18 juni, 2024
Under årets Almedalsvecka kommer Brottsförebyggande rådet (Brå) och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) att arrangera flera seminarier och samtal i angelägna ämnen. Vi diskuterar bland annat antisemitism, våld i nära relationer, våldsbejakande extremism i Sverige och andra länder, våld i skolan, statsstödd extremism, bedrägerier samt hur stödet ser ut och fungerar för de unga som vill lämna kriminalitet.
Alla seminarier och samtal äger rum den 26 samt 27 juni, i högskolans lokaler på Cramérgatan 3; B-huset sal B25+27.
ARRANGÖR: Center mot våldsbejakande extremism
26 juni
kl. 9.00–10.15
B-huset (Maltfabriken), Uppsala universitet Campus Gotland, huvudentrén på Cramérgatan 3, sal B25+B27.
Hur kan vi hindra antisemitismen från att öka i en polariserad tid? Vilka likheter och skillnader finns mellan antisemitiska idéer idag och genom historien? Hur ser regeringens arbete med frågan ut framöver?
Under Almedalsveckan 2023 arrangerade Center mot våldsbejakande extremism och Segerstedtinstitutet ett gemensamt seminarium med samma titel. Temat är dessvärre lika aktuellt nu mot bakgrund av den terrorstämplade organisationen Hamas attacker mot Israel den 7 oktober 2023.
Medverkande
ARRANGÖR: Center mot våldsbejakande extremism
26 juni
kl. 10.30–11.30
B-huset (Maltfabriken), Uppsala universitet Campus Gotland, huvudentrén på Cramérgatan 3, sal B25+B27.
Hur ska myndigheter kommunicera för att motverka anti-demokratiska krafter som vill använda våld för att förändra samhället? Falska rykten, desinformation och propaganda som sprids via digitala plattformar och AI kan mycket snabbt påverka hotbilden mot Sverige och svenska intressen.
I början av året presenterade regeringen en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Fokus är lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. I detta arbete är kommunikation centralt. Det kan även utgöra en grogrund för rekrytering, inte minst av unga individer. Propaganda är ett medel för att radikalisera, rekrytera, sprida rädsla och skapa en avsikt att göra någonting. Säkerhetspolisen ser att allt fler uttrycker sig på ett sätt som våldsbejakande extremister tidigare varit ensamma om. När gränsen för vad som är normalt att uttrycka flyttas fram kan det leda till att våldsbejakande extremister tycker sig ha stöd, inte bara för sin uppfattning, utan även för att begå brott. MSB, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har fått ett regeringsuppdrag att implementera strategin. Välkommen till ett samtal arrangerat av CVE och Segerstedtinstitutet om strategisk kommunikation kan minska säkerhetshot och skydda demokratin.
Medverkande
ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET
26 juni
kl. 13.30–14.15
B-huset (Maltfabriken), Uppsala universitet Campus Gotland, huvudentrén på Cramérgatan 3, sal B25+B27.
Att människor utsätts för våld i nära relation är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar stort mänskligt lidande. Det drabbar inte bara den utsatta personen själv, utan även barn och andra närstående. Vad kan göras åt detta samhällsproblem, och hur kan det förebyggas för att minska utsattheten?
Våld i nära relation kan anta många olika former: det kan till exempel vara fysiskt, psykiskt och sexuellt, samt materiellt och ekonomiskt, och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Majoriteten av de utsatta polisanmäler inte, vilket medför att det finns ett stort mörkertal för detta samhällsproblem. Med hjälp av ett nytt frågeavsnitt i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har Brå genomfört en nationell kartläggning av våld i nära relation. Kartläggningen beskriver människors utsatthet för olika former av ekonomiskt, materiellt, psykiskt, fysiskt och sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner i syfte att få bättre kunskap om förekomsten av våld i nära relationer i Sverige. Kartläggningen undersöker även behovet av stöd eller hjälp bland de utsatta. Under seminariet diskuteras dels resultaten från den nya kartläggningen, men även hur detta samhällsproblem kan förebyggas och hur man kan få fler utsatta att vilja vända sig till polisen.
Medverkande
ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET
26 juni
kl. 15.00–15.45
B-huset (Maltfabriken), Uppsala universitet Campus Gotland, huvudentrén på Cramérgatan 3, sal B25+B27.
Skolan är den vanligaste platsen för unga att utsättas för våld. Men har våldet i skolan ökat? Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren, hur ser våldet ut idag och vad behöver skolorna göra för att förebygga våldet?
En allt större del av det våld som unga utsätts för sker i skolan. Under de senaste tio åren har Sverige även haft de första fallen av skolattacker och dödligt våld i skolan. Betyder det att skolan har blivit en farligare plats? Seminariet tar sin utgångspunkt i Brås rapport Grovt våld i skolan, som publicerades i mars 2024. Under seminariet kommer panelen att samtala om våldets utveckling, vilka som drabbas och vilka som står bakom våldet i skolan. Under seminariet kommer panelen även att diskutera vad skolan kan göra för att förhindra och förebygga våldet. Skolan föreslås få ett större brottsförebyggande ansvar, och bland annat bli skyldig att polisanmäla brott i skolan. Kommer det att göra skolan till en tryggare plats, eller behövs fler åtgärder?
