Bedrägerier och ekobrott

Under 2017 anmäldes omkring 209 000 bedrägeribrott samt 13 000 bidragsbrott. 4,8 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för försäljningsbedrägeri under 2017, medan 5,1 procent uppger att de utsatts för kort-/kreditbedrägeri.

Andel som utsatts för försäljningsbedrägeri

Utsatthet för försäljningsbedrägeri¹ 2016–2017. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

1.) Frågan om försäljningsbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet 2016 och 2017. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.

  Utsatthet för försäljningsbedrägeri

Det är 4,8 procent av befolkningen (16–84 år) som i NTU uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017, vilket motsvarar cirka 378 000 personer (skattat antal). Det är en liten ökning från 2016, då andelen utsatta var 4,5 procent. Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 5,4 procent att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017, vilket är en ökning från 2016, då andelen var 5,0 procent (se figur 3.20). Det är 4,2 procent av kvinnorna i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017, vilket är en ökning från 2016 då andelen var 3,9 procent. Det var således en större andel bland män än bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) som utsattes för försäljningsbedrägeri 2017. Dock ser mönstret likartat ut, med en liten ökning av andelen utsatta jämfört med 2016.

  Utsatthet i olika åldersgrupper

I den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger 4,7 procent att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017. Andelen ökar sedan ju äldre åldersgrupp som studeras, upp till åldersgruppen 35–44 år som hade störst andel utsatta personer (6,9 %). Utsattheten minskar därefter ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) uppger 1,5 procent att de utsattes. Åldersfördelningen skiljer sig något från 2016, då det var gruppen 20–24 år som hade störst andel utsatta personer, tätt följt av gruppen 25–34 år.

Bland män är andelen som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri störst i åldersgruppen 35–44 år (7,6 %) och minst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 2,1 procent utsattes.

Bland kvinnor ser fördelningen liknande ut. Andelen utsatta för försäljningsbedrägeri 2017 var störst i gruppen 35–44 år (6,2 %). Minst var andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 1,1 %).

Att utsättas för försäljningsbedrägeri 2017 var således bland såväl män som kvinnor vanligast i åldersgruppen 35–44 år, för att sedan bli mindre vanligt ju äldre åldersgrupp som studeras.

  Olika gruppers utsatthet för försäljningsbedrägeri

Vad gäller utsatthet för försäljningsbedrägeri 2017 så hade svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda och utrikesfödda personer en större andel utsatta (6,7 respektive 6,1 %) än svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (4,3 %).

Personer med som högst gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning utsattes i lika stor utsträckning (5,0 % i respektive grupp), medan personer med som högst förgymnasial utbildning hade en något mindre andel utsatta (3,9 %).

Ensamstående eller sammanboende med barn utsattes i större utsträckning (8,2 respektive 6,2 %) än ensamstående eller sammanboende utan barn (4,5 respektive 3,7 %).

Det var även vanligare med utsatthet för försäljningsbedrägeri bland boende i flerfamiljshus (5,0 %) än bland boende i småhus (4,5 %).

Slutligen var det vanligare att utsättas bland boende i storstadsregioner och bland boende i andra större städer (5,0 respektive 4,8 %) än bland boende i mindre städer eller på landsbygden (4,3 %).

Sett till utsatthet för försäljningsbedrägeri inom olika grupper bland män respektive kvinnor 2017 ser mönstret oftast likartat ut. Dock är nivån generellt sett högre bland män.

  Upprepad utsatthet

Av de personer som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017 utsattes 73,3 procent en (1) gång. Vidare var det 22,3 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 4,4 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 3,6 procent för en (1) händelse under 2017, medan 1,1 procent utsattes två till tre gånger och 0,2 procent utsattes för försäljningsbedrägeri fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017 utsattes 70,9 procent en (1) gång. Det var 24,6 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 4,5 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,9 procent utsattes för en (1) händelse 2017och 1,3 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017 utsattes 76,0 procent en (1) gång. Det var 19,7 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, och 4,3 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,3 procent av kvinnorna utsattes en (1) gång 2017 och 0,8 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes för försäljningsbedrägeri fyra gånger eller fler.

Såväl bland män som bland kvinnor är det således relativt ovanligt med upprepad utsatthet för försäljningsbedrägeri. Det är dock något vanligare bland män.

