Grovt våld i skolan

Grovt skolvåld är ett begränsat fenomen

Resultaten av den här studien visar att grovt våld som leder till skador som kräver sjukvård är ett begränsat fenomen. Resultaten av rektorsenkäten visar exempelvis att 3 av 4 av skolor inte haft någon händelse av grovt våld alls under det senaste läsåret, och för de fyra år som valts ut för att studera polisanmälda fall av grovt skolvåld har ungefär 50 händelser om året identifierats. De allra grövsta fallen av grovt våld, där det är fara för liv och hälsa, är mycket få i skolmiljö.
I Skolundersökningen om brott (SUB) framgår dock att skolan är den vanligaste platsen att utsättas för grovt våld bland 15-åringar: 2,4 procent av pojkarna och 1,5 procent av flickorna uppger att de utsatts för våld som krävt någon typ av vård och att den senaste händelsen skedde i skolmiljö. Det innebär att nästan hälften av alla händelserna av grovt våld som drabbar 15-åringar uppges ske i skolan.

Vissa grupper av barn är mer utsatta än andra

Såväl bland anmälda händelser av grovt skolvåld som i de händelser som uppges i rektorsenkäten framkommer att knappt 9 av 10 utsatta och över 9 av 10 gärningspersoner är pojkar. Resultaten visar också att antalet våldshändelser blir färre men allvarligare ju äldre eleverna är, och det är bland de äldsta barnen som både offer och gärningspersoner för anmält dödligt våld av olika slag finns. Resultaten visar vidare att allvarlighetsgraden i händelserna hänger samman med både kön och ålder; pojkar och äldre barn utövar grovt våld i större utsträckning än vad flickor och yngre barn gör.

SUB visar också att det finns skillnader i utsatthet för skolvåld mellan grupper av individer. Till exempel är utsattheten för grovt skolvåld fem gånger högre bland dem som uppger att de varit utsatta för mobbning. Elever som utsätts för grovt våld i skolan utsätts i stor utsträckning även för andra brott, såsom lindrigare misshandel, hot och sexualbrott. Delaktighet i olika typer av brott och normbrytande beteenden är också betydligt vanligare i gruppen. Flickor som utsätts för grovt skolvåld uppger i större utsträckning än pojkar att de även utsätts för andra brott. En större andel av de utsatta har också brottsbelastade kompisar och en mer tillåtande attityd till brott. Bland dem som utsatts för grovt våld i skolan var det nästan fyra gånger vanligare att man själv utövat grovt våld.

Grovt skolvåld är ojämnt fördelat mellan skolor

Resultat från analyser av polisanmälda händelser av grovt skolvåld samt rektorsenkäten, visar även på betydande variationer i förekomsten av våld mellan olika skolor. Kommunala skolor och skolor som ligger i områden med socioekonomiska utmaningar är mer drabbade. Högstadieskolor är också mer drabbade av grövre våld i skolan. Samtidigt är det bland gymnasieskolor som många av de allra allvarligaste händelserna sker, eftersom allvarlighetsgraden i händelserna ökar med stigande ålder.

Det grova skolvåldets karaktär

Ser man till de vanligast förekommande omständigheterna karaktäriseras ett typfall av grovt våld i skolan av en händelse som sker mellan två pojkar som är elever, i ett allmänt utrymme, på en kommunal högstadieskola. Våldet sker lika ofta med något vapen eller tillhygge som utan. De allra allvarligaste fallen som leder till livshotande skador eller till att någon avlider kännetecknas vidare av att våldet i större utsträckning omfattat någon typ av vapen (oftast en kniv).

De omständigheter som föreligger i de fall som är av skolattackskaraktär (varav de allra flest har anmälts i ett förberedelsestadium) är i stor utsträckning samstämmiga med tidigare forskning. Det handlar till stor del om unga pojkar med vålds- och vapenintresse som upplever sig orättvist behandlade och som skrivit på internet att de planerar att begå ett skoldåd.

Vissa gärningspersoner har ett betydande stödbehov

Resultaten visar även att det är relativt vanligt att gärningspersonerna har behov av stöd. Tidigare forskning kopplar också ihop psykisk ohälsa och våld i skolan genom att barn med högre psykisk ohälsa eller en komplex problembild riskerar att vara inblandade i våldshändelser i högre utsträckning (Göransson m.fl. 2011). I polisutredningarna framgår att en betydande andel av de gärningspersoner som gör sig skyldiga till de grövsta händelserna har olika typer av diagnoser, stödbehov eller lider av psykisk ohälsa. Av de öppna svaren i rektorsenkäten framgår också att det finns en sedan tidigare känd problembild kring de individer som utövar grovt våld och att de dessutom gjort sig upprepat skyldiga till våld och andra problembeteenden.

