Våld och misshandel

Under 2019 anmäldes omkring 84 600 misshandelsbrott i Sverige. I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 3,6 procent att de blev utsatta för misshandel under 2019.

Andel som utsatts för misshandel

Självrapporterad utsatthet för misshandel 2006–2019¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU.

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod. Utsattheten för allvarlig misshandel kan av metodologiska anledningar inte jämföras med åren före metodbytet, vilket gör att resultaten enbart finns redovisade för åren 2016 och 2017.

Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 3,6 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de utsattes för misshandel 2018, vilket skulle motsvara cirka 291 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är på
ungefär samma nivå som 2018, då 3,5 procent utsattes. Under perioden 2006–2015 var trenden svagt nedåtgående, men de senaste fyra åren syns en svagt uppåtgående trend.

Det är 0,7 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2019, vilket skulle motsvara cirka 58 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Andelen är på samma nivå som både 2016 och 2017.

Könsfördelning

Självrapporterad utsatthet för misshandel 2006–2019¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen(16–84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Bland män (16–84 år) uppger 4,6 procent att de utsattes för misshandel 2019, vilket är en liten ökning från 2018 då andelen var 4,4 procent. Trenden gällande mäns utsatthet för misshandel var svagt nedåtgående fram till de senaste fyra åren, då i stället en ökning har skett.
Bland kvinnor (16–84 år) uppger 2,7 procent att de utsattes för misshandel 2019, vilket är på i stort sett samma nivå som 2018, då andelen var 2,8 procent. Trenden gällande kvinnors utsatthet har varit svagt nedåtgående (med årliga variationer), följt av en ökning under perioden 2016–2018. Den uppåtgående trenden stannade av under 2019 och andelen ligger som nämnts i stället kvar på samma nivå som 2018.

Det är således en större andel män än kvinnor som uppger att de utsattes för misshandel under 2019, men utvecklingen över tid har sett relativt likartad ut bland män och kvinnor.

Ålder

Självrapporterad utsatthet för misshandel 2019. Andel (%) utsatta av av männen respektive kvinnorna i befolkningen, uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Det är stora skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller utsatthet för misshandel. År 2019 var det i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) som störst andel utsattes (10,2 %). Därefter är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,6 procent utsattes. Fördelningen följer mönstret från tidigare mätningar.

Utsatthet för misshandel bland män följer ovanstående åldersfördelning, med störst andel utsatta i den yngsta åldersgruppen (16–19 år, 13,6 %) och minst andel utsatta i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,9 %).

När utsatthet bland kvinnor i olika åldersgrupper studeras syns en liknande fördelning men på lägre nivåer. Den yngsta åldersgruppen (16–19 år) hade störst andel utsatta 2019 (7,3 %) medan minst andel utsatta finns i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,3 procent av kvinnorna utsattes.

Utsatthet för misshandel i olika åldersgrupper fördelar sig således på samma sätt bland och kvinnor, dock på högre nivåer för män.

Personer som är födda i Sverige med båda föräldrarna utrikesfödda uppger i större utsträckning att de blev utsatta för misshandel under 2019 (6,8 %) jämfört med svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder och utrikes­födda personer (3,6 respektive 3,1 %).

Andelen utsatta är mindre ju högre utbildningsnivån är. Personer med som högst för­gymnasial utbildning uppger i större utsträckning att de under 2019 utsattes för misshandel (5,6 %) jämfört med personer med som högst gymnasial utbildning och efter­gymnasial utbildning (3,4 respektive 2,7 %).

Ensamstående med eller utan barn utsattes i större utsträckning (7,6 respektive 5,5 %) än samman­boende med eller utan barn (2,6 respektive 1,9 %).

Boende i flerfamiljshus utsattes i större utsträckning än boende i småhus (4,2 jämfört med 3,0 %).

