Våld och misshandel

Under 2018 anmäldes omkring 83 200 misshandelsbrott i Sverige. I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 3,3 procent att de blev utsatta för misshandel under 2017.

Andel som utsatts för misshandel

Utsatthet för misshandel 2006–2017 samt allvarlig misshandel 2016-2017 ¹). Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU.

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod. Utsattheten för allvarlig misshandel kan av metodologiska anledningar inte jämföras med åren före metodbytet, vilket gör att resultaten enbart finns redovisade för åren 2016 och 2017.

Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 3,3 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för misshandel 2017, vilket motsvarar cirka 260 000 personer (skattat antal). Det är en något större andel än 2016, då 3,1 procent utsattes. Under perioden 2006–2015 var trenden svagt nedåtgående med årliga variationer, men 2016 ökade andelen utsatta och den högre nivån noteras även för 2017. I och med de senaste två årens ökning är andelen utsatta nu tillbaka på ungefär samma nivå som 2006. Det är för tidigt att säga om ökningen under de senaste två åren är början på en uppåtgående trend eller om det är en tillfällig avvikelse från en annars svagt nedåtgående trend. 

Det är 0,7 procent (eller 53 000 personer, skattat antal) av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel under 2017.

Könsfördelning

Andel (%) utsatta för misshandel av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år), år 2006–2017¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 4,1 procent att de utsattes för misshandel 2017, vilket i princip är på samma nivå som 2016 då andelen var 4,0 procent. Trenden gällande mäns utsatthet för misshandel har varit svagt nedåtgående fram till de senaste två åren, då en ökning har skett, och det återstår att se om ökningen är början på en ny trend eller en tillfällig variation (se figur 3.5).

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 2,5 procent att de utsattes för misshandel 2017, vilket är en liten ökning från 2016, då andelen var 2,3 procent. Trenden gällande kvinnors utsatthet har liksom för män varit svagt nedåtgående (med årliga variationer) fram till de senaste två mätningarna, då en ökning i stället noteras.

Det är således, liksom tidigare år, en större andel män än kvinnor som uppger att de utsattes för misshandel 2017, men utvecklingen över tid har sett likartad ut bland män och kvinnor.

Ålder

Utsatta för misshandel 2017. Andel för respektive kön och åldersgrupp. Källa: NTU

Det är stora skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller utsatthet för misshandel. År 2017 var det i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) som störst andel utsattes för misshandel (8,4 %). Därefter var andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst var andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,5 procent utsattes. Fördelningen följer mönstret från tidigare mätningar. Noterbart är att utsattheten har minskat i de yngsta åldersgrupperna sett över tid.

Utsatthet för misshandel bland män följer ovanstående åldersfördelning, med störst andel utsatta i den yngsta åldersgruppen (16–19 år, 10,6 %) och minst andel utsatta i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,8 %). När utsatthet bland kvinnor i olika åldersgrupper studeras syns en liknande fördelning men på lägre nivåer. Den yngsta åldersgruppen (16–19 år) hade störst andel utsatta 2017 (6,7 %) medan minst andel utsatta finns i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,3 procent av kvinnorna utsattes.

Utsatthet för misshandel i olika åldersgrupper fördelar sig således på ungefär samma sätt bland män som bland kvinnor, dock på högre nivåer för män.

  Olika gruppers utsatthet för misshandel

Personer som är födda i Sverige med båda föräldrarna utrikesfödda uppger i större utsträckning att de blev utsatta för misshandel under 2017 (6,0 %) jämfört med svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder eller utrikesfödda personer (3,2 respektive 3,1 %,).

Vidare uppger personer med som högst förgymnasial utbildning i större utsträckning att de under 2017 utsattes för misshandel (4,6 %) jämfört med personer med som högst gymnasial utbildning eller eftergymnasial utbildning (3,1 respektive 2,7 %).

Ensamstående med eller utan barn utsattes i större utsträckning (5,9 respektive 4,9 %) än sammanboende med eller utan barn (2,4 respektive 1,9 %).

Boende i flerfamiljshus utsattes i större utsträckning än boende i småhus (3,9 jämfört med 2,8 %).

Slutligen utsattes en större andel boende i storstadsregioner (3,7 %) än i andra större städer samt i mindre städer eller på landsbygden (3,1 respektive 2,8 %)

Sett till utsatthet för misshandel inom olika grupper bland män respektive kvinnor 2017 ser mönstret likartat ut. Dock är nivån högre bland män och det gäller samtliga grupper.