Andel som utsatts för kort-/kreditbedrägeri

Utsatthet för kort-/kreditbedrägeri ¹ 2016–2017. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

1.) Frågan om kort-/kreditbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet 2016 och 2017. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.

  Utsatthet för kort-/kreditbedrägeri

Det är 5,1 procent av befolkningen (16–84 år) som i NTU uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri 2017, vilket motsvarar ungefär 403 000 personer (skattat antal). Det är en liten ökning från 2016 då 4,9 procent utsattes. Det är 5,6 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes 2017, vilket i princip är på samma nivå som 2016, då andelen var 5,5 procent. Av kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 4,6 procent att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri under 2017, vilket är en ökning från 2016 då andelen var 4,3 procent.

Det var således vanligare bland män än kvinnor att utsättas för kort-/ kreditbedrägeri 2017. 

  Utsatthet i olika åldersgrupper

Sett till olika åldersgrupper var det under 2017 vanligare att utsättas för kort-/kreditbedrägeri ju äldre åldersgrupp som studeras, upp till åldersgruppen 45–54 år som hade störst andel utsatta (7,3 %). Därefter minskar andelen ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är andelen i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 2,0 procent utsattes, tätt följt av den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 2,1 procent utsattes. Det här liknar mönstret 2016.

Mönstret bland män ser likartat ut, med störst andel utsatta i åldersgruppen 45–64 år (7,9 %), medan den yngsta åldersgruppen (16–19 år) utsattes i minst utsträckning (2,2 %).

Även bland kvinnor är andelen störst i åldersgruppen 45–54 år där 6,7 procent utsattes. Dock var det i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) som minst andel kvinnor utsattes (1,5 %). Mönstret gällande hur utsatthet för kort-/kreditbedrägeri fördelar sig inom olika åldersgrupper är således likartat.

  Olika gruppers utsatthet för kort-/kreditbedrägeri

Utrikesfödda personer uppger i större utsträckning att de under 2017 utsattes för kort-/kreditbedrägeri (5,9 %) än svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda (5,4 %) och svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (4,9 %). Personer med eftergymnasial utbildning utsattes i högre grad (6,1 %) än personer med som högst gymnasial utbildning (5,2 %) och personer med som högst förgymnasial utbildning (3,1 %).

Ensamstående eller sammanboende med barn utsattes i större utsträckning (7,9 respektive 6,8 %) än ensamstående eller sammanboende utan barn (3,9 respektive 4,8 %). Vidare var utsatthet vanligare bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (5,3 respektive 4,9 %). Utsattheten ökar med ortens storlek. Bland boende i storstadsregioner utsattes 5,9 procent 2017 medan andelen bland boende i andra större städer är 4,8 procent och andelen i mindre städer eller på landsbygden är 4,2 procent.

  Upprepad utsatthet

Av de personer som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017 utsattes 73,3 procent en (1) gång. Vidare var det 22,3 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 4,4 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 3,6 procent för en (1) händelse under 2017, medan 1,1 procent utsattes två till tre gånger och 0,2 procent utsattes för försäljningsbedrägeri fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017 utsattes 70,9 procent en (1) gång. Det var 24,6 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 4,5 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,9 procent utsattes för en (1) händelse 2017och 1,3 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017 utsattes 76,0 procent en (1) gång. Det var 19,7 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, och 4,3 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler.

Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,3 procent av kvinnorna utsattes en (1) gång 2017 och 0,8 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes för försäljningsbedrägeri fyra gånger eller fler.

Anmälda bedrägerier

Antal anmälda bedrägerier och annan oredlighet (enl. 9 kap. i brottsbalken). Samtliga, och delredovisning av datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av internet. Åren 2008–2017. Källa: Anmälda brott

Under 2017 anmäldes 209 000 bedrägeribrott (9 kap. brottsbalken). Det är en ökning med 3 590 brott (+2 %) jämfört med 2016. Vissa typer av bedrägeribrott har minskat, medan andra har ökat. Bland annat ökade automatmissbruk med 42 procent till 8 780 anmälda brott, medan datorbedrägerier ökade med 7 procent till 100 000 anmälda brott. Den typ av bedrägeribrott som minskade mest var bedrägeri med hjälp av så kallad bluffaktura som minskade med 4 970 (−34 %) till 9 670 anmälda brott. Under den senaste tioårsperioden har utvecklingen av de anmälda bedrägeribrotten varit stadigt uppåtgående. Totalt sett har antalet anmälda bedrägeribrott ökat med 112 procent under perioden 2008–2017.