Slutligen utsattes en större andel boende i storstäder/stor­stadsnära kommuner (4,0 %) jämfört med boende i större städer/kommuner nära större stad samt i mindre städer/tätorter/lands­bygdskommuner (3,5 respektive 3,2 %).

Sett till utsatthet för misshandel inom olika grupper bland män respektive kvinnor 2019 ser mönstret likartat ut. Dock är nivån högre bland män och det gäller samtliga grupper.

De flesta som uppger att de utsattes för misshandel 2019 utsattes för en (1) händelse (60,2 % av de utsatta). Ungefär en fjärdedel (26,0 %) av de utsatta blev utsatta två till tre gånger, medan 13,8 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra eller fler händelser under 2019.

Studeras andelarna i stället i hela befolkningen (16–84 år) utsattes 2,2 procent av befolkningen för en (1) händelse 2019 och 0,9 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,5 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för misshandel 2019 utsattes 62,2 procent för en (1) händelse. Det var 26,6 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och 11,2 procent av de utsatta männensom utsattes fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 2,9 procent utsattes för misshandel en (1) gång under 2019 medan 1,2 procent utsattes två till tre gånger, och 0,5 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för misshandel utsattes 57,1 procent för en (1) händelse. Det var 25,0 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, och drygt 17,9 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes för fyra eller fler misshandelsbrott under 2019. Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,5 procent utsattes för misshandel en (1) gång medan 0,7 procent utsattes två till tre gånger, och 0,5 procent utsattes fyra gånger eller fler under 2019.

Sett till befolkningen (16–84 år) är det följaktligen vanligare bland män än bland kvinnor att ha utsatts för misshandel två till tre gånger, medan det är lika vanligt att ha utsatts fyra gånger eller fler. Bland de som utsatts är det dock vanligare bland kvinnor än män att ha utsatts fyra gånger eller fler. Det är viktigt att understryka att kvinnors utsatthet för misshandel sannolikt underskattas i högre grad. Det beror på att det är vanligare att kvinnor utsätts för misshandel vid upprepade tillfällen av en närstående, och det är en typ av utsatthet som är särskilt svår att fånga upp i frågeundersökningar.

Andel utsatta för allvarlig misshandel

Andel (%) utsatta för allvarlig misshandel av männen respektive kvinnorna i befolkningen, år 2016-2019¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för allvarlig misshandel redovisas från 2016, med anledning av ett metodbyte i undersökningen det året.

För att fånga omfattningen av utsatthet för allvarlig misshandel ställs följande fråga till de som uppgett att de utsatts för misshandel:

Ledde händelsen eller någon av händelserna till att du fick sådana skador att du besökte läkare, sjuksköterska eller tandläkare?

Det är 0,7 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2019, vilket skulle motsvara cirka 58 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Andelen har legat på samma nivå under hela mätperioden.

Bland män (16–84 år) är det 0,9 procent som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2019, vilket skulle motsvara cirka 37 000 personer om det räknas om till antal utsatta män i befolkningen. Det är på samma nivå som åren innan.

Bland kvinnor (16–84 år) är det 0,5 procent som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2019, vilket skulle motsvara cirka 22 000 personer om det räknas om till antal utsatta kvinnor i befolkningen. Det är på samma nivå som 2018 och i princip på samma nivå som under hela mätperioden. Precis som för misshandel i stort finns en risk att det här är en underskattning, eftersom man kan anta att det finns en underrapportering av brott som sker inom en nära relation.

Det är således en större andel män än kvinnor som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2019. Mönstret ser dock likartat ut, där andelen ligger på en stabil nivå.

Utsatthet för allvarlig misshandel i olika åldersgrupper

I den yngsta åldersgruppen 16–19 år är andelen som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel under 2019 som störst (1,4 %). Därefter är andelen i princip mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är den i åldersgruppen 75–84 år, där 0,1 procent utsattes. Mönstret är likt det som framträtt tidigare år.

