Ny studie belyser antisemitiska hatbrott

2019-05-29

Hur ser antisemitiska hatbrott ut, och vilka är personerna som begår dem? Det är de två huvudfrågor som Brå har studerat och nu presenterar i en rapport, på uppdrag av regeringen.

Antisemitiska hatbrott är sådana brott som grundar sig i känslor såsom rädsla, fientlighet eller hat mot judar och judendom. Brotten kan vara riktade såväl mot personer som är eller uppfattas vara judar som mot judiska institutioner och judisk egendom. I Brås rapport Antisemitiska hatbrott beskrivs brottens karaktär, gärningspersonerna och brottens konsekvenser för de utsatta, utifrån polisanmälningar, fällande domar och intervjuer.

Polisanmälda antisemitiska hatbrott under perioden 2008–2016

Polisanmälda antisemitiska hatbrott under perioden 2008–2016

Sedan år 2008 har olaga hot/ofredande varit den vanligaste brottskategorin bland de antisemitiska hatbrott som redovisas i hatbrottsstatistiken. Under perioden 2008–­2012 svarade dessa brottstyper tillsammans för mellan 35 och 40 procent av hatbrotten med identifierade antisemitiska motiv.

Frågor & svar om rapporten Antisemitiska hatbrott

Vad har Brå undersökt i rapporten och i vilket syfte?

I uppdraget från regeringen står att Brå ska belysa den antisemitiska hatbrottslighetens karaktär med fokus på gärningspersoner. Regeringen gav också Brå i uppdrag att inhämta kunskap och erfarenheter från relevanta organisationer inom det civila samhället och berörda myndigheter.

Syftet är att bidra med ett underlag för det fortsatta förebyggande arbetet.

Hur har undersökningen gjorts dvs. vilken metod har använts?

  • Den kvalitativa delen bygger huvudsakligen på 22 informella och 70 formella semistrukturerade intervjuer.
  • De kvantitativa redovisningarna i rapporten baseras dels på samtliga 564 anmälningar med identifierade antisemitiskt motiv som ingår i hatbrottsstatistiken för åren 2012–2016, dels 103 domar som avser personer som dömts för brott med antisemitiskt motiv mellan januari 2007 och maj 2018.

Hur ser Brås definition av antisemitiska brott ut?

I rapporten använder Brå begreppet antisemitiska hatbrott enligt samma definition som i hatbrottsstatistiken, nämligen:

Brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot judar och judendom som aktiverar en reaktion mot judendomen, judisk egendom, dess institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, judar eller representanter för judar.

Brå har dock valt att studie undersöka antise­mitism ur ett brett perspektiv, och intervjupersonerna har tillfrå­gats om sina erfarenheter av uttryck för antisemitism generellt, även om dessa inte nödvändigtvis utgör brott i juridisk mening. Detta har gjorts för att inte påverka deras föreställningar om vilka gärningar som är brotts­liga och vad som inryms i begreppet hatbrott. Det inte alltid är självklart var gränsen går mellan icke-brottsliga uttryck för missaktning, nedsättande kommentarer eller hotfulla uttryck med anspelning på en persons grupptillhörighet och vad som är att betrakta som ett straffbart hatbrott i form av exempelvis ofre­dande, olaga hot eller hets mot folkgrupp.

Hur ser den antisemitiska hatbrottsligheten ut och vilka andra uttryck för antisemitism kan förekomma i de utsattas vardag?

Antisemitism kommer till uttryck både muntligt och skriftligt, ibland anonymt och ibland helt öppet. Det sker ansikte mot ansikte, via telefon, via brev och via sociala medier. Grovheten i de antisemi­tiska uttrycken varierar från nedvärderande skämt om judar, via kränkande beskrivningar, till grövre antisemitiska tillmälen, hot och våldsbrott.

Vilka är de vanligaste brottstyperna?

Sedan år 2008 har olaga hot/ofredande varit den vanligaste brottskategorin bland de antisemitiska hatbrott som redovisas i hatbrottsstatistiken. Under perioden 2008–2012 svarade dessa brottstyper tillsammans för mellan 35 och 40 procent av hatbrotten med identifierade antisemitiska motiv.

Var sker brotten?

Polisanmälningar, domar och intervjuer visar att antisemitism och antisemitiska hatbrott förekommer i många olika typer av miljöer och sam­manhang – på offentliga platser, i skolan, på arbetsplatsen, i hemmet, vid judiska institutioner och på internet.

Vilka är gärningspersonerna vid antisemitiska hatbrott i Sverige?

Brås material synliggör att antisemitismen varken är ett nytt eller importerat problem. Personer som utsätter andra för antisemitism och antisemitiska hatbrott kommer från olika typer av miljöer och det är långtifrån alla som tillhör en organiserad grupp. Antisemi­tism förekommer i breda lager av befolkningen och skär genom olika religioner, sekulära grupper, politiska positioner och ideologier. Samtidigt utgör antisemitismen en del av det ideolo­giska fundamentet i radikalnationalistiska och våldsbejakande jihadistiska miljöer.

Den bild som framträder i Brås olika material är att unga män är en särskilt framträdande grupp bland gärningspersonerna vid antisemitiska hatbrott, samtidigt som brotten begås av både kvinnor och män ur ett brett ålderspann.

Finns det könsskillnader mellan olika brottstyper och brottsplatser?

Det framkommer inga större skillnader i utsatthet beträffande kön; både kvinnor, män, flickor och pojkar utsätts för antisemitiska tillmälen, hot och våld. Både kvinnor och män, flickor och pojkar, utsätts i hemmet, i skolan eller på arbetsplatsen, på offentliga platser och via internet. Samtidigt visar materialet att det existerar könade aspekter i innehållet av de antisemitiska uttrycken. Det syns framför allt i hur kvinnor utsätts för sexualiserade hot och ofredanden, med tillmälen som ”judehora” och hot om våldtäkt.

Vad får den här typen av handlingar för konsekvenser i vardagen för personer inom den judiska gruppen?

Många av Brås intervjupersoner beskriver en ökande oro, vilket har lett till att man på olika sätter försöker minska risken för att utsättas för hatbrott. Särskilt fyra strategier omnämns:

  • att dölja sin judiska identitet
  • att undvika vissa platser eller områden eller att flytta inom eller från Sverige
  • att minska eller avsluta sitt deltagande i det offentliga livet
  • att öka skyddet vid judiska institutioner

Vilka typer av åtgärder kan vara aktuella för att förebygga antisemitiska hatbrott?

Det har inte ingått i Brås uppdrag att ge förslag på åtgärder. Däremot konstaterar Brå i rapporten att det finns långtgående likheter i synen på vilka områden som behöver förstärkas mellan å ena sidan Brås intervjupersoner och å andra sidan de områden som regeringen formulerat i sin handlingsplan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Det gäller speciellt en ökad kunskap om antisemitism inom skolan och polisen samt ett fortsatt arbete för ett mer aktivt rättsväsende.

 

Sammanfattning

Pris för tryckt rapport 211 kr inkl moms