Polisanställdas utsatthet relaterad till tjänsten

Med otillåten påverkan menas olika former av påtryckningar som syftar till att påverka myndighetsanställda i deras tjänsteutövning. Ett rättssamhälle för­utsätter att myndigheternas anställda tillåts utföra sitt uppdrag, vilket försvåras om de utsätts för exempelvis trakasserier, hot, våld eller skadegörelse. Inom polisen finns många olika yrkesroller, utifrån olika utbildningar. De yrkesroller som under­söks i denna kortanalys kan bestå av enbart civilanställda, enbart poliser (som alltså genomgått polisutbildning, exem­pel­vis anställda inom ingripande­tjänst) eller både och.

Analysen baseras på det datamaterial som samlades in via en enkät­under­sökning inom projektet Otillåten på­verkan mot myndighetspersoner (Brå 2016), där bland annat polisanställda tillfrågades om sin utsatthet för olika former av otillåten påverkan, med följd­frågor om bland annat vilka konsekvenser detta fått för dem och vad de upplevt för behov av stöd. Det hade varit en fördel om datamaterialet förutom att särredo­visa den del av utsattheten som gäller otillåten påverkan också hade kunnat inkludera all utsatthet för brott med an­ledning av tjänsten. Brå bedömer dock att uppgifterna ger en god bild av utsatt­heten hos olika grupper av polisanställda.

Sammantaget uppgav 40 procent av de polisanställda att de hade utsatts för ett eller flera påverkansförsök under de senaste 18 månaderna. De faktorer som spelar roll för utsattheten är ungefär desamma för män som för kvinnor, även om den andel som uppger utsatthet är mindre bland kvinnor. Män har också en överrisk, jämfört med kvinnor, när det gäller att utsättas för olika typer av otillåten påverkan. Överlag har de grupper med anställda som har längst anställningstid en större andel utsatta, men överrisken försvinner när man genom multivariata analyser tar hänsyn till andra faktorer. Den faktor som påverkar risken för utsatthet mest är personens yrkesroll, särskilt för dem som arbetar inom någon form av ingripandetjänst, och högst överrisk finns bland kvinnor i den yrkesrollen, oavsett typ av otillåten påverkan.

Det är vanligt att de utsatta till följd av påverkan förändrar sitt beteende i privatlivet, men också att de byter eller lämnar sitt uppdrag. Den tredje vanligaste konsekvensen är att det fått dem att tveka inför en åtgärd, och det är nästan lika vanligt att det fått dem att undvika en arbetsuppgift. För de flesta utsatta är dessa konsekvenser inte enstaka företeelser. Exempelvis uppger tre av fem av dem som bytt eller lämnat uppdrag att de har gjort det vid flera tillfällen, till följd av utsatthet.

Oavsett typ av otillåten påverkan uppgav omkring en tredjedel av de utsatta polisanställda (30–34 %) att de haft behov av stöd. Sannolikheten att behöva stöd, på grund av utsatthet för otillåten påverkan, var mindre för dem med kort anställningstid (på max 1 år) än för dem som arbetat en längre tid. I förhållande till övriga bakgrundsfaktorer varierade stöd-behovet. Vid utsatthet för trakasserier upplevde de som arbetade med juridik ett behov av stöd i något större utsträckning än övriga yrkesroller.
De allra flesta som utsatts och haft behov av stöd, uppgav att de fått någon form av stöd av sin arbetsgivare, men mellan 22–29 procent uppgav att de inte fått det stöd de behövde.