Informationsdelning mellan socialtjänst och polis

i brottsförebyggande arbete med barn och unga

Vilka möjligheter och begränsningar finns för att dela information mellan socialtjänst, polis och andra aktörer i brottsförebyggande syfte? Brå har på uppdrag av regeringen studerat förutsättningarna för att dela information mellan polis, socialtjänst och andra aktörer i arbetet med att förebygga brott, i synnerhet gällande barn och unga.

Brå har kartlagt vilka hinder för informationsdelning som polis, socialtjänst och andra aktörer identifierat i brottsförebyggande arbete kring i första hand barn och unga. I rapporten undersöks även kännedom och tillämpning av sekretesslagstiftning, vilka behov aktörerna har samt vilka förändringar som efterfrågas.

Rapporten granskar även hur en sekretessbrytande bestämmelse som infördes 2013 har tillämpats. Den tillåter att socialtjänsten under vissa förutsättningar får lämna uppgifter om enskilda som inte fyllt 21 år till Polismyndigheten i brottsförebyggande syfte.

Rapporten vänder sig i första hand till beslutsfattare och anställda inom polis, socialtjänst, skola samt andra aktörer inom brottsförebyggande arbete kring barn och unga.

Den här publikationen går att beställa

ISBN: 978-91-88599-39-1
Pris för tryckt rapport 224 SEK inkl. moms

Kundkorg

Summa:
Beställ/Ändra

Resultat från studien

  • Många upplever sekretess som ett hinder för det brottsförebyggande arbetet mellan polis och socialtjänst, gällande barn och unga, men det finns ingen entydig bild av vad i sekretesslagstiftningen som upplevs utgöra hinder. Det varierar dessutom mellan kommuner i vilken omfattning och på vilka sätt sekretess upplevs vara ett hinder för det brottsförebyggande arbetet.
  • De faktiska problemen med sekretess är ofta kopplade till att medarbetare inom polis, socialtjänst och skola saknar vägledning för hur lagstiftningen ska tolkas och tillämpas. I kombination med organisationsfrågor, yrkeskulturella aspekter och resursbrist så gör osäkerhet och avsaknad av vägledning att de möjligheter som finns att dela information inte används fullt ut. Detta gäller inte minst den sekretessbrytande bestämmelsen 10 kap 18a § som möjliggör att socialtjänsten kan lämna uppgifter om personer under 21 år i brottsförebyggande syfte
  • Underutnyttjandet av den sekretessbrytande bestämmelsen OSL10:18a beror dels på okunskap om att bestämmelsen finns men också på grund av att aktörer inom socialtjänsten ofta gör en strikt tolkning av när uppgifter kan delas. Inte sällan bygger föreställningar om sekretess på förväntningar snarare än lagstiftning.
  • Orosanmälningar är en central kanal för informationsdelning från polis och skola till socialtjänst, men det finns problem med sökbarhet, likvärdighet och återkoppling efter att informationen delats.

Brås förslag

  • Brå bedömer att eftersom lagstiftningen lägger mycket ansvar på enskilda tjänstemän bör respektive organisation ta fram förtydligande om hur lagstiftningen bör tolkas och tillämpas. Vägledningar och riktlinjer för hur sekretessbrytande bestämmelser kan tolkas, behöver tas fram, för det vardagliga arbetet.
  • Brå efterfrågar en nationell och professionsöverskridande utbildning för handläggare men även för de stödfunktioner som handläggarna kan vända sig till för vägledning, exempelvis jurister vid polis och kommun.
  • Organisationerna behöver få mer kunskap om den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap 18 a § för att i större utsträckning kunna använda sig av den. För bestämmelsen föreligger ett behov av att utveckla praxis och arbetssätt i tillämpningen av bestämmelsen, innan det går att säga om lagen som sådan är tillräckligt effektiv.
  • Det finns anledning att stärka hanteringen av orosanmälningar för att informationen som de innehåller ska omhändertas på bästa sätt. Brå bedömer att återkopplingen och sökbarheten, inom och mellan kommuner, behöver stärkas samt att åldersgränsen bör ses över.
  • Brå noterar att ungas och vårdnadshavares förtroende är en central fråga för flera aktörer (socialtjänst och skola). Inom området förekommer många antaganden samtidigt som det inte finns mycket forskningsbaserad kunskap om samband mellan informationsdelning mellan myndigheter och barn och ungas egna perspektiv på tillit. Mer forskning behövs inom området.

BAKGRUND

Den sekretessbrytande bestämmelsen

Den här studien har undersökt hur den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 18 a § OSL tillämpas. Bestämmelsen innebär att tjänstemän inom socialtjänsten under vissa förutsättningar får lämna uppgifter om enskilda som inte fyllt 21 år till Polismyndigheten, i brottsförebyggande syfte.

OSL 10 kap. 18 a §: Sekretessen enligt 26 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift som rör en enskild som inte fyllt tjugoett år lämnas till Polismyndigheten, om

  1. det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den unge kommer att utöva brottslig verksamhet,
  2. uppgiften kan antas bidra till att förhindra det, och
  3. det med hänsyn till planerade eller pågående insatser för den unge eller av andra särskilda skäl inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut.

En uppgift som angår misstanke om ett begånget brott får dock lämnas endast under de förut­sättningar som i övrigt anges i denna lag. Lag (2020:575).

Se seminariet från den brottsförebyggande konferensen Råd för framtiden 2021 där författarna presenterar rapporten.

  • Varför har Brå gjort studien?

Brå har gjort studien på uppdrag av regeringen. Bakgrunden till framtagandet av rapporten är att begränsningar i möjligheterna att dela information på grund av sekretess återkommande har lyfts fram som ett hinder i det lokala brottsförebyggande arbe­tet. Det har dock saknats en samlad bild av i vilken utsträck­ning och på vilka områden det finns utmaningar och eventuella behov av förändring.

  • Till vilka riktar sig rapporten?

Rapporten vänder sig i första hand till beslutsfattare och anställda inom polis, socialtjänst, skola samt andra aktörer inom brottsförebyggande arbete kring barn och unga.

  • Vad har Brå undersökt?

Brå har kartlagt vilka hinder för informationsdelning som polis, socialtjänst och andra aktörer identifierat i brottsförebyggande arbete kring i första hand barn och unga. I rapporten undersöks även kännedom och tillämpning av sekretesslagstiftning, vilka behov aktörerna har samt vilka förändringar som efterfrågas. Rapporten granskar även hur en sekretessbrytande bestämmelse som tillåter att socialtjänsten under vissa förutsättningar får lämna uppgifter om enskilda som inte fyllt 21 år till Polismyn­digheten i brottsförebyggande syfte och som infördes 2013 har tillämpats i lokalt brottsförebyggande arbete.

Uppdraget innebär inte att lämna författningsförslag.

Fakta om publikationen

Författare: Anna Gavanas, Erik Madsén, Henrik Angerbrandt samt Erik Nilsson

© Brottsförebyggande rådet 2021

ISBN 978-91-88599-39-1

urn:nbn:se:bra-952

Rapport 2021:2

Tips på andra rapporter