Välfärdsbrott mot kommuner och regioner

Fel och oegentligheter bland företag och föreningar

Kommuner och regioner köper sedan 1990-talet in allt mer välfärdstjänster från företag och föreningar, och en del av utbetalningarna hamnar i fel händer. I denna rapport undersöks hur företag och föreningar får tillträde till välfärdssystemen, vilka felaktigheter som upptäcks, hur de utreds och åtgärdas av kommuner och regioner samt vilken roll som rättsväsendet spelar.

Rapporten kan läsas som en vägledning för personer som arbetar med att upptäcka och utreda dessa felaktigheter och brott – inom kommuner, regioner eller statliga myndigheter. Rapporten innehåller också bedömningar och förslag som riktar sig till beslutsfattare.

Den här publikationen går att beställa

ISBN:
Pris för tryckt rapport 303 SEK inkl. moms

Kundkorg

Summa:
Beställ/Ändra

Se ett webbinarium om rapporten

Johanna Skinnari och Henrik Angerbrandt från Brå presenterar rapporten Välfärdsbrott mot kommuner och regioner. Utdrag från ett webbinarium som Brå och CVE anordande i april 2022. Resten av webbinariet hittar du på sidan bra.se/webbinarium

Sammanfattning

Kommuner och regioner köper in tjänster från privata aktörer för över 150 miljarder årligen, som omfattar en stor bredd av verksamheter, som vård, äldreomsorg, utbildning och barnomsorg.

Ett utmärkande drag för de områden som Brå har undersökt är att företag och föreningar verkar på en särskilt skyddsvärd marknad. Därför finns vissa spärrar för privata aktörer att etablera sig på marknaden. Dessa spärrar fångar dock inte upp alla oseriösa aktörer, eftersom kraven för att få utesluta aktörer är högt ställda. Det krävs inte heller tillstånd inom alla välfärds­områden; framför allt är vårdgivare undantagna. Felaktigheter kan dessutom uppkomma först efter att aktören etablerat sig på marknaden. Särskilt svårt är det att utestänga företag som använder trovärdiga målvakter och bulvaner eller som satt i system att byta ut styrelsen om företrädare bedömts vara olämpliga.

Stora skillnader mellan kommunerna

Rapporten visar på stora skillnader mellan olika kommuner och regioner, både i hur mycket tjänster som köps in, och hur uppföljning och kontroller sker. Oavsett metoder har de dock svårt att identifiera brottsliga aktörer som är verksamma inom välfärden.

Varje kommun och region organiserar sin egen marknad för att köpa in välfärdstjänster. Den brist på överblick som det innebär utnyttjas av oseriösa aktörer, och sammantaget kan det röra sig om stora belopp. Det skiljer sig också vilken beredskap och vilket stöd som finns inom organisationerna för att bedriva uppföljningsarbete.

Felaktigheter upptäcks oftast genom tips

Det vanligaste sättet att upptäcka felaktigheter är via tips och klagomål. Dessa kan komma från t.ex. brukare, patienter eller boende, eller från personal. Mer systematiskt uppföljningsarbete kan resultera i en ökad förmåga att upptäcka felaktigheter genom identifierade avvikelser. Inom uppföljning av vård och hemtjänst finns störst möjligheter att jämföra verksamheternas rapportering och utfall. I dagsläget inriktas uppföljningsarbetet framför allt mot större avvikelser och tydliga felaktigheter. Det krävs mer resurser och erfarenhet för att också fånga upp mindre uppenbara fall och identifiera fall i gråzonen.

De allra flesta fall av upptäckta felaktigheter hanteras genom dialog med företaget eller föreningen. Syftet är att tydliggöra regelverk och förändra beteendet.