Utvecklingen av bedrägeribrotten beror bland annat på en ökad internetanvändning i samhället, och den tekniska utvecklingen bidrar till att nya metoder och möjligheter för att begå bedrägeribrott utvecklas. Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av bedrägerier, bland annat beroende på omständigheterna kring brottet samt myndigheters och privata aktörers förmåga att upptäcka de brott som riktas mot dem. Bedrägeri är ett typiskt seriebrott där en enda gärningsperson kan ge upphov till tusentals anmälda brott under en kort period. För enskilda typer av bedrägerier, exempelvis datorbedrägeri, kan därför statistiken uppvisa stora variationer från ett år till ett annat.

Vad är skillnaden mellan datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av internet?

Datorbedrägeri: Brott där någon olovligen påverkar resultatet av en automatiserad informationsbehandling eller liknande automatisk process. Några exempel:

  • använda annan persons kortuppgifter vid köp på nätet
  • skimming av kontokort
  • använda vilseledande uppgifter för databearbetning

Med hjälp av internet: Brott där det finns on-line kontakt mellan människor. Några exempel:

  • när användarkonton på t.ex. Facebook kapas och kontakt tas med den utsattas vänner för att låna pengar eller koder till t.ex. bankdosor
  • köp på kredit i annans namn via internet och där varan hämtas ut med falsk legitimation
  • när varan ej levereras eller betalning ej genomförs på köp- och säljsajter som Blocket och Tradera

Källa: Klassificering av brott

Anmälda ekobrott

Anmälda brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Åren 2008–2017. Källa: Anmälda brott

När det gäller ekobrott anmäldes under 2017 omkring 14 400 brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), 13 900 bokföringsbrott och 1 600 förskingringsbrott.

Den 1 augusti 2007 trädde bidragsbrottslagen (2007:612) i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Därmed kom dessa brott, som tidigare ingick i statistiken över bedrägeribrott, att särredovisas som brott mot bidragsbrottslagen. De anmälda bidragsbrotten är i hög grad beroende av myndigheters riktlinjer och kontrollsystem.

År 2017 anmäldes 13 300 bidragsbrott, vilket motsvarar en minskning med 5 procent jämfört med 2016. Över 60 % av de anmälda bidragsbrotten avser brott mot Försäkringskassan, som minskade med 2 140 anmälda brott (-20 %). Jämfört med 2008 har de anmälda bidragsbrotten totalt ökat med 30 procent (+4 000 brott).

Fakta om ekobrott

  • Ekonomisk brottslighet, också kallat ekobrott, är ett samlingsbegrepp som innehåller många typer av brott. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott.
  • Till ekonomisk brottslighet räknas till exempel bokföringsbrott, olika typer av skattebrott, förskingring, insiderbrott, trolöshet mot huvudman och mutbrott.
  • Hur många ekonomiska brott som anmäls styrs till stor del av hur aktiva myndigheterna, till exempel Skatteverket, är i sin kontrollverksamhet.

Uppklarade bedrägerier och ekobrott

Personuppklaringsprocenten² för bedrägeri, brott mot skattebrottslagen (inkl. grovt skattebrott) samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragslagen, 2008–2017. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2017 handlades¹ 215 000 bedrägeribrott (9 kap. brottsbalken), vilket innebär en ökning med 7 050 brott (+3 %) jämfört med 2016. För 43 procent (93 200 brott) av de handlagda brotten hade en utredning bedrivits, medan 57 procent (122 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2016 har andelen utredda brott ökat och andelen direktavskrivna brott minskat med 6 procentenheter vardera.

Av de handlagda bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades 3 procent (6 990 brott), vilket är samma andel som 2016. Av bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades majoriteten (6 440 brott) efter att en utredning inletts. De personuppklarade bedrägeribrotten uppgick till 13 000 brott. Det innebär en ökning med 1 090 brott (+9 %) jämfört med 2016.

Personuppklaringsprocenten², de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda bedrägeribrott, uppgick till 6 procent 2017, samma nivå som 2016. Sedan 2008 har personuppklaringsprocenten minskat med 6 procentenheter. Den årliga variationen förklaras delvis av att bedrägeribrotten är starkt seriebrottsbetonade, vilket innebär att en och samma gärningsperson på kort tid kan stå bakom tusentals brott mot lika många målsägare.