  Upprepad utsatthet

De flesta som uppger att de utsattes för misshandel 2017 utsattes för en (1) händelse (61,9 % av de utsatta). Ungefär en fjärdedel (25,6 %) av de utsatta blev utsatta två till tre gånger, medan 12,5 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra eller fler händelser under 2017. Studeras andelarna i stället i hela befolkningen (16–84 år) utsattes 2,1 procent av befolkningen för en (1) händelse 2017 och 0,9 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,4 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för misshandel 2017 utsattes 60,8 procent för en (1) händelse. Det var 27,2 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och 12,0 procent av de utsatta männen som utsattes fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16– 84 år) motsvarar det att 2,5 procent utsattes för misshandel en (1) gång under 2017 medan 1,1 procent utsattes två till tre gånger, och 0,5 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för misshandel utsattes 63,4 procent för en (1) händelse. Det var 23,3 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, och drygt 13,3 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes för fyra eller fler misshandelsbrott under 2017. Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,6 procent utsattes för misshandel en (1) gång medan 0,6 procent utsattes två till tre gånger, och 0,3 procent utsattes fyra gånger eller fler under 2017.

Sett till befolkningen (16–84 år) är det följaktligen vanligare bland män än bland kvinnor att vara upprepat utsatt för misshandel. Det är dock viktigt att understryka att kvinnors utsatthet för misshandel sannolikt underskattas i högre grad. Det beror på att det är vanligare att kvinnor utsätts för misshandel vid upprepade tillfällen av en närstående, och det är en typ av utsatthet som är särskilt svår att fånga upp i frågeundersökningar.

Andel utsatta för allvarlig misshandel

Andel (%) utsatta för allvarlig misshandel av männen respektive kvinnorna i befolkningen, år 2016-2017¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för allvarlig misshandel redovisas från 2016, med anledning av ett metodbyte i undersökningen det året.

För att fånga omfattningen av utsatthet för allvarlig misshandel ställs följande fråga till de som uppgett att de utsatts för misshandel:

Ledde händelsen eller någon av händelserna till att du fick sådana skador att du besökte läkare, sjuksköterska eller tandläkare?

Det är 0,7 procent (eller 53 000 personer, skattat antal) av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel under 2017. Det är på samma nivå som 2016.

Bland män i befolkningen (16–84 år) är det 0,9 procent som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2017, vilket även det är på samma nivå som året innan.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 0,5 procent som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2017, vilket i princip är på samma nivå som 2016 då 0,4 procent utsattes. Precis som för misshandel i stort finns en risk att det här är en underskattning, eftersom man kan anta att det finns en underrapportering av brott som sker inom en nära relation.

Det är således en större andel bland män än bland kvinnor som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2017.

Utsatthet för allvarlig misshandel i olika åldersgrupper

Det är i åldersgruppen 20–24 år som störst andel uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2017 (1,3 %). Därefter är andelen i stort sett mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,1 procent utsattes för allvarlig misshandel. Det här liknar fördelningen 2016, där det dock var i åldersgruppen 25–34 år som andelen utsatta var störst. Bland män är det i åldersgruppen 20–24 år som störst andel uppger att de utsattes för allvarlig misshandel (2,2 %). Därefter är andelen i stort sett mindre ju äldre åldersgrupp som studeras.

Minst är andelen i åldersgruppen 75–84 år, där 0,1 procent utsattes för allvarlig misshandel 2017. Bland kvinnor är det i åldersgruppen 25–34 år som störst andel uppger att de utsattes för allvarlig misshandel (0,8 %), medan det är i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) som minst andel utsattes (0,1 %).

Utsatthet för allvarlig misshandel är således bland både män och kvinnor vanligast i de yngre åldersgrupperna och minst vanligt i de äldre åldersgrupperna.

Olika gruppers utsatthet för allvarlig misshandel

Personer som är födda i Sverige med båda föräldrarna utrikesfödda uppger i större utsträckning att de blev utsatta för allvarlig misshandel under 2017 (1,4 %) jämfört med svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder eller utrikesfödda personer (0,6 respektive 0,8 %).

Vidare minskar utsattheten ju högre utbildningsnivå som studeras. Av personer med som högst förgymnasial utbildning uppger 0,9 procent att de utsattes för allvarlig misshandel, medan andelen bland personer med som högst gymnasial utbildning respektive eftergymnasial utbildning är 0,7 respektive 0,5 procent.

