna. Samverkansöverenskommelsen utgår från de fem kommunernas problembilder och orsakerna till problemen analyseras i överenskommelsen. Representanter för kommunerna och polisen träffas cirka 4 gånger per år, då de analyserar vad som gjorts och diskuterar framtida åtaganden och insatser. Kommunens nätverk med kommunpolis träffas 6-8 gånger per år

Problemlösning är en del av processen för att stärka och säkra aktörers roller samt uppdrag. Det kan exempelvis handla om att tillsynsbesök kopplat till tobak och alkohol, kan göras i den egna småkommunen likväl som i samverkanskommuner via tjänsteutbyte. Det minskar risken för att blanda ihop person och funktion, kopplat till att handläggare ofta både bor och verkar i egna kommunen.  Samverkan kan även bestå i att de fem kommunerna använder samma undersökning när de unga invånarnas vanor i kommunerna ska kartläggas. I kommuner med ett litet elevunderlag gör en sådan samverkan att det blir möjligt att relatera de egna skolresultaten till andra skolors undersökningar.

Större städer kan lära sig av glesbygdskommunerna

Tony Bohman beskriver flera fördelar som följer med den här sortens samverkan, dessa stärker samordnarna i deras arbete. De lokala samordnarna blir då mindre ensamma om att se värdet för kommunen att arbeta brottsförebyggande. Det gör det lättare för samordnarna att arbeta strategiskt istället för operativt. Dessutom, menar han, finns det en hel del i den här sortens samverkan som större städer i Sverige skulle kunna ha användning för:

– Det samarbete som vi glesbygdskommuner har, skulle mycket väl kunna användas för att förbättra det brottsförebyggande arbetet i en större stad. Om jag arbetade i en större stad så skulle jag bryta ner den övergripande samverkansöverenskommelsen i varje kommundel. Sedan skulle jag låta aktörerna i dessa kommundelar själva få formulera sina problem, tankar och lösningar – naturligtvis med den gemensamma samverkansöverenskommelsen och kommunala styrdokument inom lokala brottsförebyggande råd, ANDT och folkhälsa som utgångspunkt. Det är oerhört viktigt att ta tillvara lokala nätverk och deras kunskap och engagemang, säger Tony Bohman.

Tony Bohman beskriver arbetet som en process som ger motiverade aktörer. Under ett av seminarierna på Råd för framtiden kommer han själv, representanter för Malå kommun, Länsstyrelsen i Västerbotten och polisområdeschefer för Umeåregionen och Polisområdet Södra Lappland att resonera om hur denna unika samverkansöverenskommelse har vuxit fram, och hur den ska vidareutvecklas i framtiden. Fokus under seminariet kommer att ligga på hur man i framtiden ska kunna arbeta ännu mer strategiskt i de glesbygdskommuner som – enligt EU:s normer – är så små att de inte riktigt finns.

Processledare förutom Tony Bohman, är Mats Burman på Länsstyrelsen i
Norrbotten. Kommuner som deltar i projektet var Malå, Sorsele och Norsjö kommun i Västerbottens län samt Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbottens län.