Politikernas trygghetsundersökning 2023

Utsatthet bland förtroendevalda

I PTU får förtroendevalda svara på frågor om självrapporterad utsatthet under det föregående kalenderåret. Det innebär att PTU 2023 behandlar utsatthet under valåret 2022. Utsattheten redovisas i andel utsatta personer, förutom i avsnittet om sammanhang, förövare och motiv då den redovisas i andel händelser.

Total utsatthet

Totalt uppgav 29,5 procent av de förtroendevalda att de under 2022 blev utsatta för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld.

Andelen utsatta förtroendevalda är större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Andelen utsatta valåret 2022 var något lägre jämfört med valåret 2018 (29,5 procent jämfört med 32,6). Mönstret och nivåerna är likartade för kvinnor och män, men från och med 2018 noteras att en något större andel kvinnor än män uppger att de utsatts, en skillnad som blivit större över tid.

Totalt uppgav 16,4 procent av de som utsattes under 2022 att det gällde en händelse, 51,9 procent att det skedde två till fem gånger och 31,7 procent att de utsattes sex gånger eller fler.

Totalt 31,0 procent av de kvinnliga förtroendevalda och 28,3 procent av de manliga uppgav att de blev utsatta för minst en händelse under 2022.

Yngre förtroendevalda är mest utsatta enligt enkätsvaren, och därefter minskar andelen ju äldre åldersgrupp som studeras. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 44,4 procent att de utsattes under 2022, jämfört med 17,0 procent i den äldsta åldersgruppen (70 år och äldre).

Det är ungefär en lika stor andel förtroendevalda med utländsk bakgrund som uppger att de utsattes under 2022, som andelen med svensk bakgrund (30,4 respektive 29,5 procent).

Andelen utsatta under 2022 var störst inom Miljöpartiet (48,1 procent) och minst inom Kristdemokraterna (23,8 procent).

Utsattheten är större bland förtroendevalda i riksdagen än i kommun- och regionfullmäktige, bland de som har uppdrag i en styrelse jämfört med fullmäktige, och bland de som har en ordförandepost jämfört med de som har andra poster.

Andelen utsatta förtroendevalda med uppdrag inom kommunfullmäktige 2022 var störst i storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö), där drygt hälften (52,2 procent) av de förtroendevalda uppgav att de hade blivit utsatta. Andelen utsatta var minst i pendlingskommuner nära mindre städer/tätorter (21,3 procent).

Utsattheten är större ju mer exponerade de förtroendevalda är (i vilken grad de är aktiva i sociala medier, i vilken grad de är omskrivna eller omtalade i medier och i vilken grad de upplever sig vara kända av allmänheten).

Hot och trakasserier

28,3 procent av de förtroendevalda uppgav att de 2022 blev utsatta för någon form av hot och trakasserier på grund av sitt förtroendeuppdrag.

Utsattheten för hot och trakasserier är större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Störst var andelen under valåret 2018 (31,6 procent).

Totalt uppgav 29,7 procent av kvinnorna och 27,3 procent av männen att de utsattes för hot och trakasserier under 2022. Mönstret över tid har sett likadant ut för både kvinnor och män, men sedan 2018 är andelen högre bland kvinnor.

Den vanligaste händelsen 2022 var hot och påhopp via sociala medier, liksom tidigare år. Totalt 16,4 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsattes för det.

Våld, skadegörelse och stöld

5,3 procent av de förtroendevalda uppgav att de blivit utsatta för någon form av våld, skadegörelse eller stöld på grund av sitt förtroendeuppdrag.

Andelen som utsatts för det här har varit större under valåren, jämfört med de mellanliggande åren.

Vid tidigare undersökningar har andelen utsatta varit större bland män än bland kvinnor. Sedan 2020 har andelarna dock varit i princip desamma för kvinnor som för män.

Den vanligast förekommande formen av våld är knuffar och liknande. Det är betydligt mer ovanligt att de förtroendevalda uppger att de blivit utsatta för grövre våld i form av slag, sparkar eller liknande, eller våld med vapen.

Korruptionsförsök

Sammantaget uppgav 3,1 procent av de förtroendevalda att de utsattes för någon form av korruptionsförsök under 2022.

Andelen utsatta var något större 2012–2016, jämfört med 2018–2022. Till skillnad från andra frågor i undersökningen syns inga tydliga skillnader mellan valår och mellanliggande år.

En större andel kvinnor än män uppgav att de utsattes för korruptionsförsök 2022 (3,5 respektive 2,9 procent). Det gäller även tidigare år, med undantag för 2018 då kvinnor och män utsattes i lika hög grad.

Den vanligaste formen av korruptionsförsök är vänskapskorruption – att någon i den förtroendevaldas närhet försökt utnyttja deras relation för att få någon fördel.

Sammanhang, förövare och motiv

Vid de flesta händelser under 2022 var förövaren okänd eller anonym.

I de fall den utsatta hade en uppfattning om förövaren rör det sig oftast om en man som uppskattas vara 45–64 år gammal, som agerar ensam och som uppfattas som en förargad medborgare

I ungefär hälften av händelserna förknippas förövaren med någon form av grupp, enligt den utsatta personen, och då oftast en högerextremistisk eller rasistisk grupp.

Händelsen förknippas oftast med uttalande eller en opinionsyttring den förtroendevalda gjort.

I de flesta fall uppger den utsatta att förövarens främsta motiv var att förödmjuka eller förolämpa honom eller henne.

Totalt uppgav 8,6 procent av de personer som utsattes 2022 att det förekom något muntligt, skriftligt eller fysiskt angrepp av sexuell karaktär vid händelsen eller någon av händelserna. Här framkommer en tydlig könsskillnad då det var 11,9 procent av de utsatta kvinnorna som uppgav det här, medan motsvarande andel för män var 5,9 procent.