Den här kortanalysen undersöker elevers utsatthet för hot och våld i skolmiljö. Hot eller våld används här som samlingsbegrepp för hot, misshandel, sexualbrott eller rån.
Den här studien ger en statistisk beskrivning av knivvåldets utveckling mellan 2010 och 2022 utifrån tillgängliga källor.
Den här kortanalysen beskriver gärningspersonernas kön, ålder och relation till de utsatta vid misshandel, hot, sexualbrott och personrån. De datakällor som används är uppföljningsintervjuerna från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) för åren 2019–2021, (som avser utsatthet 2018–2020) samt brottsmisstankar ur registret över misstänkta personer för åren 2018–2020.
Barn och unga är en särskilt brottsutsatt grupp och också en särskilt sårbar grupp när det gäller utsatthet för brott. Den här rapporten presenterar en kunskapsbild kring den polisanmälda brottsligheten mot barn i åldern 7–15 år, och karaktären i denna brottslighet.
Brå har studerat karaktären på anmälningarna om grov fridskränkning och hur de hanteras av rättsväsendet. Brå har valt att redovisa uppdraget i två separata rapporter: en om grov fridskränkning mot barn, som redovisades den 1 juni 2023 (Brå rapport 2023:6), och denna rapport som rör grov fridskränkning mot vuxna.
Den här kortanalysen undersöker om det finns samband mellan faktorer hos skolan och ifall ungdomar begår något våldsbrott.
Brå har genomfört den första uppföljningen av hur reglerna om grov fridskränkning mot barn (utsatthet för upprepat våld inom familjen) har tillämpats, sedan brottet infördes år 1998. Endast fyra procent av anmälningarna om grov fridskränkning mot barn 2019 ledde till att någon blev fälld för brottet. Detta trots att polis och åklagare ofta lade ner stora resurser på att utreda.
Tidigare analyser av Brå visar att det finns kvalitetsbrister i redovisningen av relationstypen mellan brottsoffer och förövare vid anmälda misshandelsbrott i statistiken, som har sin grund i hur registreringen av brottskoder görs. Bristerna sammanfaller med en revidering av brottskoderna för misshandelsbrott som infördes 2019. I den här promemorian redovisas resultaten från en fördjupad kvalitetsgranskning av anmälda misshandelsbrott för åren 2019–2021.
Under de senaste tio åren har det i Sverige skett en kraftig ökning av det dödliga våldet i kriminell miljö – det handlar om brott som dessutom är svåra att utreda. I den här studien beskrivs brottshändelsernas karaktär, vilka olika utredningsåtgärder som polisen genomför, hur de olika utredningsorganisationerna ser ut och om det finns några utredningsåtgärder som särskilt påverkar uppklaringen.
Afrofobi är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Brotten påverkar afrosvenskars vardag, och riskerar att bidra till en känsla av förstärkt utanförskap. Hatbrotten mot afrosvenskar karaktäriseras även av en hög förekomst av våld.
Rapportnummer
Letar du efter en specifik rapport med hjälp av rapportnumret? Sätt citationstecken runt din sökning: t.ex. "2018:5" så får du bättre sökresultat.