Brå medverkar i Almedalen

Psykisk ohälsa lyfts allt oftare fram som en gemensam nämnare hos våldsverkare som motiveras av våldsbejakande extremism (VBE), inte minst ensamagerande individer.

Under seminariet diskuteras denna fråga av experter från Center mot våldsbejakande extremism, Segerstedtinstitutet och Säkerhetspolisen.

Våldsbejakande extremister motiveras av en mångfald av idéer. Vissa drivkrafter är dock konstanta och spänner över samtliga miljöer. Antisemitismen har drivit våldsamma hataktörer i århundraden, och utgör en självklar del av nutida våldsbejakande extremistiska världsbilder.

Säkerhetspolisen ser i informationsflödet fler unga tonåringar som uttrycker att de mår dåligt, refererar till terrorister och olika typer av attentat och uttrycker vilja att ”göra något”. I flera fall har Säkerhetspolisen sett en koppling mellan psykisk ohälsa och mottagligheten för propaganda. Det är också allt yngre personer som tar del av våldsbejakande budskap och instruktioner kring hur vapen och sprängmedel kan tillverkas. Utvecklingen späs på av digitala plattformar där olika drivkrafter kan kombineras. Regeringen har i juni tillsatt en utredning som ska utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. CVE har parallellt fått ett regeringsuppdrag att stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i skolan. Välkommen till ett samtal med CVE, Säkerhetspolisen, Doku och Expo om vad samhälle kan göra för att bemöta ungas radikalisering.

Nyligen klubbades en ny lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Hur kan det brottsförebyggande arbetet vässas och göras mer effektivt? Vilket direkt stöd behövs, och varifrån är det tänkt att komma?

Den 1 juli får kommunerna ett lagstadgat ansvar att förebygga brott. Syftet är att ge förutsättningar för effektivt brottsförebyggande arbete, genom att ställa krav på att detta ska ske på ett kunskapsbaserat sätt och i samverkan. Vad innebär lagförslaget för kommuner och deras samverkansparter? Vad kan lokala brottsförebyggare göra för att möta lagkraven? Hur påverkas kommuner av den nya lagen? Är kommunerna redo? Vilka aktörer kan involveras och samverka i det brottsförebyggande arbetet – hur påverkas polisen av lagförslaget? Och hur kan samverkan mellan olika aktörer stärkas i och med detta?

Läs mer

Kommuner mot brott

Extremiströrelser inkluderar ofta en strävan att bibehålla mäns makt över kvinnor i sina ideologier. Allt oftare uppmärksammas även att hat mot kvinnor i sig kan radikalisera vissa aktörer och få dem att ta till våld. Vilka kopplingar finns mellan ideologiskt motiverade brott och våld mot kvinnor?

I en rapport beställd av CVE och Jämställdhetsmyndigheten slår forskaren Lukas Gottzén fast att våldsbejakande extremister ofta betonar ett våldsamt maskulinitetsuttryck. Han introducerar begreppet våldsbejakande misogyni för att beskriva aktörer som drivs av hat och en vilja att begå våldshandlingar mot kvinnor. Samtidigt ser barnrättsorganisationen Ecpat att övergreppsmaterial på nätet allt oftare sprids med hat mot flickor och kvinnor som motiv, ibland med närmast ideologiska övertoner. Hur ska förhållandet mellan hat och brott mot kvinnor och flickor, våldsamma mansbilder och våldsbejakande extremistiska ideologier förstås? Vilka lärdomar kan utbytas mellan det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, och våldspreventiva metoder med en genusförändrande ansats?

På senare år har flera fall av pågående dödligt våld ägt rum på skolor i Sverige. Det förekommer att skolattacker motiveras av våldsbejakande extremism, men än vanligare är att de som begår denna typ av handlingar inspireras – snarare än motiveras – av extremistiskt tankegods, symbolspråk, etc.

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ser i sitt arbete att denna företeelse orsakat stor oro hos såväl skolpersonal som andra yrkesverksamma som elever och anhöriga. Flera av de ärenden som Centret hanterar just nu rör skolans värld. Jonas Trolle, chef för CVE, leder just nu en utredning om hur skolor kan och bör skyddas från attacker. I detta panelsamtal presenterar han utredningens delbetänkande från den 15:e juni 2023, och diskuterar det förebyggande arbetet mot skolattacker med kollegor från CVE och övriga Myndighetssverige.