Ungdomsbrottslighet

Det är relativt vanligt att ungdomar både blir utsatta för brott och vid något enstaka tillfälle begår brott. Det är dock ett fåtal unga som står för det mesta av brottsligheten bland ungdomar.

Utsatthet för brott bland elever i årskurs nio

Andel elever som uppger att de utsatts för olika typer av brott under de senaste tolv månaderna. Källa: Skolundersökningen om brott 2015

Skolundersökningen om brott visar att nästan hälften av eleverna i årskurs nio uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Totalt sett är utsattheten ungefär lika hög bland tjejer och killar, men strukturen på utsattheten skiljer sig åt mellan könen. Utsatthet för stöld är vanligast bland både tjejer och killar. Det är dock vanligare att tjejer uppger att de utsatts för olika former av sexualbrott och hot, medan det är vanligare att killar uppger att de utsatts för misshandel och rån.

Resultaten från undersökningen visar också att det, bland elever som utsatts för mobbning, är betydligt vanligare med utsatthet för olika typer av brott. Detta mönster återfinns bland både tjejer och killar.

Delaktighet i brott bland elever i årskurs nio

Andel elever som uppger att de begått olika typer av brott eller provat narkotika minst en gång under de senaste tolv månaderna. Källa: Skolundersökningen om brott 2015

Samtidigt som nästan hälften av eleverna i årskurs nio uppger att de blivit utsatta för något brott under de senaste tolv månaderna, uppger även ungefär hälften av eleverna att de begått någon form av våldsbrott, stöldbrott eller skadegörelse, eller att de har provat någon form av narkotika under de senaste tolv månaderna. Det är en större andel killar än tjejer som uppger detta (51 procent av killarna och 46 procent av tjejerna). Skillnaden mellan könen är minst när det gäller delaktighet i stöldbrott, och störst när det gäller delaktighet i våldsbrott.

När det gäller stöldbrott är det vanligast att eleverna uppger att de snattat något i en affär eller stulit från hemmet. Det är ovanligt med delaktighet i grövre former av stölder, till exempel bilstöld. När det gäller våldsbrott är det vanligast att eleverna uppger att de slagit någon, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård. Den vanligaste formen av skadegörelse är att eleverna uppger att de har klottrat tags. Bland de elever som uppger att de provat någon form av narkotika under de senaste tolv månaderna är det vanligast att man provat hasch eller marijuana.

Brottsligheten är ojämnt fördelad, och en mindre andel unga svarar för en betydande del av den totala brottsligheten bland ungdomar. Tidigare studier har visat att de som begår många brott relativt ofta har problem både i skolan och hemma. De umgås ofta med andra ungdomar som begår brott och de har en tillåtande attityd till att begå brott.

Ungdomars attityd till butiksstöld

Elevers attityder till frågan om det är okej om kompisar stal något i en butik. Källa: Skolundersökningen om brott 2015

Ungdomars attityder till brott och andra riskbeteenden

Det som både tjejer och killar tycker är mest okej är om kompisar dricker sig fulla eller skolkar ett par dagar. Majoriteten av ungdomarna tycker dock inte det är okej att kompisarna begår olika typer av brott. Det man tycker är minst okej är om någon kompis stjäl en bil eller provar hasch. Detta gäller för både tjejer och killar. Det är samtidigt en större andel killar än tjejer som tycker det är okej om någon kompis stjäl något i en affär eller slår ned en person som sagt något förolämpande.

Läs mer om elevers attityder till olika beteenden


Om Skolundersökningen om brott

Skolundersökningen om brott är en återkommande undersökning som ställer frågor till elever i årskurs nio om framför allt delaktighet i brott och andra problembeteenden samt utsatthet för vissa typer av brott. Det övergripande syftet med Skolundersökningen om brott är att undersöka dels hur vanligt det är att ungdomar i årskurs nio begår olika typer av brott eller deltar i andra problembeteenden (till exempel skolkar, dricker alkohol, prövar droger etc.), dels hur vanligt det är att ungdomarna blir utsatta för olika typer av brott.

Unga misstänkta för brott

Antal personer i åldern 15-20 år misstänkta för brott 2008–2017. Källa: Misstänkta personer

Unga överrepresenterade bland misstänkta

Unga är överrepresenterade i statistiken över misstänkta och likaså när det gäller antalet lagföringar. Det är alltså vanligare att man begår brott i unga år. Sedan 2008 har det dock skett en minskning av andelen unga (15–20 år), med 3 procentenheter. Förändringen är extra tydlig för kvinnor, där andelen unga minskat med 9 procentenheter, medan andelen unga män minskat med 2 procentenheter.

Av de personer som misstänktes för brott 2017 var omkring hälften (47 %) 29 år eller yngre. Unga personer (15–20 år) utgjorde 21 procent av de misstänkta personerna.