Ensamstående med eller utan barn utsattes i större utsträckning (1,6 respektive 1,0 %) än sammanboende med eller utan barn (0,4 % i respektive grupp). Boende i flerfamiljshus utsattes för allvarlig misshandel i större utsträckning än boende i småhus (0,9 jämfört med 0,5 %). Slutligen utsattes en större andel boende i storstadsregioner (0,8 %) än i andra större städer respektive i mindre städer eller på landsbygden (0,6 % i respektive grupp).

Vid en särredovisning för kön visar resultatet att fördelningen inom olika grupper följer samma mönster bland män som bland kvinnor. Dock är nivån högre bland män.

Anmäld misshandel

Antal anmälda misshandelsbrott åren 2009-2018: samtliga anmälda brott, därav mot man 18 år och äldre, mot kvinna 18 år och äldre samt mot barn 0-17 år.  Källa: Anmälda brott

Totalt anmäldes 83 200 misshandelsbrott 2018, vilket var en minskning med 1 procent jämfört med 2017. Under den senaste tioårsperioden har de anmälda misshandelsbrotten legat mellan 80 400 och 89 500 brott, och den lägsta nivån uppmättes 2013. År 2018 var antalet anmälda misshandelsbrott 4 procent färre än 2009 (−3 060 brott).

Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor/flickor 2018 uppgick till 37 600, vilket var en ökning med 3 procent jämfört med 2017, och med 13 procent sedan 2009. Antalet misshandelsbrott mot män/pojkar uppgick under året till 45 600, vilket var en minskning med 4 procent jämfört med 2017, och med 14 procent sedan 2009.

Av samtliga anmälda misshandelsbrott 2018 var 45 procent brott mot kvinnor/flickor och 55 procent mot män/pojkar.

Av de misshandelsbrott som anmäldes 2018 var merparten, 71 procent, brott mot vuxna (18 år eller äldre), 9 procent mot barn i åldern 15–17 år, 15 procent mot barn i åldern 7–14 år och 5 procent mot barn i åldern 0–6 år. Åldersfördelningen följde samma mönster för både kvinnor/flickor och män/pojkar. Även åldersgrupperna emellan var könsfördelningen likartad, även om den var något jämnare bland vuxna (18 år eller äldre).

  Anmäld misshandel mot personer 18 år eller äldre

Under 2018 uppgick antalet anmälda misshandelsbrott mot vuxna (18 år eller äldre) till totalt 59 400 brott, vilket är 2 procent färre än 2017. Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor (18 år eller äldre) uppgick till totalt 28 700 brott under 2018, vilket är 728 fler än 2017. Anmälda misshandelsbrott mot män (18 år eller äldre) minskade med 6 procent, till 30 700 brott 2018. Sedan 2009 har de anmälda misshandelsbrotten mot vuxna (18 år eller äldre) minskat med 7 780 anmälda brott, eller 12 procent. De anmälda misshandelsbrotten mot kvinnor (18 år eller äldre) har ökat med 9 procent (+2 430 brott), medan de anmälda misshandelsbrotten mot män (18 år eller äldre) har minskat sedan 2009, med 25 procent (−10 200 brott).

Av de anmälda misshandelsbrotten mot vuxna (18 år eller äldre) 2018 var 48 procent riktade mot kvinnor och 52 procent mot män.

Misshandelsbrotten indelas även efter relationen mellan brottsoffret och gärningspersonen samt efter brottsplatsen. För anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 18 år eller äldre 2018 var det vanligast (80 %) att brottet begicks av en bekant person, av dessa gällde 13 400 brott (58 %) misshandel där brottsoffret och gärningspersonen hade en nära relation. För misshandel mot män var andelen brott som begicks av en för brottsoffret bekant gärningsperson 43 procent, av dessa var 20 procent i en nära relation. Det vanligast misshandelsbrottet mot män 2018 begicks av en obekant person (57 %) av dessa skedde de flesta utomhus (69 %). För misshandel mot kvinnor var andelen misshandelsbrott som begicks av en obekant person 20 procent, av dessa skedde 55 procent utomhus. 

