Utsatthet bland förtroendevalda

Minst var tionde förtroendevald utsätts årligen

Knappt en tredjedel av de förtroendevalda som besvarat PTU uppger att de under föregående år varit utsatta för någon form av hot, våld eller skadegörelse. På frågan om vem som stod bakom den senaste händelsen uppfattade drygt en tredjedel av alla utsatta att förövaren hade koppling till en systemhotande aktör. Resultatet i PTU tyder därmed på att minst var tionde förtroendevald årligen utsätts av en systemhotande aktör. Utsattheten är ojämnt fördelad bland de förtroendevalda, där bland annat unga och vissa partitillhörigheter är överrepresenterade.

Det går varken att urskilja en tydlig ökning eller minskning av andelen utsatta under den studerade perioden. Däremot framgår det att höger- och vänsterextremister till stor del driver den ökade utsattheten under valåren och att hot och påhopp på sociala medier från dessa aktörer blivit allt vanligare det senaste årtiondet.

Olika grupperingar använder olika metoder

De allra flesta händelser med systemhotande aktörer handlar om muntliga eller skriftliga hot mot de förtroendevalda. Hoten förmedlas ofta digitalt och i en majoritet av händelserna uppfattas förövaren vara en högerextremist. Våld och skadegörelse är mindre förekommande men är istället något vanligare bland vänsterextremistiska liksom kriminella grupperingar. Kriminella grupperingar förekommer också i högre grad i händelser där förövaren använt andra mer ovanliga metoder som obehagliga besök och förföljelse. De förtroendevalda upplever även att de kriminella i högre utsträckning riktar hot mot anhöriga och personer i den förtroendevaldas omgivning. I intervjuer med förtroendevalda och säkerhetsansvariga framkommer att påverkan från kriminella grupperingar framför allt uppstår som en reaktion på att förtroendevalda fört en politik som missgynnat grupperingens verksamhet.

Systemhotande aktörer – särskilt kriminella grupperingar – upplevs överlag som mer skrämmande än övriga aktörer. Det framgår tydligt när det gäller hot, vilket kan kopplas till deras kollektiva skrämselkapital. När aktörens kapacitet att omsätta hot till handling är välkänd räcker det med att använda lagliga, men olämpliga och obehagliga metoder, för att påverka de förtroendevalda. I materialet har Brå fått kännedom om ett antal mer allvarliga fall där både handlingarna och konsekvenserna varit mer omfattande. Dessa är dock få till antalet och inte representativa för den mer generella utsattheten.

Konsekvenser för både privatliv och politiskt uppdrag

Majoriteten av de förtroendevalda som utsatts för en systemhotande aktör uppger att det påverkat dem efteråt. Många har förändrat sina rutiner i vardagen, begränsat sina aktiviteter i sociala medier eller undvikit att driva vissa frågor. Oro för hot och våld i rollen som förtroendevald förekommer även bland dem som inte själva blivit utsatta. I intervjuerna framgår dessutom att föreställningar om riskerna att utsättas kan påverka intresset från medborgare att engagera sig politiskt, särskilt på den lokala nivån.