Svårt för rättsväsendet att bevisa den brottsliga gärningen

I de fall där kommunerna gör en polisanmälan är det vanligt att anmälan blir nedlagd. För rättsväsendet är det svårt att bevisa den brottsliga gärningen i relation till verksamheter och avtal som i många fall är komplexa, och att bevisa vem eller vilka som är gärningspersoner. Det kan vara svårt att avgöra om det är kommunen eller regionen som inte skrivit tillräckligt specifika avtal och misslyckats med uppföljningen eller om utföraren överutnyttjar systemen. En annan svårighet är att avgöra om ansvaret ska tillskrivas en individ, alternativt företaget eller föreningen som juridisk person. Det är inte heller alltid givet vem som ska ses som företrädare för företaget eller föreningen. En särskild svårighet finns vid föreningar, där företrädarna kan ha bytts ut över tid och uppgifter kring detta ofta saknas i myndighetsregister.


Välfärdsbrottsligheten drabbar inte bara kommuner och regioner ekonomiskt. Det handlar också om enskilda personer som drabbas genom att de dels får mindre hjälp än de behöver, dels blir utsatta för undermålig, alternativt direkt skadlig, vård och omsorg.

Johanna Skinnari, utredare på Brå.

Brås bedömning och förslag

I rapporten presenteras ett antal åtgärdsförslag som handlar om att både förbättra förutsättningarna för och utveckla arbetet mot företags och föreningars välfärdsbrott.

  • Släpp inte in oseriösa aktörer på marknaden. Tillståndsplikt för fler verksamheter är ett effektivt sätt att hindra olämpliga företag. Kommuner och regioner kan också specificera tydliga villkor för att stänga ute olämpliga föreningar från bidrag.
  • Öka incitamenten för kommuner och regioner att agera. Väsentligt fler bör öka resurserna för uppföljningsverksamheten så att den har kapacitet att följa upp avtal och villkor. Kommuner och regioner behöver bland annat stärka sin kompetens för att tolka uppgifter och dokument som visar företags och föreningars ekonomiska förhållanden.
  • Säkerställ informationsdelning mellan kommuner, regioner och myndigheter. Det behövs ett tydligare rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i kontrollsyfte. Brå anser även till exempel att kommuner, regioner och tillsynsmyndigheter bör få ta del av utdrag från skattekontot.
  • Nationella register behövs. Utbetalarna behöver få tillgång till information om i vilka andra kommuner och regioner som de företag och föreningar de kommer i kontakt med är verksamma. Det skulle göra kommuner och regioner mindre beroende av att företagen och föreningarna själva underrättar dem om var de är verksamma och om de utreds för felaktigheter av andra utbetalare.
  • Arbetet med sanktioner och åtgärder mot felaktigheter behöver utvecklas. Lovande exempel finns i vissa kommuner och regioner, som andra kan lära av. Kommuner och regioner behöver i sina avtal skapa möjligheter för verkningsfulla sanktioner.
  • Använd rättsväsendet. Kommuner och regioner har inte verktyg att ta fram ett tillräckligt underlag för alla olika typer av brott som oseriösa företag och föreningar kan begå. Här behöver rättsväsendet användas i högre utsträckning. Brå anser även att det finns behov av nya lagar kring välfärdsbrott.

Om rapporten

Brå har kartlagt felaktiga utbetalningar från kommuner och regioner till företag och föreningar. I rapporten analyseras också hur kommuner och regioner arbetar med att förebygga och åtgärda felaktigheter, samt hur dessa välfärdsbrott hanteras inom rättsväsendet. Undersökningen baseras på intervjuer med 166 personer, en analys av 97 ärenden och en enkät riktad till landets alla kommuner.

Kontakt

• Johanna Skinnari, utredare och projektledare: telefon: 08-527 58 407, e-post: johanna.skinnari@bra.se
• Henrik Angerbrandt, utredare: telefon: 08-51832412, e-post: henrik.angerbrandt@bra.se

Fakta om publikationen

Författare: Johanna Skinnari och Henrik Angerbrandt

© Brottsförebyggande rådet 2022

urn:nbn:se:bra-1032

Rapport 2022:1