Våld och misshandel

Under 2022 anmäldes totalt omkring 84 011 misshandelsbrott i Sverige. I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 2,8 procent att de blev utsatta för misshandel under 2022.

Andel som utsatts för misshandel

Självrapporterad utsatthet för misshandel¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU.

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod. Utsattheten för allvarlig misshandel kan av metodologiska anledningar inte jämföras med åren före metodbytet, vilket gör att resultaten enbart finns redovisade från och med 2016.

Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 2,8 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de utsattes för misshandel 2022, vilket skulle motsvara cirka 231 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen.

Det innebär att andelen är på samma nivå som 2021. Under perioden 2007–2015 var trenden svagt nedåtgående, men efter en tydlig ökning 2016 syns i stället en svagt uppåtgående trend fram till en minskning 2020. Andelen har sedan dess varit oförändrad.

Andel utsatta: män och kvinnor

Självrapporterad utsatthet för misshandel¹. Andel utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16—84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Bland män (16–84 år) uppger 3,3 procent att de utsattes för misshandel 2022, vilket är en liten minskning sedan 2021 (3,5 %). Trenden bland män var svagt nedåtgående fram till och med 2015. Därefter syns en uppåtgående trend fram till och med 2019 och sedan dess har andelen minskat igen.

Bland kvinnor (16–84 år) uppger 2,3 procent att de utsattes för misshandel 2022, vilket är en liten ökning sedan 2021, då andelen var 2,1 procent. Det är svårt att urskilja en tydlig trend när det gäller kvinnors utsatthet för misshandel under perioden 2006–2015, eftersom andelen varierade från år till år. Under perioden 2016–2018 går det dock att urskilja en ökning av andelen kvinnor som utsattes för misshandel, och därefter minskade andelen fram till ökningen 2022.

Det är således en större andel män än kvinnor som uppger att de utsattes för misshandel under 2022, och så har det sett ut vid varje mätning. Utvecklingen har dock sett relativt likartad ut bland män och kvinnor, i synnerhet under den senare delen av mätperioden.

Ålder

Självrapporterad utsatthet för misshandel 2022. Andel (%) utsatta av av männen respektive kvinnorna i befolkningen, uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Det är stora skillnader mellan olika åldersgrupper vad det gäller utsatthet för misshandel.

Andelen är störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år, 7,7 %). Därefter är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,4 procent utsattes. Fördelningen följer mönstret från tidigare mätningar.

Utsattheten för misshandel bland män följer samma åldersfördelning, med störst andel utsatta i den yngsta åldersgruppen (16–19 år, 9,7 %) och minst andel utsatta i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,5 %).

När utsatthet bland kvinnor i olika åldersgrupper studeras syns en liknande fördelning men på lägre nivåer. Den yngsta åldersgruppen (16–19 år) hade 2022 störst andel utsatta (6,2 %), medan minst andel utsatta fanns i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,3 procent av kvinnorna utsattes.

Utsatthet för misshandel i olika åldersgrupper fördelar sig således på samma sätt bland män och kvinnor, dock med högre nivåer för män.

Svensk eller utländsk bakgrund

Den rapporterade utsattheten för misshandel under 2022 är större bland personer som är födda i Sverige med båda föräldrarna utrikesfödda (3,8 %) än bland svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (2,8 %) och bland utrikesfödda personer (2,7 %).

Utbildningsnivå

Personer med som högst förgymnasial utbildning uppger i större utsträckning att de utsattes för misshandel (4,6 %) än personer med som högst gymnasial utbildning (2,5 %) respektive eftergymnasial utbildning (2,1 %).

Familjetyp

Ensamstående med eller utan barn utsattes i större utsträckning (6,2 respektive 4,1 %) än sammanboende med eller utan barn (1,9 respektive 1,6 %).

Bostadstyp

Boende i flerfamiljshus utsattes i större utsträckning än boende i småhus (3,3 jämfört med 2,3 %).

