Skolfaktorers betydelse för elevers utsatthet för hot och våld i skolmiljö

Enligt Skolundersökningen om brott (SUB) är skolan en av de vanligaste platserna som elever i årskurs nio utsätts för brott på. Det är därför angeläget att undersöka om det finns faktorer hos skolan som påverkar elevernas risk att utsättas för hot eller våld. Medan individfaktorer handlar om egenskaper hos eleven, avser skolfaktorer vilken skolkontext som eleven befinner sig i. Exempelvis är elevens eget kön en individfaktor, medan könssammansättningen på skolan är en skolfaktor.

Skolfaktorer kan handla om allt från skolans storlek till den samlade uppfattningen om relationen mellan lärare och elever på skolan. Syftet med den här kortanalysen är att studera vilka skolfaktorer som kan påverka elevers risk att utsättas för hot eller våld i skolmiljö. Med hot och våld avses här utsatthet för något av brotten misshandel, hot, sexualbrott eller rån.

Kortanalysen baseras på SUB 2021, som är en enkätundersökning av Brå bland elever i årskurs nio. Därutöver inhämtades statistik om skolorna från Skolverkets register och Skolinspektionens Skolenkät. En statistisk metod användes som innebär att hänsyn togs till bland annat skillnader i individuella risk- och skyddsfaktorer för utsatthet mellan elever i olika skolor. Analyser utfördes av utsatthet för hot och våld totalt sett, men också specifikt av utsatthet för sexualbrott.

Vilken skola en elev går i påverkar i viss mån dennes risk att utsättas för hot och våld i skolan

Det finns systematiska skillnader mellan olika skolor i elevernas risk att utsättas för hot eller våld i skolmiljö. Denna skillnad kvarstår när hänsyn tas till skillnader i individuella risk- och skyddsfaktorer för utsatthet mellan elever i olika skolor. Det innebär att vilken skola en elev går i har viss betydelse för dennes risk att utsättas för hot eller våld i skolan. Den systematiska skillnaden i utsatthet mellan skolor är större när specifikt sexualbrott i skolan studeras, jämfört med hot och våld totalt sett i skolan. Med anledning av det syns också generellt tydligare samband mellan skolfaktorer och utsatthet när specifikt sexualbrott studeras.

Tydliga skillnader i utsatthet mellan skolor som ligger i områden med olika socioekonomi

Det syns tydliga skillnader mellan skolor som ligger i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Jämfört med elever vars skola ligger i områdestypen med högst socioekonomi, mycket goda socioekonomiska förutsättningar, har elever som går i skolan i alla andra områdestyper större sannolikhet att utsättas i skolan. Men skillnaden är bara statistiskt signifikant för elever vars skola ligger i den socioekonomiskt blandade områdestypen, där befolkningens socioekonomiska förutsättningar är som riksgenomsnittet eller något sämre. Elever som går i skolan i ett socioekonomiskt blandat område har nästan dubbelt så stor sannolikhet att utsättas jämfört med elever i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Sambandet är ännu tydligare för sexualbrott. Elever i socioekonomiskt blandade områden har nämligen tre gånger så stor sannolikhet att utsättas för sexualbrott i skolan som elever i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

Större utsatthet i landsbygdskommuner

Elever vars skola ligger i en landsbygdskommun har större sannolikhet att utsättas för hot eller våld i skolan jämfört med elever vars skola ligger i en storstad eller storstadsnära kommun. Skillnaden är särskilt stor när sexualbrott studeras, eftersom sannolikheten att utsättas för detta i skolan är nästan dubbelt så stor i landsbygdskommuner jämfört med storstäder eller storstadsnära kommuner.

Utsatthet relaterad till lägre lärartäthet och större andel med utländsk bakgrund

Det finns ett samband mellan lärartäthet och utsatthet för hot eller våld i skolan. Utsattheten för hot eller våld är nämligen större i skolor med fler elever per lärare. Sambandet är dock tydligast vad gäller utsatthet för sexualbrott.

Utsattheten för hot och våld är också större på skolor med en större andel elever med utländsk bakgrund. Sambandet ser likadant ut när specifikt sexualbrott i skolmiljö studeras.

Mindre utsatthet för sexualbrott på skolor med mer jämställt bemötande

Ett samband hittades mellan elevernas samlade uppfattning om i vilken utsträckning lärarna ger killar och tjejer samma förutsättningar och utsatthet för sexualbrott. Utsattheten för sexualbrott var nämligen mindre på skolor där eleverna ansåg att lärarna hade ett mer jämställt bemötande. Däremot syntes inget samband med graden av undervisning om jämställdhet.

Flera skolfaktorer uppvisade inget statistiskt signifikant samband med utsatthet

Inga statistiskt signifikanta skillnader hittades beroende på om skolan är fristående eller kommunal, innehåller alla årskurser i grundskolan, antal elever i skolan, andel pojkar bland eleverna, andel lärare med lärarlegitimation eller andel elever som går ut skolan med gymnasiebehörighet. Utöver sambandet mellan jämställt bemötande och sexualbrott hittades heller inga statistiskt signifikanta skillnader i utsatthet beroende på skillnader i de faktorer i skolans sociala miljö som studerades via Skolenkäten.

Resultaten från tidigare undersökningar från andra länder är i många fall blandade. Men något som framgår tydligt i tidigare undersökningar är att utsattheten är mindre i skolor med klara regler som upplevs som rättvisa och implementeras konsekvent och där relationen mellan elever och lärare är god. Att detta inte kunde bekräftas i den här kortanalysen bör inte tolkas som att det skulle sakna betydelse i en svensk kontext. En mer sannolik förklaring är att det fanns vissa svårigheter med att mäta skolans sociala miljö i den här kortanalysen, bland annat för att underlaget minskade när faktorer från Skolenkäten studerades.

Utsatthet i skolmiljö går att minska genom brottsförebyggande insatser

De flesta av skolfaktorerna som enligt kortanalysen har betydelse för elevers utsatthet i skolmiljö är inte påverkbara för skolan, som socioekonomin hos det område som skolan ligger i eller om den ligger i en landsbygdskommun. Men det finns insatser som kan minska förekomsten av hot och våld i skolan och som kan vara särskilt angelägna för skolor där eleverna har ökad risk att utsättas. Enligt kunskapsöversikter går det att minska förekomsten av aggressivt beteende eller våld genom program i skolan som antingen ges till hela klasser eller skolor, alternativt specifikt till elever med problembeteenden. De undersökta programmen är ofta inriktade på kognition, som att förändra tankemönster och utveckla självkontroll, eller sociala färdigheter, som konflikthantering. Därutöver finns det anledning att tro att skolans fysiska miljö kan ha betydelse för risken att utsättas, men här är forskningsstödet än så länge begränsat. Det finns ett behov av fler effektutvärderingar av insatser i skolmiljö, i syfte att med större säkerhet få reda på vad som fungerar för att minska utsatthet för hot och våld i skolan.