  Anmäld misshandel mot barn

År 2018 anmäldes sammantaget 23 800 misshandelsbrott mot barn under 18 år. Det motsvarar 29 procent av alla anmälda misshandelsbrott. Totalt sett ökade antalet anmälda misshandelsbrott mot barn (0–17 år) med 1 procent mellan 2017 och 2018. Sedan 2009 har det totala antalet anmälda misshandelsbrott mot barn (0–17 år) ökat med 4 720 brott (+25 %). Misshandelsbrotten mot barn anmäls i hög grad av förskola och skola, vilket märks i statistiken på så sätt att färre brott anmäls under sommaren än under skolterminerna.

Uppklarade misshandelsbrott

Personuppklaringsprocenten² för för misshandel (inkl. grov, ej med dödlig utgång), åren 2009-2018. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2018 handlades¹ 84 400 misshandelsbrott, vilket är en minskning med 1 440 brott (−2 %) jämfört med 2017. För 87 procent (73 500 brott) av de handlagda brotten bedrevs en utredning, medan resterande 13 procent (10 900 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2017 minskade den totala andelen utredda brott med 1 procentenhet, medan andelen direktavskrivna brott ökade med 1 procentenhet. Fördelningen av utredda och direktavskrivna misshandelsbrott mot flickor/kvinnor respektive mot pojkar/män var liknande. Handlagda brott utreddes i 90 procent (34 200 brott) av fallen när brottet riktats mot flickor/kvinnor, och i 85 procent (39 300 brott) av fallen när det riktats mot pojkar/män.

Totalt sett förundersökningsbegränsades 1 procent (1 020 brott) av de handlagda misshandelsbrotten, vilket är samma nivå som föregående år. För de flesta (93 %) misshandelsbrott som förundersökningsbegränsades hade en utredning först inletts.

Av samtliga handlagda misshandelsbrott personuppklarades 9 410 brott, vilket är en minskning med 444 brott (−5 %) jämfört med 2017. Personuppklaringsprocenten, det vill säga de personuppklarade misshandelsbrotten sett till samtliga handlagda misshandelsbrott, uppgick till 11 procent 2018. Jämfört med 2017 var personuppklaringsprocenten oförändrad. De senaste tio åren har nivån minskat med 7 procentenheter.

Lagföringsprocenten, det vill säga de personuppklarade misshandelsbrotten i relation till de utredda misshandelsbrotten, uppgick i sin tur till 13 procent 2018. Även lagföringsprocenten var oförändrad jämfört med 2017. Jämfört med 2014 minskade den med 2 procentenheter.

Uppdelat på kön uppgick personuppklaringsprocenten till 12 procent för misshandel mot flickor/kvinnor och till 10 procent för misshandel mot pojkar/män. Även lagföringsprocenten var 2 procentenheter högre för misshandel mot flickor/kvinnor jämfört med mot pojkar/män (14 % jämfört med 12 %). Jämfört med 2017 var personuppklaringsprocenten respektive lagföringsprocenten oförändrad vad gäller misshandel mot flickor/kvinnor, medan båda måtten minskade med 1 procentenhet vardera för misshandel mot pojkar/män.

Personuppklaringsprocenten för misshandel mot flickor/kvinnor och mot pojkar/män har under den senaste tioårsperioden (2009-2018) minskat med 7 procentenheter vardera. Lagföringsprocenten har sedan 2014 minskat med 2 procentenheter vardera för brott mot flickor/kvinnor respektive pojkar/män. Den liknande utvecklingen innebär att de nivåskillnader som kan noteras mellan flickor/kvinnor och pojkar/män i stort sett är desamma över tid.

Misstänkta för misshandel

Samtliga personer misstänkta för misshandel (inkl. grov, ej med dödlig utgång), därav misstänkta för misshandel mot man 18 år och äldre, mot kvinna 18 år och äldre samt mot barn 0-17 år. Åren 2009–2018. Källa: Misstänkta personer

År 2018 misstänktes 439 personer per 100 000 invånare för misshandel. Det är en minskning med 1 procent jämfört med 2017. Antalet per 100 000 invånare totalt sett minskat den senaste tioårsperioden. Det var som högst 2010, och har sedan dess generellt minskat. Totalt var antalet misstänkta för misshandel per 100 000 invånare 21 procent lägre 2018 än 2009. Antalet män per 100 000 invånare som misstänktes för misshandel 2018 minskade med 2 procent jämfört med året innan, medan antalet misstänkta kvinnor per 100 000 invånare ökade med 5 procent. Antalet misstänkta per 100 000 invånare har minskat sedan 2009 bland båda könen, med 6 procent för kvinnor och med 25 procent för män.