Kommungrupp

Sett till olika kommungrupper utsattes en större andel boende i storstäder och storstadsnära kommuner samt i större städer och kommuner nära större stad (3,0 respektive 2,9 %) än boende i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner (2,3 %).

Socioekonomisk områdestyp

Andelen utsatta för misshandel är större bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar (3,4 %) än bland boende i socioekonomiskt blandade områden (3,0 %) och boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar (2,6 %).

Mer än hälften av de som uppger att de utsattes för misshandel 2022 utsattes för en (1) händelse (52,1 % av de utsatta). Det var 30,1 procent av de utsatta som blev utsatta två till tre gånger, medan 17,8 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra eller fler händelser under 2022.

Av de män som uppger att de utsattes för misshandel 2022 utsattes 54,5 procent för en (1) händelse. Det var 29,0 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och 16,5 procent av de utsatta männen som utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för misshandel utsattes 49,1 procent för en (1) händelse. Det var 31,5 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, och ungefär en femtedel (19,4 %) av de utsatta kvinnorna utsattes för fyra eller fler misshandelsbrott under 2022.

Bland dem som utsatts för misshandel är det således vanligare bland kvinnor än bland män att uppge upprepad utsatthet, särskilt när det gäller andelen som har utsatts fyra gånger eller fler. Det är viktigt att understryka att kvinnors utsatthet för misshandel sannolikt underskattas i högre grad. Det beror på att det är vanligare att kvinnor utsätts för misshandel vid upprepade tillfällen av en närstående, och det är en typ av utsatthet som är särskilt svår att fånga upp i frågeundersökningar (Brå 2014).

Upprepad utsatthet för misshandel

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["Samtliga","Män","Kvinnor"],datasets : [{"label": "Personer utsatta 1 gång","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["52.1","54.5","49.1"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"},{"label": "Personer utsatta 2-3 gånger","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["30.1","29.0","31.5"],"borderColor": "rgba(200, 212, 0, 1)","backgroundColor": "rgba(200, 212, 0, 1)"},{"label": "Personer utsatta 4 gånger eller fler","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["17.8","16.5","19.4"],"borderColor": "rgba(112, 38, 115, 1)","backgroundColor": "rgba(112, 38, 115, 1)"}]}

Upprepad utsatthet bland dem som utsattes för misshandel 2022. Andel som uppger att de utsattes 1 gång, 2–3 gånger och 4 gånger eller fler, av samtliga och av männen respektive kvinnorna (16–84 år). Källa: NTU

Andel utsatta för allvarlig misshandel

Andel (%) utsatta för allvarlig misshandel av männen respektive kvinnorna i befolkningen¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för allvarlig misshandel redovisas från 2016, med anledning av ett metodbyte i undersökningen det året.

För att fånga omfattningen av utsatthet för allvarlig misshandel ställs följande fråga till de som uppgett att de utsatts för misshandel:

Ledde händelsen eller någon av händelserna till att du fick sådana skador att du besökte läkare, sjuksköterska eller tandläkare?

Det är 0,5 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2022, vilket skulle motsvara cirka 42 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är samma nivå som 2021. Nivån låg stabilt fram till en liten minskning 2020 och därefter har den återigen legat stabilt men på den något lägre nivån.

Bland män är det 0,7 procent av befolkningen som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2022. Det skulle motsvara cirka 25 000 personer om det räknas om till antal utsatta män i befolkningen. Andelen är densamma som 2021. Efter en minskning 2020 har nivån legat stabilt. Dessförinnan låg andelen oförändrad på en något högre nivå.

Bland kvinnor (16–84 år) är det 0,4 procent av befolkningen som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2022. Det skulle motsvara cirka 16 000 personer om det räknas om till antal utsatta kvinnor i befolkningen. Det är på samma nivå som 2021. Andelen har legat på ungefär samma nivå under hela mätperioden, med undantag för en liten minskning 2020.

Det är således en större andel män än kvinnor som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2022. Utvecklingen över tid ser dock relativt likartad ut.