Medverkande
ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET
27 juni
kl. 10.00–10.45
B-huset (Maltfabriken), Uppsala universitet Campus Gotland, huvudentrén på Cramérgatan 3, sal B25+B27.
Finns tillräcklig kunskap för att kunna stötta den unga som vill lämna kriminalitet? Hur ser stödet ut idag för unga avhoppare, vad kan förbättras och utvecklas? Hur fungerar samverkan och informationsdelning?
Stöd till avhopp för personer under 18 år en högst aktuell och prioriterad fråga då allt yngre personer är involverade i grova våldsbrott i den kriminella miljön. Men än så länge finns det ganska få konkreta strukturer och metoder på plats för hur det här arbetet ska utföras. Allt fler barn häktas och det saknas rutiner när det gäller ”utsluss” för barn efter placering på institution för att undvika återfall i kriminalitet. Tillsammans med övriga deltagande myndigheter diskuterar Brå vilka möjligheter respektive utmaningar vi ser framöver. Vad kan vi exempelvis hämta från det nationella uppdraget att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare för vuxna individer? Vilka lärdomar kan vi dra av Socialstyrelsens stödmaterial Arbeta med avhoppare och slutredovisning av uppdraget om att ”förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare i landet” (Polisen, Kriminalvården, SiS och Socialstyrelsen). Seminariet tar också avstamp i Brås rapport Barn och unga i kriminella nätverk.
Medverkande
ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET
27 juni
kl. 11.30–12.15
B-huset (Maltfabriken), Uppsala universitet Campus Gotland, huvudentrén på Cramérgatan 3, sal B25+B27.
Antalet anmälda bedrägerier har ökat kraftigt de senaste åren och brottsvinsterna har blivit en av de viktigaste inkomstkällorna för den organiserade brottsligheten. Många privatpersoner, särskilt äldre, har förlorat stora summor. Vad behöver göras för att få stopp på brottsligheten?
Bedrägerier är den brottstyp som har ökat mest i Sverige under de senaste åren och under 2023 anmäldes fler än 200 000 bedrägeribrott. Utsatta brottsoffer drabbas ofta av både stora ekonomiska förluster och känslor av skuld och skam. Under 2023 publicerade Brå en rapport om bedrägerier mot privatpersoner som bland annat visade att den brottsförebyggande verksamhet som bedrivs i dag inte är i närheten av tillräcklig för att komma till rätta med brottsproblemet bedrägerier mot privatpersoner. Sedan dess har flera nya initiativ och åtgärder föreslagits eller lanserats, från både banker och regeringen. Kommer åtgärderna att räcka för att minska bedrägerierna?
Medverkande
ARRANGÖR: Center mot våldsbejakande extremism
27 juni
kl. 13.00-14.00
B-huset (Maltfabriken), Uppsala universitet Campus Gotland, huvudentrén på Cramérgatan 3, sal B25+B27.
Det allvarliga omvärldsläget skärper hoten mot Sverige, och främmande makt agerar allt mer offensivt. På senare år har det vid upprepade tillfällen förts på tal att statsaktörer kan underblåsa extremistiska aktörers säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige.
Att statsaktörer kan underblåsa hot mot Sverige har uppmärksammats i samband med desinformationskampanjen mot socialtjänsten, koranbränningarna och mordplaner mot svenska judar, samt regimkritiker från olika länder. Det finns även ett flertal exempel på hur stater har främjat egna politiska och säkerhetsmässiga intressen genom att använda sig av icke-statliga aktörer som ombud för våldsutövning utanför den egna statens territorium. Hur ska vi förstå statsaktörers inblandning i våldsbejakande extremism? Hur omfattande är fenomenet och hur stort är denna typ av hot mot Sverige? Hur ska man i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism kunna ha beredskap för statspåverkan?
Medverkande
ARRANGÖR: Center mot våldsbejakande extremism
27 juni
kl 14.30-15.30
B-huset (Maltfabriken), Uppsala universitet Campus Gotland, huvudentrén på Cramérgatan 3, sal B25+B27.
En orolig omvärld skapar ett allvarligt läge i Sverige med komplexa och överlappande hot. Säkerhetspolisen ser en utveckling i Sverige där allt fler sympatiserar med våldsbejakande extremisters ideologi och propaganda.
Våldsbejakande extremism, oavsett om den är höger, vänster eller islamistisk, är samtidigt transnationell. De senaste åren har ett antal händelser påverkat bilden av Sverige både inom landet och utomlands som kan vara hotdrivande. Samtidigt har olika typer av författningshot utkristalliserats. Ökad misstro mot samhällets funktioner och det demokratiska systemet riskerar att urholka tilliten till myndigheter och institutioner. Utvecklingen innebär ett ökat tryck på det svenska samhället där polarisering kan utgöra en grogrund för extremism. Välkommet till ett seminarium där Säkerhetspolisen, CVE, Doku och Expo delar med sig av analyser och reflektioner om våldsbejakande extremism i Sverige och omvärlden.
Medverkande