År 2018 misstänktes 18 300 personer för misshandel mot kvinna/flicka. Det är en ökning med 4 procent sedan 2017. Av dessa var majoriteten (14 600 personer) misstänkta för misshandel mot en kvinna i åldern 18 år eller äldre, vilket var en ökning med 5 procent jämfört med 2017. Ökningen kan noteras både för antalet misstänkta kvinnor och för antalet misstänkta män, med 7 respektive 5 procent.

År 2018 misstänktes 21 300 personer för misshandel mot man/pojke. Det är en minskning jämfört med 2017 (−3 %). Av dessa var 15 400 personer misstänkta för misshandel mot en man i åldern 18 år eller äldre. Jämfört med 2017 är det en minskning med 2 procent. Antalet kvinnor som misstänkts för misshandel mot en man har dock ökat med 8 procent. Vid misshandel mot kvinnor/flickor såväl som mot män/pojkar 2018 var majoriteten av de misstänkta män (77 respektive 81 %).

Antalet personer per 100 000 invånare som 2018 misstänktes för misshandel mot kvinna 18 år eller äldre var 175 personer, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med 2017. Andelen misstänkta för misshandel mot en kvinna var störst bland män, 288 misstänkta män per 100 000 invånare jämfört med 62 misstänkta kvinnor per 100 000 invånare. I ett längre perspektiv har antalet personer per 100 000 invånare som misstänkts för misshandel mot en kvinna minskat; sedan 2009 är det en minskning med 16 procent. Det gäller också när resultatet delas upp på om de misstänkta var kvinnor eller män. Både antalet kvinnor per 100 000 invånare och antalet män per 100 000 invånare som misstänkts för misshandel mot en kvinna har minskat med 16 procent, jämfört med 2009.

Antalet personer per 100 000 invånare som 2018 misstänktes för misshandel mot man 18 år eller äldre var 184 personer per 100 000 invånare. Det var en minskning med 3 procent sedan 2017, och med 33 procent sedan 2009. Minskningen var störst för män, som minskat med 37 procent sedan 2009. Antalet misstänkta kvinnor per 100 000 invånare hade minskat med 13 procent under samma period. 

Misstänkta för misshandel – könsfördelning

Antal personer misstänkta för misshandel, varav kvinnor och män, 2009–2018. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för misshandel

Antal lagföringsbeslut med misshandel som huvudbrott, (inkl. grov misshandel och  synnerligen grovt misshandelsbrott), 2008–2017. Källa: Personer lagförda för brott

Den största brottskategorin bland lagföringsbesluten³ gällande brott mot person är misshandel (inklusive grov misshandel och synnerligen grov misshandel). År 2017 fattades 5 040 lagföringsbeslut med misshandel som huvudbrott, vilket är en minskning med 562 beslut eller 10 procent jämfört med året innan. Även jämfört med 2008 har antalet lagföringsbeslut avseende misshandel minskat med totalt 4 840 beslut eller 49 procent.

Våldsbrott bland bland unga

Skolundersökningen om brott 2017 ställer frågor till elever i årskurs nio, bland annat om utsatthet för och delaktighet i våldsbrott.

Utsatthet för våldsbrott

Totalt visar Skolundersökningen om brott att drygt 18 procent av eleverna uppger att de blivit utsatta för något misshandelsbrott under de senaste tolv månaderna. Resultaten visar också att 17 procent av eleverna blivit utsatta för lindrigare misshandel, medan 4,1 procent blivit utsatta för grövre misshandel. Vid en jämförelse mellan tjejers och killars utsatthet ser man att det är en större andel killar som uppger utsatthet för både lindrigare och grövre misshandel.

När det gäller utsatthet för lindrigare misshandel är det en större andel, både tjejer och killar, som uppger att de utsatts två gånger eller fler under de senaste tolv månaderna, jämfört med andelen som uppger att de utsatts en gång. Vanligast att misshandeln sker i skolmiljö När man närmare studerar de elever som uppger att de utsatts för misshandel, ser man att misshandel som sker i skolan eller på skolgården är vanligast för både killar och tjejer. Detta gäller både för lindrigare och för grövre misshandel. Att misshandel sker i det egna hemmet är ovanligt bland killar, medan en tredjedel av de tjejer som blivit utsatta för lindrigare misshandel och drygt en femtedel av de tjejer som utsatts för grövre misshandel uppger att det skett i det egna hemmet. Detta mönster återfinns även i undersökningar bland vuxna, där kvinnor oftare utsätts för misshandel i hemmet jämfört med män (Brå 2016a). Det är dock ovanligt att misshandeln har skett hemma hos någon annan, både för tjejer och för killar.