Utsatthet för allvarlig misshandel i olika åldersgrupper

Andelen som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel under 2022 är störst i åldersgrupperna 20–24 och 25–34 år (0,8 % i respektive grupp). Därefter är andelen i princip mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är den i åldersgruppen 75–84 år, där 0,1 procent utsattes. Mönstret är relativt likt det som framträtt tidigare år.

Bland män är det i åldersgruppen 20–24 år som störst andel uppger att de under 2022 utsattes för allvarlig misshandel (1,1 %). Minst är andelen i åldersgruppen 75–84 år, där 0,1 procent utsattes.

Bland kvinnor är det i åldersgrupperna 20–24 och 25–34 år som störst andel uppger att de utsattes för allvarlig misshandel under 2022 (0,6 % i respektive grupp), medan andelen är minst i de två äldsta åldersgrupperna 65–74 och 75–84 år (0,1 %).

Utsatthet för allvarlig misshandel är således bland både män och kvinnor vanligast i de yngre åldersgrupperna och minst vanligt i de äldre åldersgrupperna.

Olika gruppers utsatthet för allvarlig misshandel

Andelen som uppger att de utsattes för allvarlig misshandel 2022 är störst bland personer födda i Sverige med båda föräldrarna utrikesfödda (1,0 %) och minst bland svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (0,4 %). Bland utrikesfödda är andelen 0,8 procent.

Personer med som högst förgymnasial utbildning uppger i störst utsträckning (0,7 %) att de utsattes för allvarlig misshandel, följt av personer med som högst gymnasial utbildning (0,6 %). Minst är andelen bland personer med eftergymnasial utbildning (0,3 %).

Ensamstående med eller utan barn utsattes i större utsträckning (1,0 respektive 0,7 %) än sammanboende med eller utan barn (0,3 % i respektive grupp).

Boende i flerfamiljshus utsattes för allvarlig misshandel i större utsträckning än boende i småhus (0,7 jämfört med 0,3 %).

Det är små skillnader mellan olika kommungrupper vad det gäller utsatthet för allvarlig misshandel. Bland boende i storstäder och storstadsnära kommuner samt boende i större städer och kommuner nära större stad uppger 0,5 procent att de utsatts för allvarlig misshandel 2022, och bland boende i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner är andelen 0,4 procent.

Andelen utsatta är större bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar och socioekonomiskt blandade områden (0,8 % i respektive grupp) än bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar (0,4 %).

Anmäld misshandel

Antalet anmälda misshandelsbrott totalt, samt mot kvinnor/flickor respektive mot män/pojkar.  Källa: Anmälda brott

Totalt anmäldes 84 011 misshandelsbrott 2022, vilket innebar en ökning med 2 procent (+1 620 brott) jämfört med 2021. Under den senaste tioårsperioden har antalet anmälda misshandelsbrott legat mellan 80 374 och 88 576 brott, och den lägsta nivån uppmättes 2013. År 2022 har antalet anmälda misshandelsbrott ökat med 5 procent (+3 637 brott) jämfört med 2013.

Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor eller flickor uppgick till 38 910 brott 2022, vilket var oförändrat jämfört med 2021, och en ökning med 15 procent jämfört med 2013. Antalet misshandelsbrott mot män eller pojkar uppgick under året till 45 101 brott, vilket innebar en ökning med 4 procent jämfört med 2021, och en minskning med 3 procent jämfört med 2013.

Av de misshandelsbrott som anmäldes 2022 var merparten, 71 procent, brott mot vuxna, 8 procent var brott mot barn i åldern 15–17 år, 16 procent var brott mot barn i åldern 7–14 år och 5 procent var brott mot barn i åldern 0– 6 år. Åldersfördelningen följde samma mönster för både kvinnor eller flickor och män eller pojkar.

Av samtliga anmälda misshandelsbrott 2022 var 46 procent brott mot kvinnor eller flickor och 54 procent brott mot män eller pojkar. Könsfördelningen åldersgrupperna emellan var likartad, dock något jämnare bland vuxna.