Bland män är det i åldersgrupperna 16–19 och 20–24 år som störst andel uppger att de under 2019 utsattes för allvarlig misshandel (2,0 % i respektive grupp). Minst är andelen i ålders­gruppen 75–84 år, där 0,1 procent utsattes.

Bland kvinnor är det i åldersgruppen 16–19 år som störst andel uppger att de utsattes för allvarlig misshandel under 2019 (1,0 %), medan andelen är minst i den äldsta ålders­gruppen (75–84 år, 0,1 %).

Utsatthet för allvarlig misshandel är således bland både män och kvinnor vanligast i de yngre åldersgrupperna och minst vanligt i de äldre åldersgrupperna.

Olika gruppers utsatthet för allvarlig misshandel

Personer som är födda i Sverige med båda föräldrarna utrikesfödda uppger i större utsträckning att de blev utsatta för allvarlig misshandel under 2019 (1,4 %) än svensk­födda personer med minst en svenskfödd förälder och utrikesfödda personer (0,7 respektive 0,8 %).

Personer med som högst förgymnasial utbildning uppger i störst utsträckning (1,0 %) att de utsattes för allvarlig misshandel, följt av personer med som högst gymnasial utbildning (0,8 %) medan andelen är minst bland personer med eftergymnasial utbildning (0,5 %).

Ensamstående med eller utan barn utsattes i större utsträckning (1,7 respektive 1,1  %) än sammanboende med eller utan barn (0,5 respektive 0,4 %).

Boende i flerfamiljshus utsattes för allvarlig misshandel i större utsträckning än boende i småhus (0,9 jämfört med 0,5 %).

Slutligen utsattes ungefär en lika stor andel bland boende i storstäder/ storstadsnära kommuner (0,8 %), boende i större städer/kommuner nära större stad samt boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner (0,7 % i respektive grupp).

Vid en särredovisning för kön visar resultatet att fördelningen inom olika grupper följer samma mönster bland män som bland kvinnor. Dock är nivån genomgående högre bland män.

Anmäld misshandel

Antal anmälda misshandelsbrott åren 2010-2019: samtliga anmälda brott, därav mot man 18 år och äldre, mot kvinna 18 år och äldre samt mot barn 0-17 år.  Källa: Anmälda brott

Totalt anmäldes 84 600 misshandelsbrott 2019, vilket var en ökning med 2 procent (+1 360 brott) jämfört med 2018. Under den senaste tioårsperioden har de anmälda misshandelsbrotten legat mellan 80 400 och 89 500 brott, och den lägsta nivån uppmättes 2013. År 2019 var antalet anmälda misshandelsbrott 4 procent färre än 2010 (−3 280 brott).

Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor/flickor 2019 uppgick till 38 200, vilket var en ökning med 2 procent jämfört med 2018, och en ökning med 11 procent sedan 2010. Antalet misshandelsbrott mot män/pojkar uppgick under året till 46 400, vilket också var en ökning, med 2 procent jämfört med 2018, men en minskning med 13 procent sedan 2010.

Av de misshandelsbrott som anmäldes 2019 var merparten, 70 procent, brott mot vuxna (18 år eller äldre), 9 procent mot barn i åldern 15–17 år, 16 procent mot barn i åldern 7–14 år och 5 procent mot barn i åldern 0–6 år. Åldersfördelningen följde samma mönster för både kvinnor/flickor och män/pojkar. Av samtliga anmälda misshandelsbrott 2019 var 45 procent brott mot kvinnor/flickor och 55 procent mot män/pojkar. Könsfördelningen åldersgrupperna emellan var likartad, dock något jämnare bland vuxna (18 år eller äldre).

 

Under 2019 uppgick antalet anmälda misshandels­brott mot vuxna (18 år eller äldre) till totalt 59 100 brott, vilket var oförändrat, ±0 procent, än 2018. Av de anmälda misshandels­brotten mot vuxna (18 år eller äldre) 2019 var 48 procent riktade mot kvinnor och 52 procent mot män. Antalet anmälda misshandels­brott mot kvinnor (18 år eller äldre) uppgick till totalt 28 400 brott, vilket var 1 procent färre än 2018.

