Cecilia Jonsson från Linnéuniversitetet, Mehdi Ghazinour från Umeå universitet samt Lina Fjelkegård från Brå (Foto: Linnéuniversitetet, Mattias Pettersson, Brå)
Tre forskare svarar på varför polisforskning behövs
Hur kan forskningen bidra till polisens och andra brottsförebyggande aktörers arbete? Vi frågade Cecilia Jonsson från Linnéuniversitetet, Mehdi Ghazinour från Umeå universitet samt Lina Fjelkegård från Brå om deras syn på behovet av polisforskning och bad dessutom om tips på intressant forskning.
Cecilia Jonsson, fil. dr, lektor vid polisutbildningen, samt biträdande föreståndare för Centrum för polisforskning och utveckling vid Linnéuniversitetet
Varför behövs polisforskning?
Precis som för alla områden i vårt välfärdssamhälle, så behöver vi systematisk kunskap om polisen och polisiärt arbete. De polisstudenter jag möter tycker att polisforskningen ger dem ett mer reflekterande sätt att agera i sin arbetsvardag.
Har du något tips på intressant forskning om svensk polis?
Det är svårt att bara ge ett enda tips, men jag tycker att man ska hålla koll på och följa lärosäten där man bedriver polisforskning. Det handlar till exempel om Centrum för polisforskning i Uppsala, Linnéuniversitet och Umeå universitet.
Foto: Linnéuniversitetet.
Foto: Mattias Persson
Mehdi Ghazinour, professor vid Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet
Varför behövs polisforskning?
De senaste 20–30 åren har det skapats ett behov av polisforskning, inte minst sedan polisutbildningen gick över till universiteten. Samhället har blivit mer komplext, med våldsbejakande extremism, gängbildningar, informationsteknik – polisens arbete har ändrat karaktär och det behövs kunskap. Polisvetenskaplig forskning av hög kvalitet kan stärka polisens arbete.
Har du något tips på intressant forskning om svensk polis?
Cybercrime och polisiärt arbete, alltså arbete som sker i internetvärlden, tycker jag är ett intressant område för forskning. Vi har ett parallellt liv på internet, men de poliser som arbetar i dag har många gånger utbildats om brott i den fysiska miljön. I en nyligen beviljad studie, med medel från Vetenskapsrådet, kommer ett forskarlag från Umeå, Gävle och Skövde undersöka demografiska, socioekonomiska och tekniska dimensioner av cyberbrottslighet. Dessa dimensioner studeras både utifrån ett utförarperspektiv (gärningsperson) och ett offerperspektiv (brottsoffer).
Lina Fjelkegård, fil. dr, projektledare och utredare på Enheten för utvärdering och polisforskning på Brå.
Varför behövs polisforskning?
För att polisiär verksamhet ska kunna genomföras med kvalitet behövs systematisk kunskap om olika delar och aspekter av verksamheten. Det behövs forskning om såväl polismetoder som organisation och styrning. Dessutom behöver den kunskap som tas fram göras tillgänglig och spridas till dem som har användning för den. Det hoppas vi bidra till genom Brås sammanställning av svensk polisforskning.
Har du några tips på intressant forskning om svensk polis?
Det finns otroligt mycket intressant och viktig polisforskning. För att visa på bredden i Brås sammanställning vill jag tipsa om två väldigt olika studier som ingår i sammanställningen för 2021: Mikaela Magnussons med fleras forskning om förhör med barn, t.ex. ”The effects of drawing on preschoolers' statements about experienced and non‐experienced events”. Och Lars Holmbergs artikel ” Evaluation of Police Reforms: Utility or Futility” där Holmberg bland annat diskuterar hur utvärderingar av polisens omorganiseringar skulle kunna utformas för att komma till nytta.
Foto: Brå.
Här hittar du svensk polisforskning
Letar du efter forskning om svensk polis? I databasen Justitia hittar du över 500 publikationer om polisforskning i Sverige. Dessutom publicerar Brå regelbundet forskning och utvärderingar om polisutredningar och polisens arbetsmetoder.