Misshandelsbrott mot vuxna män och kvinnor

Antalet anmälda misshandelsbrott mot personer över 18 år har minskat med 5 procent sedan 2013. Det är anmälda misshandelsbrott mot män som har minskat (-15 %), medan anmälda brott mot kvinnor har ökat (+8 %). Sedan 2020 har det årligen anmälts ungefär lika många fall av misshandel mot kvinnor som mot män.

Under 2022 uppgick antalet anmälda misshandelsbrott mot vuxna till totalt 59 509 brott, vilket var 1 428 brott (+2 %) fler än 2021. Av dessa var 49 % riktade mot kvinnor och 51 % riktade mot män. Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor uppgick till totalt 29 224 brott, vilket var oförändrat (−33 brott) jämfört med 2021. Antalet anmälda misshandelsbrott mot män uppgick till 30 285 brott, vilket innebar en ökning med 1 461 brott (+5 %) jämfört med 2021.

Jämfört med 2013 anmäldes 3 215 färre (−5 %) misshandelsbrott mot vuxna. De anmälda misshandelsbrotten mot kvinnor var 8 procent (+2 168 brott) fler, medan de anmälda misshandelsbrotten mot män var 15 procent (−5 383 brott) färre jämfört med 2013.

Misshandelsbrotten mot vuxna indelas även efter relationen mellan brottsoffret och gärningspersonen, samt för obekanta efter brottsplatsen (utomhus eller inomhus). På grund av att polisen under det första halvåret 2019 ändrade sättet att registrera misshandelsbrott är statistiken på den lägsta detaljnivån behäftad med osäkerhet, och därför redovisas här endast misshandel av bekant, som omfattar samtliga tre relationstyper, samt misshandel av obekant. Brå har gjort en kvalitetsgranskning av dessa brott samt skattat nivåer för anmälda misshandelsbrott mot kvinnor och män uppdelat på de tre detaljerade relationstyperna, åren 2019–2021.

För anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor 2022 var det vanligast (80 %) att brottet begicks av en för brottsoffret bekant person. Det vanligast anmälda misshandelsbrottet mot män 2022 begicks av en obekant person (58 %), och av dessa brott skedde de flesta utomhus (69 %). För misshandel mot kvinnor var andelen brott som begicks av en obekant person 20 procent, och av dessa skedde 52 procent utomhus.

Se även: Våld i nära relationer

År 2022 anmäldes sammantaget 24 502 misshandelsbrott mot barn under 18 år. Det motsvarade 29 procent av alla anmälda misshandelsbrott. Totalt sett ökade antalet anmälda misshandelsbrott mot barn (0–17 år) med 1 procent (+192 brott) mellan 2021 och 2022, och har ökat med 39 procent (+6 852 brott) jämfört med 2013.

Misshandelsbrotten mot barn anmäls i hög grad av förskola och skola, vilket
märks i statistiken på så sätt att färre brott anmäls under sommaren än under
skolterminerna.

Uppklarade misshandelsbrott

Personuppklaringsprocenten² för för misshandel (inkl. grov, ej med dödlig utgång), samt mot kvinna/man 18 år eller äldre. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2022 handlades¹ 83 655 misshandelsbrott, vilket var ungefär lika många som föregående år (+312 brott, ±0 %).

För 82 procent (68 881 brott) av de handlagda brotten bedrevs en utredning, medan resterande 18 procent (14 774 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2021 minskade andelen utredda brott, medan andelen direktavskrivna brott ökade, med 2 procentenheter vardera. Könsuppdelat var andelen utredda misshandelsbrott mot flickor och kvinnor något högre än mot pojkar och män. Det bedrevs en utredning för 86 procent (33 592 brott) av de handlagda brotten mot flickor och kvinnor, och för 79 procent (35 289 brott) av brotten mot pojkar och män. Totalt sett förundersökningsbegränsades 2 procent (1 619 brott) av de handlagda misshandelsbrotten, vilket var samma nivå som föregående år. Av samtliga handlagda misshandelsbrott personuppklarades 8 852 brott, vilket var en minskning med 336 brott (−4 %) jämfört med 2021.