Antal anmälda misshandels­brott mot män (18 år eller äldre) låg oförändrat (+7 brott) på 30 700 brott. Sedan 2010 har de anmälda misshandels­brotten mot vuxna (18 år eller äldre) minskat med 9 520 anmälda brott, eller 14 procent.

De anmälda misshandels­brotten mot kvinnor (18 år eller äldre) har ökat med 4 procent (+1 090 brott), medan de anmälda misshandels­brotten mot män (18 år eller äldre) har minskat med 26 procent (−10 600 brott) sedan 2010.

Sedan 2019 indelas misshandels­brotten i fyra typer av relation mellan brottsoffret och gärnings­personen: när­stående genom parrelation, närstående genom släktskap/­familjerelation, annan slags relation eller bekantskap samt obekanta. Bland samtliga anmälda misshandelsbrott 2019 var misshandel mellan obekanta den vanligaste typen (41 %). Drygt en fjärdedel (27 %) av de anmälda misshandels­brotten avsåg misshandel av bekant person, medan närmare en femtedel (18 %) rörde misshandel av en närstående med vilken offret hade eller hade haft en parrelation. Anmäld misshandel av andra närstående genom släktskap eller familj stod för 14 procent av samtliga misshandelsbrott.

Se även: Våld i nära relationer

År 2019 anmäldes sammantaget 25 500 misshandels­brott mot barn under 18 år. Det motsvarade 30 procent av alla anmälda misshandels­brott. Totalt sett ökade antalet
anmälda misshandels­brott mot barn (0–17 år) med 6 procent mellan 2018 och 2019, och med 32 procent (+6 240 brott) mellan 2010 och 2019. Misshandels­­brotten mot barn anmäls i hög grad av förskola och skola, vilket märks i statistiken på så sätt att färre brott anmäls under sommaren än under skolterminerna.

Uppklarade misshandelsbrott

Personuppklaringsprocenten² för för misshandel (inkl. grov, ej med dödlig utgång), åren 2010-2019. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2019 handlades¹ 86 500 misshandels­brott, vilket var en ökning med 2 140 brott (+3 %) jämfört med 2018. För 86 procent (74 100 brott) av de handlagda brotten bedrevs en utredning, medan resterande 14 procent (12 400 brott) direkt­avskrevs. Jämfört med 2018 minskade andelen utredda brott med 2 procent­enheter, medan andelen direkt­avskrivna brott ökade med 2 procent­enheter.

Fördelningen av utredda och direkt­avskrivna misshandels­brott mot flickor/­kvinnor respektive mot pojkar/­män var liknande. Handlagda brott utreddes i 89 procent (34 900 brott) av fallen när brottet riktats mot flickor/­kvinnor, och i 83 procent (39 100 brott) av fallen när det riktats mot pojkar/män.

Totalt sett förundersöknings­begränsades 1 procent (1 200 brott) av de handlagda misshandels­brotten, vilket var samma nivå som föregående år. För de flesta (92 %) misshandels­brott som förundersöknings­begränsades hade en utredning först inletts.

Av samtliga handlagda misshandels­brott personuppklarades 9 260 brott, vilket var en minskning med 147 brott (−2 %) jämfört med 2018.

Personuppklarings­procenten², det vill säga de person­uppklarade misshandels­brotten sett till samtliga handlagda misshandels­brott, uppgick till 11 procent 2019. Jämfört med 2018 var person­uppklarings­procenten oförändrad. De senaste tio åren minskade nivån med 8 procentenheter.

Lagföringsprocenten², det vill säga de person­uppklarade misshandels­brotten i relation till de utredda misshandels­brotten, uppgick i sin tur till 13 procent 2019. Lagförings­procenten var oförändrad jämfört med 2018. Jämfört med 2014 minskade den med 3 procentenheter.

