Projekt och uppdrag

Sedan 2008 har Brå, på regeringens uppdrag, arbetat med årliga prognoser över in- och utflödet i rättsväsendets framtida verksamhetsvolymer, tillsammans med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården.

Brå ska, inom ramen för myndighetsnätverket MUR, leda en arbetsgrupp och ta fram en mall för att göra crime proofing-analyser.

Brå ska ta fram ett kunskapsunderlag om hur brottsdeltagande fördelas över olika åldrar och mellan olika grupper av lagöverträdare.

Brå ska analysera de senaste årens utveckling av dödligt våld samt hur det fördelar sig efter offrens och gärningspersonernas socioekonomiska förutsättningar. 

Brå ska på uppdrag av regeringen studera vad möjliggörare eller insiders har för roll och funktion för brottslig verksamhet som begås av kriminella nätverk. 

Brå genomför, på uppdrag av regeringen, en studie av relationen mellan äldre och yngre i kriminella nätverk.

Brå har fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av omfattningen och utvecklingen av grövre våldsbrott i skolan. 

Brå ska göra en fördjupad studie av hatbrott mot samer. Brå ska i studien särskilt belysa hatbrottslighetens karaktär och även åskådliggöra specifika uttryck för hatbrott mot samer, inklusive gärningar som involverar renar.

Brå har fått i uppdrag av regeringen att göra en kunskapssammanställning av svensk och internationell forskning om socioekonomiska faktorers betydelse för brottslighet.

Polismyndigheten har identifierat ett behov av att belysa frågan om hur polisen arbetar med och hanterar frågan om profilering ur flera perspektiv. Myndigheten har också sett ett behov av att en oberoende part studerar och värderar hur man i organisationen arbetar med likabehandling.

Sedan 2018 har Polismyndigheten fått förstärkta resurser. Brå har fått i uppdrag av regeringen att följa upp satsningen på 10 000 fler polisanställda.

Sedan 2018 har Polismyndigheten fått förstärkta resurser. Brå har fått i uppdrag av regeringen att följa upp satsningen.

Brå ska genomföra en studie av den registrerade brottslig heten mot barn i grundskoleåldern, med fokus på bland annat brottens karaktär, var brotten begås och av vem, och vad det finns för likheter och skillnader mellan de brott som begås mot flickor kontra pojkar.

Brå har i uppdrag av regeringen att analysera och beskriva vad som karaktäriserar de brott som rubriceras som grov fridskränkning, vilken relation misstänkta och målsägande har och om det finns hedersproblematik i sammanhanget.

Under senare år har en ökad rapportering av islamofobisk hatpropaganda och islamofobiska hatbrott skett i Sverige och runt om i Europa.