Personuppklaringsprocenten, det vill säga de personuppklarade misshandelsbrotten sett till samtliga handlagda misshandelsbrott, uppgick till 11 procent 2022, en oförändrad nivå jämfört med 2021.17 Jämfört med 2013 minskade nivån med 5 procentenheter.

Lagföringsprocenten, det vill säga de personuppklarade misshandelsbrotten i relation till de utredda misshandelsbrotten, uppgick i sin tur till 13 procent 2022. Även det en oförändrad andel jämfört med 2021. Jämfört med 2014 minskade lagföringsprocenten med 2 procentenheter.

Uppdelat på kön uppgick personuppklaringsprocenten till 12 procent för misshandel mot flickor och kvinnor och till 10 procent för misshandel mot pojkar och män. Lagföringsprocenten uppgick till 14 procent för misshandel mot flickor och kvinnor och till 12 procent för misshandel mot pojkar och män. Vid tolkning av resultaten ska beaktas att det är betydligt vanligare att gärningspersonen är bekant eller närstående vid handlagda misshandelsbrott mot flickor och kvinnor, jämfört med misshandelsbrott mot pojkar och män. Trots det var skillnaden i personuppklarings- och lagföringsprocent mellan könen bara 2 procentenheter. Jämfört med 2021 var personuppklarings- och lagföringsprocenten oförändrad för misshandel mot flickor och kvinnor, medan de minskade med 1 procentenhet för misshandel mot pojkar och män.

Sett i ett längre tidsperspektiv minskade personuppklaringsprocenten med 5 procentenheter för misshandel mot både flickor och kvinnor och pojkar och män jämfört med 2013. Lagföringsprocenten minskade med 2 procentenheter både för misshandel mot flickor och kvinnor och mot pojkar och män. Den liknande utvecklingen innebär att de nivåskillnader som kan noteras mellan flickor och kvinnor och pojkar och män i stort sett är desamma över tid. Person- och lagföringsprocenten var högre för misshandel mot flickor och kvinnor totalt sett, men vid uppdelning på åldersgrupper varierar skillnaden.

För 58 procent (48 261 brott) av de handlagda misshandelsbrotten 2022 fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket var en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2021. Andelen personuppklarade misshandelsbrott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 18 procent, en oförändrad nivå jämfört med 2021. Jämfört med 2014 minskade andelen med 5 procentenheter. Det fanns minst en misstänkt person registrerad för 70 procent av de handlagda misshandelsbrotten mot flickor och kvinnor och för 50 procent av misshandelsbrotten mot pojkar och män, en skillnad på drygt 20 procentenheter.

Misstänkta för misshandel

Samtliga personer misstänkta för misshandel (inkl. grov, ej med dödlig utgång), därav misstänkta för misshandel mot man 18 år och äldre, mot kvinna 18 år och äldre samt mot barn 0-17 år. Källa: Misstänkta personer

År 2022 misstänktes 35 411 personer för misshandel, vilket var en minskning med 2 procent jämfört med 2021.

I relation till befolkningsmängden misstänktes 409 personer per 100 000 invånare för misshandel 2022, vilket var en minskning med 3 procent jämfört med 2021. Jämfört med 2013 minskade antalet misstänkta per 100 000 invånare totalt sett med 15 procent 2022.

Antalet kvinnor per 100 000 invånare som misstänktes för misshandel 2022 minskade med 2 procent jämfört med 2021, medan antalet misstänkta män per 100 000 invånare minskade med 3 procent. Jämfört med 2013 minskade antalet misstänkta per 100 000 invånare 2022 för både kvinnor (−6 %) och män (−18 %).