Uppdelat på kön uppgick personuppklarings­procenten till 12 procent för misshandel mot flickor/­kvinnor och till 10 procent för misshandel mot pojkar/­män. Lagföringsprocenten uppgick till 13 procent för misshandel mot flickor/­kvinnor och till 12 procent för misshandel mot pojkar/­män.

För 60 procent (51 700 brott) av de handlagda misshandels­brotten fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket var en ökning med 1 procent­enhet jämfört med 2018. Andelen person­uppklarade misshandels­brott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 18 procent, en minskning med 1 procent­enhet jämfört med 2018. Jämfört med 2014 minskade andelen med 5 procent­enheter.

För 73 procent av de handlagda misshandels­brotten mot kvinnor (18- år eller äldre) och för 53 procent av misshandels­brotten mot män (18- år eller äldre) fanns det minst en misstänkt person registrerad 2019. Det är en skillnad på 20 procent­enheter. Att beakta vid tolkning av resultaten är att det är betydligt vanligare att gärnings­personen är bekant eller närstående vid handlagda
misshandels­brott mot kvinnor, jämfört med misshandels­brott mot män.

Även vid misshandels­brott mot barn i ålders­grupperna 7-14 år och 15-17 år finns motsvarande skillnad mellan könen om än i inte lika stor som för vuxna (11 procent­enheters skillnad).

Misstänkta för misshandel

Samtliga personer misstänkta för misshandel (inkl. grov, ej med dödlig utgång), därav misstänkta för misshandel mot man 18 år och äldre, mot kvinna 18 år och äldre samt mot barn 0-17 år. Åren 2010–2019. Källa: Misstänkta personer

År 2019 misstänktes 446 personer per 100 000 invånare för misshandel. Det var en ökning med 2 procent jämfört med 2018. Antalet per 100 000 invånare har totalt sett minskat med 22 procent den senaste tioårs­perioden. Antalet män per 100 000 invånare som misstänktes för misshandel 2019 ökade med 1 procent jämfört med året innan, medan antalet miss­tänkta kvinnor per 100 000 invånare ökade med 3 procent. Antalet miss­tänkta per 100 000 invånare har minskat sedan 2010 för båda könen, med 11 procent för kvinnor och med 25 procent för män.

År 2019 misstänktes 19 100 personer för misshandel mot kvinna/­flicka. Det var en ökning med 4 procent sedan 2018. Av dessa var majoriteten (15 100 personer) miss­tänkta för misshandel mot en kvinna i åldern 18 år eller äldre, vilket var en ökning med 4 procent jämfört med 2018. Ökningen kan noteras både för antalet miss­tänkta kvinnor och för antalet misstänkta män, med 4 procent vardera.

År 2019 misstänktes 21 900 personer för misshandel mot man/­pojke. Det var en ökning jämfört med 2018 (+3 %). Av dessa var 15 800 personer misstänkta för misshandel mot en man i åldern 18 år eller äldre. Jämfört med 2018 var det en ökning med 3 procent. Antalet kvinnor som misstänkts för misshandel mot en man/pojke har ökat med 6 procent, och för män hade motsvarande antal ökat med 2 procent.

Vid misshandel mot kvinnor/flickor såväl som mot män/pojkar 2019 var majoriteten av de misstänkta, män (77 % respektive 81 %). Könsfördelningen på den misstänkta varierar dock med kön och ålder på brottsoffret. Andelen misstänkta kvinnor var jäm­förelsevis större vid miss­handel mot barn, och i synnerhet mot flickor 0–17 år, än vid andra typer av misshandel.

