Var tredje förtroendevald utsätts för trakasserier, hot eller våld

Pressmeddelande

6 november, 2019

Trakasserier, hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren men det är få som anmäler. Fler kvinnor än män är oroliga för att utsättas och när kvinnliga politiker utsätts är händelserna oftare av sexuell karaktär. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.

Var tredje förtroendevald (30 %) uppger att de utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2018, vilket är den högsta nivån sedan Brå började mäta utsatthet bland förtroendevalda. Hot och trakasserier står för den främsta ökningen. Det är en större andel kvinnor än män som uppger att angreppen mot dem är av sexuell karaktär.

– Det är nu totalt sett den högsta nivån utsatta sedan den första undersökningen Brå gjorde. Men man behöver också tänka på att 2018 var ett valår och då ligger utsattheten för den här typen av brott mot politiker lite högre jämfört med mellanliggande år, säger Anna Frenzel, utredare, Brå.

Anmälningsbenägenheten är fortsatt låg. Under 2018 anmäldes 19 procent av händelserna, vilket är samma nivå som 2016 och 2014. Något fler män än kvinnor anmäler att de utsatts; 20 respektive 18 procent.

Kvinnliga förtroendevalda är mer oroliga för att utsättas (29 %) för trakasserier, hot eller våld, jämfört med män (25 %). Det är särskilt tydligt bland kvinnor som själva utsattes under 2018. Där har oron ökat successivt för varje år som undersökningen genomförts, från 44 procent oroliga 2012 till 55 procent 2018. Bland män skedde en ökning mellan 2012 och 2014 (från 41 till 50 procent) men därefter har andelen oroliga legat på en stabil nivå.

Nästan var fjärde (24 %) av samtliga förtroendevalda uppger att de har påverkats i sitt uppdrag. Bland kvinnor uppger 28 procent att de påverkats av faktisk utsatthet eller av oro för att utsättas, medan 20 procent av männen uppger detta. Bland utsatta förtroendevalda uppgav var tredje (30 %) att de självcensurerade sig i något sammanhang av oro för att utsättas för trakasserier, hot eller våld.

– Att förtroendevalda till exempel självcensurerar sig eller ändrar ståndpunkt i en fråga på grund av oro över att utsättas för brott är allvarligt och riskerar att försvaga demokratin, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.

Fakta

Politikernas trygghetsundersökning genomförs för femte gången av Brå, på uppdrag av regeringen. Av nästan 14 000 tillfrågade ordinarie ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar har drygt 8 000 svarat på frågor om sin utsatthet för trakasserier, hot och våld under 2018.