Personer misstänkta för misshandel efter brottsoffrets kön och ålder

År 2022 misstänktes 18 776 personer för misshandel mot kvinna eller flicka, vilket var oförändrat jämfört med 2021. Av dessa var majoriteten (14 228 personer) misstänkta för misshandel mot en kvinna i åldern 18 år eller äldre, vilket var en minskning med 4 procent jämfört med 2021. Antalet män som misstänktes för misshandel mot kvinna eller flicka uppgick till 11 662, vilket var en minskning med 5 procent, samtidigt som antalet misstänkta kvinnor ökade något (+2 %).

År 2022 misstänktes 20 955 personer för misshandel mot man eller pojke, vilket var en ökning jämfört med 2021 (+3 %). Av dessa var 14 594 personer misstänkta för misshandel mot en man i åldern 18 år eller äldre, vilket var oförändrat jämfört med 2021. Antalet kvinnor som misstänkts för misshandel mot en man eller pojke 2022 minskade med 1 procent, medan antalet var oförändrat för misstänkta män.

Vid misshandel mot kvinnor och flickor såväl som mot män och pojkar 2022 var majoriteten av de misstänkta personerna män (76 % respektive 80 %). Könsfördelningen för de misstänkta varierar dock med kön och ålder på brottsoffret. Andelen misstänkta kvinnor var som störst vid misshandel mot flickor i åldersintervallet 7–17 år (45 %), och som lägst vid misshandel av pojkar i åldersintervallet 15–17 år med en andel på 9 procent

Personer misstänkta för misshandel mot kvinna respektive man, 18 år eller
äldre, i förhållande till befolkningsmängden

Antalet personer per 100 000 invånare som 2022 misstänktes för misshandel mot kvinna 18 år eller äldre uppgick till 164 personer, vilket var en minskning med 5 procent jämfört med 2021. Antalet misstänkta för misshandel mot en kvinna var högst bland män, 269 misstänkta män per 100 000 invånare jämfört med 59 misstänkta kvinnor per 100 000 invånare.

Även jämfört med 2013 minskade antalet personer per 100 000 invånare som misstänktes för misshandel mot kvinna 18 år eller äldre under 2022 med 10 procent. Uppdelat på kön minskade både antalet kvinnor per 100 000 invånare och antalet män per 100 000 invånare som misstänkts för misshandel mot en kvinna, med 12 respektive 10 procent, jämfört med 2013.

År 2022 misstänktes 169 personer per 100 000 invånare för misshandel mot man 18 år eller äldre, vilket var oförändrat jämfört med 2021.

Jämfört med 2013 minskade antalet misstänkta personer per 100 000 invånare med 26 procent. Antalet misstänkta män per 100 000 invånare minskade med 29 procent, medan antalet misstänkta kvinnor per 100 000 invånare minskade med 10 procent

Misstänkta för misshandel – könsfördelning

Antal personer misstänkta för misshandel, varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för misshandel

Antal lagföringsbeslut³ med misshandel eller grov misshandel (inklusive synnerligen grov misshandel) som huvudbrott. Källa: Personer lagförda för brott

Lagförda för misshandel – könsfördelning

Antal lagföringsbeslut³ med misshandel som huvudbrott, samtliga och fördelat på kön. Källa: Personer lagförda för brott

Våldsbrott bland bland unga

Skolundersökningen om brott 2021 ställer frågor till elever i årskurs nio, bland annat om utsatthet för och delaktighet i våldsbrott.

Utsatthet för våldsbrott

Undersökningen visar att 19 procent av eleverna uppger att de blivit utsatta för något misshandelsbrott under de senaste tolv månaderna. Utsattheten är dock vanligast bland killar (21 procent, jämfört med 17 procent bland tjejer).

Majoriteten uppger att det har rört sig om lindrig misshandel (19 procent bland killar och 16 procent bland tjejer). Andelen utsatta för grövre misshandel är 4,5 procent bland killar och 3,0 procent bland tjejer.