År 2019 misstänktes 6 110 personer för misshandel mot en kvinna (18 år eller äldre) som de hade eller tidigare hade haft en när­stående par­relation med. Bland de som miss­tänktes för misshandel mot kvinna var detta den vanligaste relationen till offret. Av de miss­tänkta personerna var 5 940 män, vilket motsvarar 97 procent av personerna misstänkta för misshandel mot kvinna i närstående parrelation. Av dem som misstänktes för misshandel mot en kvinna (18 år eller äldre) var 2 890 närstående till offret genom släktskap eller familj, och av dessa var 88 procent män.

Antalet personer som misstänktes för misshandel mot en man (18 år eller äldre) i en närstående parrelation var 1 340 personer 2019. Av dessa misstänkta personer var majoriteten, 79 procent, kvinnor. Under 2019 misstänktes 1 240 personer som var närstående till offret genom släktskap eller familj för misshandel mot man (18 år eller äldre). Av dessa var 742 män (60 %). Bland de personer som var misstänkta för misshandel mot män var den misstänkte personen dock vanligen obekant med offret. Totalt var 7 660 personer misstänkta för misshandel av obekant man 2019, varav 93 procent var män.

Misstänkta för misshandel – könsfördelning

Antal personer misstänkta för misshandel, varav kvinnor och män, 2010–2019. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för misshandel

Antal lagföringsbeslut med misshandel eller grov misshandel (inklusive synnerligen grov misshandel) som huvudbrott, åren 2009−2018. Källa: Personer lagförda för brott

Den största brottskategorin bland lagföringsbesluten³ gällande brott mot person är misshandel. År 2018 fattades 4 340 lagföringsbeslut med misshandel (inklusive ringa misshandel) som huvudbrott och 566 lagföringsbeslut med grov misshandel (inklusive synnerligen grov misshandel) som huvudbrott. Det är en minskning jämfört med 2017 med 2 respektive 7 procent. Minskningen utgjordes av i huvudsak av lagföringsbeslut mot män, medan lagföringsbesluten mot kvinnor ökade, jämfört med 2017. Även jämfört med 2009 har antalet lagföringsbeslut avseende både misshandel och grov misshandel minskat, med 4 110 respektive 251 beslut, eller 49 respektive 31 procent. Minskningen kan ses för båda könen, men är större för lagföringsbeslut mot män (−51 % respektive −32 %) än för kvinnor (−35 % respektive −15 %)

Våldsbrott bland bland unga

Skolundersökningen om brott 2017 ställer frågor till elever i årskurs nio, bland annat om utsatthet för och delaktighet i våldsbrott.

Utsatthet för våldsbrott

Totalt visar Skolundersökningen om brott att drygt 18 procent av eleverna uppger att de blivit utsatta för något misshandelsbrott under de senaste tolv månaderna. Resultaten visar också att 17 procent av eleverna blivit utsatta för lindrigare misshandel, medan 4,1 procent blivit utsatta för grövre misshandel. Vid en jämförelse mellan tjejers och killars utsatthet ser man att det är en större andel killar som uppger utsatthet för både lindrigare och grövre misshandel.

När det gäller utsatthet för lindrigare misshandel är det en större andel, både tjejer och killar, som uppger att de utsatts två gånger eller fler under de senaste tolv månaderna, jämfört med andelen som uppger att de utsatts en gång. Vanligast att misshandeln sker i skolmiljö När man närmare studerar de elever som uppger att de utsatts för misshandel, ser man att misshandel som sker i skolan eller på skolgården är vanligast för både killar och tjejer. Detta gäller både för lindrigare och för grövre misshandel. Att misshandel sker i det egna hemmet är ovanligt bland killar, medan en tredjedel av de tjejer som blivit utsatta för lindrigare misshandel och drygt en femtedel av de tjejer som utsatts för grövre misshandel uppger att det skett i det egna hemmet. Detta mönster återfinns även i undersökningar bland vuxna, där kvinnor oftare utsätts för misshandel i hemmet jämfört med män (Brå 2016a). Det är dock ovanligt att misshandeln har skett hemma hos någon annan, både för tjejer och för killar.

