25 mars, 2022
Kommuner och regioner köper sedan 1990-talet in allt mer välfärdstjänster från företag och föreningar, och en del av utbetalningarna hamnar i fel händer. De kontrollsystem som finns missar ofta den grova brottsligheten. Tillståndsplikt och bättre uppföljning behövs för att komma åt välfärdsbrotten. Det visar en ny rapport som Brå publicerar idag.
– Den mest effektiva åtgärden mot välfärdsbrott är att aldrig ge oseriösa aktörer tillträde till marknaden. Men det krävs också bättre uppföljning av de aktörer som är inne i systemet. Idag sträcker sig sällan kommunernas och regionernas uppföljning längre än till att hantera kraftiga avvikelser och uppenbara felaktigheter, säger Henrik Angerbrandt, utredare på Brå.
Brås rapport är den första som granskar felaktiga utbetalningar från kommuner och regioner till företag och föreningar. Det handlar om tjänster för över 150 miljarder årligen och omfattar en stor bredd av verksamheter, som vård, äldreomsorg, utbildning och barnomsorg. Rapporten undersöker också föreningsbidrag. Rapporten visar på stora skillnader mellan olika kommuner och regioner, både i hur mycket tjänster som köps in, och hur uppföljning och kontroller sker. Oavsett metoder har de dock svårt att identifiera brottsliga aktörer som är verksamma inom välfärden.
Varje kommun och region organiserar sin egen marknad för att köpa in välfärdstjänster. Det innebär att oseriösa företag och föreningar kan ha verksamhet på flera håll i landet, och att det därför kan röra sig om stora belopp.
– Välfärdsbrottsligheten drabbar inte bara kommuner och regioner ekonomiskt. Det handlar också om enskilda personer som drabbas genom att de dels får mindre hjälp än de behöver, dels blir utsatta för undermålig, alternativt direkt skadlig, vård och omsorg, säger Johanna Skinnari, utredare på Brå.
I rapporten föreslår Brå en rad åtgärder för att komma åt välfärdsbrotten i kommuner och regioner, bland annat:
Brå har kartlagt felaktiga utbetalningar från kommuner och regioner till företag och föreningar. I rapporten analyseras också hur kommuner och regioner arbetar med att förebygga och åtgärda felaktigheter, samt hur dessa välfärdsbrott hanteras inom rättsväsendet. I rapporten beskrivs såväl utmaningar som goda exempel. Undersökningen baseras på intervjuer med 166 personer, en analys av 97 ärenden och en enkät riktad till landets alla kommuner.