Lagföringsprocenten², som visar de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten, uppgick till 15 procent. Jämfört med 2016 har lagföringsprocenten minskat med 1 procentenhet, och jämfört med 2014 har den minskat med 7 procentenheter. 

 

Misstänkta för bedrägeri

Antal personer misstänkta för bedrägeri och annan oredlighet (9 kap. i brottsbalken) 2008–2017. Källa: Misstänkta personer

Antalet personer som misstänktes för bedrägeribrott var 12 900 personer 2017. Jämfört med 2016 är det en ökning med 4 procent för samtliga personer. Det har skett en ökning av både kvinnor och män som misstänkts för bedrägeribrott (+4 % respektive +3 %).

Antalet personer som misstänktes för bedrägeribrott var 155 personer per 100 000 invånare 2017, vilket är 4 person fler (+2 %) än 2016. Förutom en ökning från 2008 till 2010 har antalet misstänkta personer per 100 000 invånare dock minskat över den senaste tioårsperioden, totalt med 10 procent sedan 2008. Den här utvecklingen kan också ses för antalet misstänkta kvinnor och män per 100 000 invånare, som minskat med 14 respektive 9 procent sedan 2008.

Misstänkta för ekobrott

Antal personer misstänkta för brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 januari 2008. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för bedrägeri

Antal lagföringsbeslut med bedrägeri som huvudbrott 2008 – 2017. Källa: Personer lagförda för brott

År 2017 fattades 1 700 lagföringsbeslut³ gällande bedrägeribrott (9 kap.BrB), vilket är 186 beslut färre än föregående år, och motsvarar en minskning med 10 procent. Under perioden 2008–2010 låg antalet lagföringsbeslut gällande bedrägeribrott relativt jämnt, men har sedan minskat successivt. Totalt sett har antalet lagföringsbeslut för olika former av bedrägeribrott som huvudbrott minskat med 1 540 beslut, eller 48 procent, sedan 2008.

När nivån och utvecklingen för bedrägerilagföringar tolkas, och i synnerhet om jämförelse görs med statistik över anmälda och handlagda brott, bör man tänka på att bedrägeribrottsutredningar inte sällan är omfattande och innehåller många brott och gärningspersoner. Ett lagföringsbeslut kan således omfatta flera lagförda bedrägeribrott, och det är inte ovanligt med domar där mer än 100 bedrägeribrott lagförs vid samma tillfälle.

Enligt den statistik som har tagits fram för Brås rapport Bedrägeribrottsligheten i Sverige (2016:9) framgår att det sedan 2008 har skett en andelsmässig ökning av antalet lagföringar som avser ett större antal bedrägeribrott. I rapporten kan du läsa mer om bedrägeribrottslighetens utveckling under de senaste åren.

De vanligaste påföljderna för bedrägeri är fängelse eller villkorlig dom.

Lagförda för ekobrott

Antal lagföringsbeslut med brott mot skattebrottslagen, bokföringsbrott samt brott mot bidragsbrottslagen som huvudbrott, år 2008 – 2017. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 januari 2008. Källa: Personer lagförda för brott

284 personer lagfördes under 2017 för brott mot skattebrottslagen som huvudbrott, en minskning med 54 procent jämfört med 2008. Dessutom lagfördes omkring 1 260 personer för olika borgenärsbrott som huvudbrott, nästan uteslutande bokföringsbrott. Omkring 380 personer lagfördes med förskingring, annan trolöshet och mutbrott som huvudbrott. Samma år fattades cirka 340 lagföringsbeslut avseende brott mot bidragsbrottslagen.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 209 000 bedrägeribrott (2017)
  • 14 400 skattebrott anmäldes (2017)
  • 13 900 bokföringsbrott anmäldes (2017)
  • 13 300 brott mot bidragslagen anmäldes (2017)
  • 1 634 förskingringsbrott anmäldes (2017)
  • 1 700 personer lagfördes för bedrägeri som huvudbrott (2017)
  • 41 procent var personuppklaringsprocenten för bokföringsbrott (2016)
  • 6 procent var personuppklaringsprocenten för bedrägerier (2016)

Sidan senast uppdaterad: 2019-03-19