31 maj, 2023
Under 2022 skedde en stor ökning av antalet personer som dömts till fängelse, men som istället fick avtjäna straffet i häkte. Även den utdömda fängelsetiden har ökat. Det visar ny statistik över kriminalvård och lagförda som Brå publicerar idag, tillsammans med statistik över återfall i brott.
Pressmeddelande
Under 2022 skedde en stor ökning av antalet personer som dömts till fängelse, men som istället fick avtjäna straffet i häkte. Även den utdömda fängelsetiden har ökat. Det visar ny statistik över kriminalvård och lagförda som Brå publicerar idag, tillsammans med statistik över återfall i brott.
I genomsnitt var 2 680 personer inskrivna i häkte under 2022. Av dessa var det 345 personer som avtjänade sin fängelsepåföljd i häkte, så kallade verkställighetsfall. Det motsvarade en ökning med 110 procent, jämfört med 2021.
– Det senaste årets ökning av verkställighetsfall i häkte påverkas av att det är platsbrist på anstalterna vilket innebär att det tagit längre tid att hitta anstaltsplatser med rätt säkerhetsklass till de klienter som väntar i häktena. Det leder till att de som egentligen skulle sitta i fängelse, istället får avtjäna hela eller delar av sin påföljd i häkte, säger Charlotta Lindström, statistiker, Brå.
Den ökade belastningen på Kriminalvården bör ses mot bakgrund av att både den sammanlagda strafftiden i utdömda fängelsedomar (+63 %) och antalet fängelsepåföljder (+23 %) har ökat sedan 2017.
Den som är 15–17 år och har begått brott, kan sedan 2021 dömas till ungdomsövervakning. Under 2022 påbörjade 72 personer en sådan påföljd. Omkring en tredjedel (36 procent) av de som påbörjade en ungdomsövervakning under 2022, var över 17 år. Det innebär att de var 15–17 år när de begick brottet, men hade hunnit fylla 18 år när påföljden började verkställas.
Statistiken över återfall i brott uppvisar små förändringar över tid. Dock syns en tydlig nedgång i återfall bland dem med många tidigare belastningar (9 eller fler). Även bland dem med kortare utdömda fängelsestraff (4 månader eller kortare) har andelen återfall minskat över tid.
Andel personer som återfallit i brott, inom ett, två respektive tre år, av samtliga personer med en ingångshändelse år 2016, totalt samt efter kön.
Charlotta Lindström (kriminalvård), 08-527 58 416,
charlotta.lindstrom@bra.se
Oskar Lindström (lagföringar), 08-527 58 543,
oskar.lindstrom@bra.se
Eva Lindroth (återfall), 08-527 58 417,
eva.lindroth@bra.se
Statistik över lagföringsbeslut, intagna i kriminalvård respektive återfall i brott presenteras i tabeller samt i rapporter som sammanfattar de viktigaste resultaten och ger stöd i hur statistiken bör tolkas. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under referensåret eller över tid. Statistiken kan användas som ett underlag för vidare analys av utvecklingen på dessa områden.
Statistiken över lagföringsbeslut redovisar det årliga antalet fällande domslut i tingsrätten samt beslut om att meddela åtalsunderlåtelse (att åklagaren beslutar att inte åtala trots att den misstänkte bedöms vara skyldig till brottet) eller godkända strafförelägganden.
Straffmassa är summan av fängelsestraffens längd under ett kalenderår.
Statistiken över kriminalvård ger en översiktlig bild av Kriminalvårdens verksamhet på anstalt, och häkte. Den beskriver nivån och utvecklingen över tid avseende antalet påbörjade och pågående fängelseverkställigheter, samt antalet personer inskrivna i häkte.
Frivården övervakar klienter som avtjänar frivårdspåföljder som skyddstillsyn, samhällstjänst, ungdomsövervakning, avtjänar fängelsepåföljder genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja), eller är villkorligt frigivna med övervakning. I den officiella kriminalvårdsstatistiken över frivården ges en översiktlig bild av insatserna inom frivårdens verksamhet. Den beskriver bland annat nivån och utvecklingen över tid avseende antalet personer som påbörjat en verkställighet inom frivården.
Statistiken över återfall i brott redovisar det årliga antalet och andelen personer som återfallit i nya lagförda brott efter en ingångshändelse. Ingångshändelsen utgör starttidpunkten från vilken återfall i nya brott följs upp. Uppföljningstiden är tre år i den slutliga statistiken, och ett år i den preliminära statistiken.
När en person friges från anstalt, skrivs ut från sluten ungdomsvård eller avslutar en intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja), samt när ett domslut rörande andra icke frihetsberövande påföljder (t.ex. skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, ungdomstjänst) vinner laga kraft.