Det grova skolvåldet har inte ökat

Sammantaget visar rapportens resultat att det inte verkar ha skett några uppgångar i förekomsten av grovt våld i skolan under de senaste 15 åren. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grovt skolvåld har inte ökat under perioden 1995–2021. Tvärtom skedde en minskning under åren omkring 2010, vilket sedan övergått i en period med en oförändrad andel som uppger sig ha utsatts, men på en lägre nivå än under 00-talet. Även uppgifter från sjukvården om barn och unga som fått vård med anledning av våld ger stöd för en minskning åren 2010–2015 och en mindre ökning fram till 2019 därefter.

Förändringen över tid beror på en minskad utsatthet bland pojkar. Flickors utsatthet för grovt skolvåld har varit stabil under hela perioden 1995–2021. Flickor utsätts därmed för en större andel av våldshändelserna nu jämfört med tidigare.

Det finns stöd för en ökad anmälningsbenägenhet

Antalet polisanmälningar som rör grovt våld i skolan är högre i den här rapporten än i Brås förra rapport. Även om vissa skillnader i metoden föreligger kan de inte förklara den stora nivåskillnaden. Ökningen kan till viss del bero på ett ökat antal händelser, men det finns indikationer på att ökningen snarare beror på en ökad anmälningsbenägenhet. I Skolundersökningen om brott har till exempel andelen händelser som uppges ha polisanmälts ökat från 15 procent till en fjärdedel. Det bekräftas också av att skolan står bakom en allt större andel av anmälningarna till polisen nu än tidigare.

Ökad förekomst av särskilt allvarliga fall

Samtidigt som grovt skolvåld inte bedöms ha blivit vanligare finns det resultat som vittnar om att grovt skolvåld är ett delvis allvarligare och delvis annorlunda problem nu jämfört med på 00-talet. I Brås förra rapport om grövre skolvåld konstaterades att Sverige varit i princip förskonat från dödliga våldsdåd i skolan och i den här rapporten har 7 fall av fullbordat dödligt våld som skett i skolmiljö identifierats för perioden 2010–2022. Antalet är för litet för att det ska vara möjligt att uttala sig om någon särskild utveckling inom perioden, men resultaten visar på en ökad förekomst av särskilt allvarliga fall.

Ytterligare en förändring över tid är ett ökat antal händelser som polisen registrerat som förberedelse till mord eller dråp bland de identifierade polisanmälningarna under de aktuella åren. Anmälningarna handlar i stor utsträckning om planerade skolattacker och även om det inte går att säga hur många av dessa som hade kunnat realiseras är det ett fenomen som fångas upp i materialet och som inte berördes i Brås förra rapport om grövre våld i skolan. Anmälningarna är troligen ett tecken på en större medvetenhet och rädsla för skolattacker, och återkommande svar från rektorerna om genomgångna PDV-utbildningar¹ talar också för att det finns en ökad medvetenhet och beredskap nu jämfört med under den tiden som omfattas av Brås föregående rapport.

Analyser har gjorts för att se om det finns några förändringar över tid med avseende på karaktären hos de händelser som anmälts som grov misshandel, men inga sådana förändringar har hittats som avser till exempel skolnivå (låg-, mellan- eller högstadium respektive gymnasium), vapenförekomst eller skadornas grovhet. I Brås förra studie förekom ett vapen i hälften av fallen, vilket är i linje med resultaten i den här undersökningen. En förändring är dock att knivar verkar ha blivit vanligare som vapen. I den här undersökningen har en kniv förekommit i 3 av 10 ärenden, medan det i förra studien konstaterades att trubbiga tillhyggen var vanligast och att knivar var mycket ovanliga.

Våld som drabbar lärare och annan skolpersonal

Även lärare drabbas av grovt skolvåld. Antalet händelser som fångats upp i de olika materialen är dock få. Endast 5 procent av rektorerna uppger att våldshändelser som drabbar lärare och annan skolpersonal och som leder till läkarvård sker åtminstone en gång per termin, och ingen uppger att det sker oftare än så. Bland de polisanmälda händelserna är en anställd inom skolan det primära offret i 5 procent av händelserna. Antalet fall som berör utsatta skolanställda är för litet för att det ska vara möjligt att säga något om utvecklingen över tid. Resultat från andra undersökningar, liksom statistik som publiceras av Arbetsmiljöverket, pekar dock på att den rapporterade utsattheten bland lärare och skolpersonal kan ha ökat något, men att det i första hand beror på en förändrad syn på våld, vilket lett till en ökad anmälningsbenägenhet.