Polisens resursfördelning och personaltillväxt

Mål 1 – 10 000 fler polisanställda, med bibehållen fördelning mellan civilanställda och poliser

Vid inledningen av satsningen (december 2015) var antalet anställda på Polismyndigheten cirka 28 000, varav 70 procent var poliser. I december 2022 var antalet anställda cirka 34 900, alltså drygt 3 000 under målvärdet. Av de som rekryterats hittills är drygt 2 000 poliser och cirka 4 500 civila. Det innebär att målvärdet 10 000 fler polisanställda bör kunna nås utan större problem, men inte om man samtidigt beaktar målet om cirka 70 procent poliser.

Resultaten av personaltillväxten hittills visar att myndighetens rekryteringsprognos från 2018 för tillväxt av antalet poliser var orealistisk och att man i brist på poliser rekryterade ett större antal civila än planerat fram till och med år 2020. För att nå andelsmålet skulle det behövas ytterligare drygt 4 000 poliser, samtidigt som antalet civilanställda minskar med omkring 1 000.

Bland de Brå intervjuat uttrycks stark kritik mot att målet om en viss andel poliser över tid blivit styrande, eftersom det inte byggde på en verksamhetsanalys. Det anses skada verksamheten och polisregionerna menar att de själva bör få bestämma vad som är en lämplig fördelning, utifrån deras olika behov.

Mål 2 - Ökad mångfald inom polisen

Andelen kvinnor bland poliser liksom bland chefer har ökat något inom myndigheten. Bland sökande till polisutbildningen har andelen kvinnor stigit till nästan hälften (45 %). Andelen med utländsk bakgrund har ökat marginellt sedan år 2017, och är särskilt låg bland poliser. Personer med utländsk bakgrund söker polisutbildningen i samma utsträckning som övriga befolkningen, men färre blir godkända vid prövning. Att personer med utländsk bakgrund numera i större utsträckning går vidare till högre utbildning än personer med svensk bakgrund visar att man inte lyckas nå rätt målgrupp.

Mål 3 – Kärnverksamheten ska prioriteras

Inom kärnverksamheten har regeringen uttryckt en förväntan på att det brottsförebyggande, brottsutredande och gränspolisiära arbetet ska stärkas. Dessa delar av kärnverksamheten har också ökat mest i antal anställda. Andra delar inom kärnverksamheten, och då framför allt den som rör tillgänglighet och service till medborgarna, har inte haft samma tillväxt.

Procentuellt sett har dock stödverksamheten ökat mest, vilket går emot regeringens intention att främst stärka kärnverksamheten.

Mål 4 – Lokalt förankrad polis

Målsättningen att framför allt lokalpolisområdesnivån ska stärkas har inte infriats. De nationella avdelningarna har växt mer än polisregionerna. Inom polisregionerna är det framför allt polisområdesnivån som vuxit. Tillväxten av polisområdena beror dels på prioriteringen av grov organiserad brottslighet och brott mot särskilt utsatta brottsoffer, dels på att myndigheten velat stärka polisområdesnivån så att de klarar av sina egna brottsutredningar och inte ska behöva dra resurser från lokalpolisområdesnivån.

Många chefer för lokalpolisområden anser att deras verksamhet är nedprioriterad och att deras personal ofta tas till uppdrag på annat håll i myndigheten. Även den interna rörligheten, när personal byter jobb inom myndigheten, innebär en påfrestning för lokalpolisområdena.

Mål 5 – Närvarande polis i hela landet, med fokus på utsatta områden

De polisregioner som ökat mest är de som hade lägst antal anställda per invånare 2017, och polisregion Stockholm som hade flest anställda per invånare har ökat minst. Utvecklingen innebär alltså en likriktning. Samtidigt har antalet brott per anställd ökat i region Stockholm, både i absoluta tal och i relation till övriga regioner. Polisregion Stockholm har också haft den lägsta polistillväxten. Den största orsaken till det är en hög intern rörlighet bort från regionen till andra polisregioner och till nationella avdelningar. Förutom polisregion Stockholm utmärker sig region Nord. De har inga utsatta områden och lägst antal anmälda brott per anställd. Där är utmaningen i stället de stora avstånden.

Lokalpolisområden med utsatta områden har varit tydligt prioriterade i tillväxtarbetet. I övrigt är tillväxten jämnt fördelad mellan stad och landsbygd. Lokalpolisområden där en stor andel av invånarna bor i utsatta områden har dock inte växt mer än lokalpolisområden med en mindre andel boende i utsatta områden. Vidare har de allra mest glesbefolkade lokalpolisområdena haft en mindre polistillväxt än övriga.

Mål 6 – Förbättrade verksamhetsresultat

Den ingripande verksamheten har tillräcklig förmåga för att klara av sitt uppdrag. Det finns exempelvis en minskning av utryckningstid över tid som troligen kan knytas till tillväxten. Både ingripande och brottsförebyggande verksamhet har stärkts, enligt lokalpolisområdescheferna, men personaltillväxten har hittills inte varit så stor att förmågan att kunna jobba brottsförebyggande kunnat prioriteras. Cheferna ser dock personaltillväxten som en möjlighet att stärka och satsa på det brottsförebyggande arbetet.

Antalet personer som arbetar inom utredningsverksamheten har ökat men det har inte haft någon betydelse för andelen redovisade ärenden, trots att inflödet varit konstant. Tidigare granskningar har pekat på brister i utredningsprocessen som kan hindra att tillväxten får önskad effekt. Andra faktorer kan vara att andelen förundersökningsbegränsade ärenden ökat (dessa inkluderas i posten nedlagda ärenden), att grova brott slukar resurser, och att många medarbetare är nya och saknar relevant utbildning. Brå kommer att återkomma till frågan i nästa delprojekt.

Efter inledande problem med att hantera sina två uppdrag – service och utredning – minskade kötiderna för samtal till polisens kontaktcenter avsevärt mellan 2018 och 2021, även i polisregioner med personalneddragningar. Under senare halvan av 2021, och framför allt under 2022, har kötiden återigen stigit kraftigt. En bidragande faktor kan vara en stor personalminskning under år 2022.