Bland både killar och tjejer är det också ovanligt att misshandeln skett i kollektivtrafiken. Dock är det vanligt att misshandeln skett på någon annan plats än de ovan angivna platserna. Det kan i dessa fall handla om misshandel som till exempel sker utomhus, i samband med olika fritidsaktiviteter eller liknande.

Delaktighet i våldsbrott

Det finns det totalt sju frågor i Skolundersökningen om brott om elevers delaktighet i våldsbrott. Frågorna gäller om man burit kniv som vapen, om man hotat någon med våld eller vapen för att få pengar eller andra värdesaker, om man ryckt väskan från en okänd person, om man slagit någon (familjemedlem respektive ej familjemedlem) så att personen behövde sjukvård, om man slagit någon men inte så att personen behövde sjukvård samt om man med avsikt skadat någon med ett vapen. Att bära kniv som vapen är inte ett våldsbrott i sig, men frågan ingår i kategorin våldsbrott eftersom det kan betraktas som en handling relaterad till våld mot person.

Totalt uppger 29 procent av eleverna att de har begått något våldsbrott 2017. Det är en mindre ökning jämfört med 2015, då motsvarande siffra var 27 procent. Sett till kön har 35 procent av killarna och 23 procent av tjejerna begått någon form av våldsbrott under de senaste tolv månaderna, och andelen bland killarna ökat något (från 31 procent 2015). Majoriteten av de elever som begått något våldsbrott uppger att de gjort detta 1–2 gånger.

Eftersom det inte är ett våldsbrott i sig att bära med sig en kniv som vapen, är det även intressant att exkludera denna fråga ur analysen, för att studera andelen elever som uppger att de begått något egentligt våldsbrott. När frågan om att bära med sig kniv som vapen exkluderas ser man att andelen killar som uppger att de begått våldsbrott är drygt 30 procent och andelen bland tjejer är knappt 21 procent. Jämfört med 2015 är detta en mindre ökning, bland såväl killar som tjejer (då motsvarande siffra var 27 respektive 19 procent).

Den vanligaste formen av våldsbrott, bland både tjejer och killar, är dock att man slagit någon så att denne fick ont, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård. Här inkluderas våld mot såväl familjemedlemmar som andra personer. Ungefär var tredje kille och var femte tjej (30 respektive 21 procent) uppger att de begått denna typ av våldsbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna.

Den näst vanligaste formen av våldsbrott bland både tjejer och killar är att man burit kniv som vapen, något som 12 procent av killarna och 6 procent av tjejerna uppger att de gjort under 2017. Bland både tjejer och killar är några av de ovanligaste formerna av våldsbrott att man rycker en väska, ryggsäck eller liknande från någon man inte känner, samt att man hotar någon med våld eller vapen för att få pengar eller andra värdesaker.

Bland de elever som uppger att de burit kniv som vapen samt slagit någon så att denne fick ont, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård, ser man att den andel som gjort detta minst sex gånger under de senaste tolv månaderna är något större än den andel som uppger att de gjort detta 3–5 gånger.

När det gäller den grövsta formen av våld uppger 3,2 procent av eleverna att de med avsikt slagit någon som inte tillhör familjen så pass att de tror eller vet att personen var tvungen att uppsöka någon form av sjukvård. Det är en större andel av killarna än av tjejerna som uppger att de begått detta grövre våld (3,8 procent av killarna och 2,0 procent av tjejerna). Majoriteten av dessa elever uppger att de gjort detta 1–2 gånger under de senaste tolv månaderna.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta om misshandel

  • 83 200 misshandelsbrott polisanmäldes – omkring 23 800 rörde personer under 17 år (2018)
  • 5 000 lagföringsbeslut med misshandel som huvudbrott (2017)
  • 79 procent av de misstänkta är män (2018)
  • 11 procent = personuppklaringsprocenten² för misshandel (2018)

Sidan senast uppdaterad: 2019-05-20

Statistik om brottstyper