Finansiering av terrorism innebär att pengar eller annan egendom samlas in, tillhandahålls eller mottages i syfte att användas till terrorresor, terroristbrott eller vissa allvarliga brott med liknande konsekvenser. Rapporten ger en samlad bild av handlingar som misstänks vara terrorfinansiering, hur de utreds och vilka åtgärder som vidtas, med utgångspunkt i Säkerhetspolisens och andra myndigheters arbete. I rapporten beskrivs myndigheternas arbete mot finansieringen och det görs en analys av hur det kan förbättras.
De vanligaste åtgärderna för att förebygga misstänkt terrorfinansiering är när myndigheter stoppar eller återkräver felaktiga utbetalningar. Det kan till exempel handla om att Försäkringskassan beslutar att återkalla ett bidrag eller att Skatteverket beslutar att beskatta någon som uppgett för låg inkomst.
– Johanna Skinnari, projektledare, Brå.
Det material som bearbetats gäller de tre våldsbejakande extremistmiljöer som Säkerhetspolisen och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) identifierat och för närvarande inriktar sig mot: våldsbejakande islamistisk extremism, våldsbejakande högerextremism och våldsbejakande vänsterextremism.
Merparten av ärendena och intervjuexemplen om finansiering handlar om de två förstnämnda miljöerna, och framför allt den våldsbejakande islamistiska miljön. Detta är i linje med både bedömningen av terrorhotet i Sverige och storleken på de tre miljöerna. Rapportens resultat och analyser rör därför främst utredningar och åtgärder mot misstänkt finansiering av den våldsbejakande islamistiska miljön.
I Sverige har finansiering av terrorism varit kriminaliserat sedan 2002, och en lång rad myndigheter och företag har ansvar för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. De 17 myndigheter och organisationer som är mest berörda samlas i Samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är Samordningsfunktionen som initierade denna rapport. Projektet har genomförts i ett samarbete mellan Enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet och Center mot våldsbejakande extremism.
Rapporten baseras på intervjuer med 70 personer från myndigheter, kommuner, verksamhetsutövare och civilsamhället. Rapporten innehåller även gjort en genomgång av 200 ärenden som, av Säkerhetspolisen eller andra myndigheter, bedömts ha koppling till finansiering av våldsbejakande extremism. För att få veta mer om vad som karaktäriserar personer som misstänkts för terrorfinansiering har rapportförfattarna bearbetat registeruppgifter om en population som baseras på personer som rapporterats av verksamhetsutövare för misstänkt terroristfinansiering.
Författare: Karolina Hurve och Johanna Skinnari
© Brottsförebyggande rådet 2023
urn:nbn:se:bra-977
Rapport 2021:6