Bland både killar och tjejer är det också ovanligt att misshandeln skett i kollektivtrafiken. Dock är det vanligt att misshandeln skett på någon annan plats än de ovan angivna platserna. Det kan i dessa fall handla om misshandel som till exempel sker utomhus, i samband med olika fritidsaktiviteter eller liknande.

Delaktighet i våldsbrott

Det finns det totalt sju frågor i Skolundersökningen om brott om elevers delaktighet i våldsbrott. Frågorna gäller om man burit kniv som vapen, om man hotat någon med våld eller vapen för att få pengar eller andra värdesaker, om man ryckt väskan från en okänd person, om man slagit någon (familjemedlem respektive ej familjemedlem) så att personen behövde sjukvård, om man slagit någon men inte så att personen behövde sjukvård samt om man med avsikt skadat någon med ett vapen. Att bära kniv som vapen är inte ett våldsbrott i sig, men frågan ingår i kategorin våldsbrott eftersom det kan betraktas som en handling relaterad till våld mot person.

Totalt uppger 29 procent av eleverna att de har begått något våldsbrott 2017. Det är en mindre ökning jämfört med 2015, då motsvarande siffra var 27 procent. Sett till kön har 35 procent av killarna och 23 procent av tjejerna begått någon form av våldsbrott under de senaste tolv månaderna, och andelen bland killarna ökat något (från 31 procent 2015). Majoriteten av de elever som begått något våldsbrott uppger att de gjort detta 1–2 gånger.

Eftersom det inte är ett våldsbrott i sig att bära med sig en kniv som vapen, är det även intressant att exkludera denna fråga ur analysen, för att studera andelen elever som uppger att de begått något egentligt våldsbrott. När frågan om att bära med sig kniv som vapen exkluderas ser man att andelen killar som uppger att de begått våldsbrott är drygt 30 procent och andelen bland tjejer är knappt 21 procent. Jämfört med 2015 är detta en mindre ökning, bland såväl killar som tjejer (då motsvarande siffra var 27 respektive 19 procent).

Den vanligaste formen av våldsbrott, bland både tjejer och killar, är dock att man slagit någon så att denne fick ont, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård. Här inkluderas våld mot såväl familjemedlemmar som andra personer. Ungefär var tredje kille och var femte tjej (30 respektive 21 procent) uppger att de begått denna typ av våldsbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna.

Den näst vanligaste formen av våldsbrott bland både tjejer och killar är att man burit kniv som vapen, något som 12 procent av killarna och 6 procent av tjejerna uppger att de gjort under 2017. Bland både tjejer och killar är några av de ovanligaste formerna av våldsbrott att man rycker en väska, ryggsäck eller liknande från någon man inte känner, samt att man hotar någon med våld eller vapen för att få pengar eller andra värdesaker.

Bland de elever som uppger att de burit kniv som vapen samt slagit någon så att denne fick ont, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård, ser man att den andel som gjort detta minst sex gånger under de senaste tolv månaderna är något större än den andel som uppger att de gjort detta 3–5 gånger.

När det gäller den grövsta formen av våld uppger 3,2 procent av eleverna att de med avsikt slagit någon som inte tillhör familjen så pass att de tror eller vet att personen var tvungen att uppsöka någon form av sjukvård. Det är en större andel av killarna än av tjejerna som uppger att de begått detta grövre våld (3,8 procent av killarna och 2,0 procent av tjejerna). Majoriteten av dessa elever uppger att de gjort detta 1–2 gånger under de senaste tolv månaderna.

Fakta om misshandel

  • 84 600 misshandelsbrott polisanmäldes – omkring 25 500 rörde personer under 17 år (2019)
  • 4 340 lagföringsbeslut med misshandel som huvudbrott (2018)
  • 79 procent av de misstänkta är män (2019)
  • 11 procent = personuppklaringsprocenten² för misshandel (2019)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad: 2020-10-07

Statistik om brottstyper