I denna kortanalys undersöks om fångpopulationens storlek och utveckling främst varit en funktion av förändringar i nyintaget i anstalt eller de utdömda strafftiderna under perioden 1950–2015.
Frågeställningen undersöks för Sveriges del, men även för de nordiska länderna Finland, Norge och Danmark. Eftersom länderna har stora likheter är det av intresse att undersöka om samma faktor påverkat fångpopulationens storlek i alla länder.
Resultaten visar att de ökade strafftiderna är den mest betydelsefulla förklaringen till förändringarna i fångpopulationen i Sverige. Detta gäller även för Danmark och Norge, även om begränsad tillgång till data gör slutsatserna mindre säkra. Finland intar en avvikande position, där har nyintaget i stället den största betydelsen.
Studien tar ett samlat grepp om vilken av de två övergripande faktorerna som har störst påverkan i stället för att försöka undersöka och summera effekten av alla enskilda händelser, till exempel lagstiftnings- och praxisförändringar, som påverkat fångpopulationen under de senaste decennierna.
Analysen ger information om vad som påverkar fångpopulationen, en viktig kunskap eftersom fängelsestraff är förenade med betydande kostnader för samhället. Resultaten kan vara till nytta för Kriminalvården för att förstå förändringar och efterföljande konsekvenser för verksamheten i form av beläggning och platsbehov.
Kortanalys 1/2017
URN: NBN: SE: BRA-709
© Brottsförebyggande rådet 2017
Författare: Victor Ståhl, Johanna Olseryd