Brå och CVE medverkar i Almedalen

Hur kan vi hindra antisemitismen från att öka i en polariserad tid? Vilka likheter och skillnader finns mellan antisemitiska idéer idag och genom historien? Hur ser regeringens arbete med frågan ut framöver?

Under Almedalsveckan 2023 arrangerade Center mot våldsbejakande extremism och Segerstedtinstitutet ett gemensamt seminarium med samma titel. Temat är dessvärre lika aktuellt nu mot bakgrund av den terrorstämplade organisationen Hamas attacker mot Israel den 7 oktober 2023.

Hur ska myndigheter kommunicera för att motverka anti-demokratiska krafter som vill använda våld för att förändra samhället? Falska rykten, desinformation och propaganda som sprids via digitala plattformar och AI kan mycket snabbt påverka hotbilden mot Sverige och svenska intressen.

I början av året presenterade regeringen en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Fokus är lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. I detta arbete är kommunikation centralt. Det kan även utgöra en grogrund för rekrytering, inte minst av unga individer. Propaganda är ett medel för att radikalisera, rekrytera, sprida rädsla och skapa en avsikt att göra någonting. Säkerhetspolisen ser att allt fler uttrycker sig på ett sätt som våldsbejakande extremister tidigare varit ensamma om. När gränsen för vad som är normalt att uttrycka flyttas fram kan det leda till att våldsbejakande extremister tycker sig ha stöd, inte bara för sin uppfattning, utan även för att begå brott. MSB, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har fått ett regeringsuppdrag att implementera strategin. Välkommen till ett samtal arrangerat av CVE och Segerstedtinstitutet om strategisk kommunikation kan minska säkerhetshot och skydda demokratin.

Att människor utsätts för våld i nära relation är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar stort mänskligt lidande. Det drabbar inte bara den utsatta personen själv, utan även barn och andra närstående. Vad kan göras åt detta samhällsproblem, och hur kan det förebyggas för att minska utsattheten?

Våld i nära relation kan anta många olika former: det kan till exempel vara fysiskt, psykiskt och sexuellt, samt materiellt och ekonomiskt, och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Majoriteten av de utsatta polisanmäler inte, vilket medför att det finns ett stort mörkertal för detta samhällsproblem. Med hjälp av ett nytt frågeavsnitt i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har Brå genomfört en nationell kartläggning av våld i nära relation. Kartläggningen beskriver människors utsatthet för olika former av ekonomiskt, materiellt, psykiskt, fysiskt och sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner i syfte att få bättre kunskap om förekomsten av våld i nära relationer i Sverige. Kartläggningen undersöker även behovet av stöd eller hjälp bland de utsatta. Under seminariet diskuteras dels resultaten från den nya kartläggningen, men även hur detta samhällsproblem kan förebyggas och hur man kan få fler utsatta att vilja vända sig till polisen.

Läs mer:

Brott i nära relation

Finns tillräcklig kunskap för att kunna stötta den unga som vill lämna kriminalitet? Hur ser stödet ut idag för unga avhoppare, vad kan förbättras och utvecklas? Hur fungerar samverkan och informationsdelning?

Stöd till avhopp för personer under 18 år en högst aktuell och prioriterad fråga då allt yngre personer är involverade i grova våldsbrott i den kriminella miljön. Men än så länge finns det ganska få konkreta strukturer och metoder på plats för hur det här arbetet ska utföras. Allt fler barn häktas och det saknas rutiner när det gäller ”utsluss” för barn efter placering på institution för att undvika återfall i kriminalitet. Tillsammans med övriga deltagande myndigheter diskuterar Brå vilka möjligheter respektive utmaningar vi ser framöver. Vad kan vi exempelvis hämta från det nationella uppdraget att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare för vuxna individer? Vilka lärdomar kan vi dra av Socialstyrelsens stödmaterial Arbeta med avhoppare och slutredovisning av uppdraget om att ”förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare i landet” (Polisen, Kriminalvården, SiS och Socialstyrelsen). Seminariet tar också avstamp i Brås rapport Barn och unga i kriminella nätverk.

Läs mer

Arbeta med avhoppare (Socialstyrelsen)

Barn och unga i kriminella nätverk

Antalet anmälda bedrägerier har ökat kraftigt de senaste åren och brottsvinsterna har blivit en av de viktigaste inkomstkällorna för den organiserade brottsligheten. Många privatpersoner, särskilt äldre, har förlorat stora summor. Vad behöver göras för att få stopp på brottsligheten?

Bedrägerier är den brottstyp som har ökat mest i Sverige under de senaste åren och under 2023 anmäldes fler än 200 000 bedrägeribrott. Utsatta brottsoffer drabbas ofta av både stora ekonomiska förluster och känslor av skuld och skam. Under 2023 publicerade Brå en rapport om bedrägerier mot privatpersoner som bland annat visade att den brottsförebyggande verksamhet som bedrivs i dag inte är i närheten av tillräcklig för att komma till rätta med brottsproblemet bedrägerier mot privatpersoner. Sedan dess har flera nya initiativ och åtgärder föreslagits eller lanserats, från både banker och regeringen. Kommer åtgärderna att räcka för att minska bedrägerierna?

Läs mer

Bedrägerier mot privatpersoner