Vanligaste brotten bland unga misstänkta

Brottskategorier med hög andel unga:

  • Skadegörelse 31 %
  • Narkotikabrott 28 %
  • Stöldbrott 27 %

Andelen unga (15–20 år) var större i vissa brottskategorier. Störst var andelen unga misstänkta för skadegörelsebrott, där de utgjorde 31 procent av de misstänkta. Unga utgjorde också en relativt stor andel av personerna som misstänkts för stöld- och tillgreppsbrott och narkotikabrott under året, 27 respektive 28 procent. Mönstret för andelen unga var detsamma när man ser till de män som misstänkts för brott 2017. För kvinnor är andelen unga lägre för skadegörelsebrott.

Unga lagförda för brott

Antal lagföringsbeslut efter ålder (15-20 år), 2008–2017. Källa: Personer lagförda för brott

Vad får unga för straff?

När man fyller 15 år blir man straffmyndig. Det finns särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare – till exempel hur polis, åklagare och domstol ska handlägga ärenden. Ungdomar kan dömas till exempelvis böter och fängelse – men personer under 21 år får sällan fängelsestraff. De vanligaste påföljderna är åtalsunderlåtelse (då ärendet avskrivs) och böter.

När det gäller ungdomar ska domstolarna i så stor utsträckning som möjligt undvika att döma till fängelse. För ungdomar finns också särskilda påföljder, exempelvis sluten ungdomsvård, som sedan sedan 1999 är ett alternativ till fängelse för ungdomar. År 2017 utgjorde sluten ungdomsvård huvudpåföljd i 78 domslut rörande ungdomar i åldern 15–20 år. I genomsnitt dömdes ungdomar 2017 till sluten ungdomsvård i 10 månader, vilket är i stort sett samma nivå som 2016.

I 49 procent av domsluten utgjordes huvudbrotten av olika typer av tillgreppsbrott (framför allt rån), i 17 procent brott mot liv och hälsa (3 kap.BrB) (framför allt mord och dråp respektive grov misshandel) och i 27 procent någon form av sexualbrott (6 kap.BrB). Ungdomsvård och ungdomstjänst infördes 2007 som nya ungdomspåföljder, och ersatte till viss del den tidigare ungdomspåföljden ungdomstjänst inom ramen för vård inom socialtjänsten. År 2017 var antalet domslut med ungdomsvård eller ungdomstjänst som huvudpåföljd 1450 respektive 1440. Antalet domslut rörande ungdomsvård ökade med 103 domslut, eller 8 procent, jämfört med året innan. Antalet domslut med huvudpåföljden ungdomstjänst ökade mellan 2016 och 2017 med 4 domslut, vilket procentuellt sätt inte innebär någon förändring.

Åtalsunderlåtelse är den vanligaste påföljden i åldersgruppen 15–17 år. Denna lagföringstyp stod för 36 procent av alla lagföringsbeslut i åldersgruppen under 2017. De flesta (94 %) av de åtalsunderlåtelser som meddelades ungdomar under 18 år var straffvarning, det vill säga åtalsunderlåtelser som meddelats enligt 17 § lagen (1964:67) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). År 2017 meddelades 3040 beslut om straffvarning mot personer i åldersgruppen 15–17 år, vilket är en ökning med 215 beslut, eller 8 procent, jämfört med 2016.

Ungdomar är överrepresenterade i lagföringsstatistiken. Lagföringsbeslut mot ungdomar (15–20 år) utgör 20 procent av samtliga lagföringsbeslut, trots att denna åldersgrupp endast utgör 8 procent av den straffbara befolkningen. Det innebär att antalet lagföringsbeslut i relation till medelfolkmängden är större i de yngre åldersgrupperna.

Klart vanligast är det att unga lagförs för narkotikabrott (30 % av lagföringsbesluten för unga, mest ringa narkotikabrott), liksom för brott av typen snatteri och stöld (25 %), Även misshandel och andra så kallade brott mot person förekommer oftare i lagföringar bland unga jämfört med äldre åldersgrupper, liksom skadegörelse, exempelvis klotter och vandalisering.

Rån och bilstöld ökar risken för fortsatt brottslighet

Ungdomar som tidigt döms för rån, tillgrepp av motorfordon samt hot och våld mot tjänsteman, ligger i riskzonen för fortsatt brottslighet. Brå har gjort en studie om så kallade strategiska brott som visar att vissa brottstyper är vanligare bland de som dömts tidigt och därefter fortsatt att begå brott. Även övergrepp i rättssak var ett av de vanligaste debutbrotten bland riskgruppen. Däremot är inte misshandel, sexualbrott och stöld på samma sätt typiska indikatorer på fortsatt brottslighet.

Särskilda påföljder för unga

  • Ungdomsvård
  • Ungdomstjänst (ett slags oavlönat arbete)
  • Ungdomsvård i kombination med ungdomstjänst
  • Sluten ungdomsvård

Sidan senast uppdaterad: 2018-10-09

Statistik om brottstyper

Publikationer

Skolundersökningen om brott 2015 Om utsatthet och delaktighet i brott (2016:21)
Pris för tryckt rapport 205 kr inkl moms