Bland killar har andelen utsatta för lindrig misshandel minskat jämfört med föregående år till ungefär samma nivå som 2015. Andelen killar som utsatts för grövre misshandel har legat runt 5 procent sedan 2015.

Bland tjejer har andelen utsatta för lindrig misshandel i stället ökat jämfört med 2019 (från 14 procent till 16 procent 2021), men det finns ingen tydlig trend över tid då andelen har varierat . Andelen tjejer som utsatts för grövre misshandel har legat runt 3 procent sedan 2015.

Bland både killar och tjejer är det vanligare att ha blivit utsatt för lindrig misshandel två gånger eller fler. När det gäller grövre misshandel är det vanligast bland killar att ha blivit utsatt vid endast ett tillfälle, medan det bland tjejer är ungefär lika vanligt att ha blivit utsatt vid ett enstaka tillfälle som vid flera.

Andel (%) elever i årskurs nio som uppger att de har begått våldsbrott

Andel (%) elever i årskurs nio som uppger att de har begått våldsbrott under de senaste tolv månaderna enligt Skolundersökningen 2015–2021. Källa: Skolundersökningen om brott 2021

Brottsplats vid misshandel

Bland både killar och tjejer som utsätts för lindrig misshandel är skolmiljö den vanligaste brottsplatsen 2021. Detta gällde för 68 procent av de utsatta killarna och 49 procent av de utsatta tjejerna.

Skolan eller skolgården är också den vanligaste brottsplatsen bland de elever som uppger att de har utsatts för grövre misshandel (54 procent av de utsatta).

Delaktighet i våldsbrott

Det finns det totalt sju frågor i Skolundersökningen om brott om elevers delaktighet i våldsbrott. Frågorna gäller om man burit kniv som vapen, om man hotat någon med våld eller vapen för att få pengar eller andra värdesaker, om man ryckt väskan från en okänd person, om man slagit någon (familjemedlem respektive ej familjemedlem) så att personen behövde sjukvård, om man slagit någon men inte så att personen behövde sjukvård samt om man med avsikt skadat någon med ett vapen. Att bära kniv som vapen är inte ett våldsbrott i sig, men frågan ingår i kategorin våldsbrott eftersom det kan betraktas som en handling relaterad till våld mot person.

Totalt uppger 24 procent av eleverna att de har begått något våldsbrott 2021. Bland killarna är motsvarande andel 27 procent och bland tjejerna 21 procent.

Bland killar är andelen lägre 2021 än tidigare under mätperioden. Andelen tjejer som uppger sig ha begått våldsbrott har legat relativ stabilt under hela mätperioden (mellan 19 och 21 procent).

Den vanligaste formen av våldsbrott, bland både killar och tjejer, är att man slagit någon så att den fick ont, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård. Här inkluderas våld mot såväl familjemedlemmar som andra personer. Ungefär var fjärde kille (25 procent) och var femte tjej (21 procent) uppger att de begått denna typ av handling minst en gång under de senaste tolv månaderna.

Totalt 4,5 procent av killarna och 1,5 procent av tjejerna uppger att de begått någon form av grövre våld. Detta innefattar våld som har lett till att sjukvård krävts, samt våld som begåtts med något vapen.

Sedan 2015 har andelen som begått grövre våld varierat mellan 4,2 och 5,2 procent bland killar, medan andelen bland tjejer har minskat (från 3,2 procent 2015 till 1,5 procent 2021). Minskningen bland tjejer beror framför allt på en minskning av andelen som uppger att de slagit någon familjemedlem så att sjukvård har behövts.

För respektive typ av våldsbrott är det vanligast att ha begått brottet 1–2 gånger, bland både tjejer och killar.

Andel (%) elever i årskurs nio som uppger att de har utsatts för misshandel

Andel (%) elever i årskurs nio som uppger att de har utsatts för misshandel under de senaste tolv månaderna enligt Skolundersökningen 2015–2021. Källa: Skolundersökningen om brott 2021

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad:

Statistik om brottstyper