Bedrägerier och ekobrott

Under 2020 anmäldes omkring 218 000 bedrägeribrott samt 27 000 bidragsbrott. 5,5 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för försäljningsbedrägeri under 2020, medan 4,1 procent uppger att de utsatts för kort- eller kreditbedrägeri.

Andel som utsatts för försäljningsbedrägeri

Självrapporterad utsatthet för försäljningsbedrägeri¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

¹.) Frågan om försäljningsbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet för åren 2016–2018. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 5,5 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2020, vilket skulle motsvara cirka 449 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det innebär en ökning sedan 2019, då andelen var 5,1 procent. Sett till utvecklingen över tid syns en svagt uppåtgående trend under hela mätperioden.

Könsfördelning

Självrapporterad utsatthet för försäljningsbedrägeri 2006–2020¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

¹.) Frågan om försäljningsbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet för åren 2016–2018. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.

Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 6,4 procent att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2020, vilket innebär en ökning sedan 2019 (5,7 %). Utvecklingen över tid visar att den rapporterade utsattheten har ökat under i princip hela tidsperioden.

Det är 4,6 procent av kvinnorna i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2020, vilket är på ungefär samma nivå som 2019 (4,5 %). Precis som för män syns en succesiv ökning sett till hela tidsperioden.

Det var således en större andel män än kvinnor i befolkningen (16–84 år) som utsattes för försäljningsbedrägeri under 2020. Dock är utvecklingen över tid likartad.

Ålder

Självrapporterad utsatthet för försäljningsbedrägeri 2020. Andel (%) utsatta uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

I den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger 5,2 procent att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2020. Andelen blir sedan större upp till åldersgruppen 35–44 år, som hade störst andel utsatta personer (7,5 %). Därefter är andelen utsatta mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) uppger 1,9 procent att de utsattes. Detta är i stort sett samma mönster som 2019.

Bland män är andelen som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri störst i åldersgruppen 35–44 år (9,0 %) och minst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 2,7 procent utsattes.

Bland kvinnor är andelen utsatta störst i åldersgruppen 45–54 år (6,1 %), följt av åldersgrupperna 20–24 och 35–44 år (6,0 % i respektive grupp). Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 1,3 %). Mönstret gällande hur utsatthet för försäljningsbedrägeri fördelar sig inom olika åldersgrupper skiljer sig något vid en jämförelse mellan män och kvinnor, främst sett till att skillnaden mellan vissa åldersgrupper är mindre bland kvinnor än bland män.

Utrikesfödda personer hade en större andel utsatta (7,1 %) än svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda och svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (5,7 respektive 5,0 %).

Personer med som högst gymnasial utbildning utsattes i störst utsträckning (5,7%) följt av personer med eftergymnasial utbildning (5,6 %), medan personer med som högst förgymnasial utbildning hade en mindre andel utsatta (4,9 %).

Ensamstående och sammanboende med barn utsattes i större utsträckning (8,6 respektive 7,0 %) än ensamstående och sammanboende utan barn (5,2 respektive 4,5 %).

Det var under 2020 vanligare att ha utsatts för försäljningsbedrägeri bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (5,7 respektive 5,3 %).

Slutligen var det vanligast att utsättas bland boende i storstäder/storstadsnära kommuner (5,8 %) följt av boende i större städer/kommuner nära större stad (5,5 %) och bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner (5,0 %).

Sett till utsatthet för försäljningsbedrägeri inom olika grupper bland män respektive kvinnor 2020 ser mönstret oftast förhållandevis likartat ut. En skillnad syns dock då boendeort studeras, eftersom det bland kvinnor är vanligast att utsättas i storstäder, medan det bland män är vanligast att utsättas i större städer och kommuner nära större stad.

Resultaten visar att upprepad utsatthet är förhållandevis ovanligt när det gäller försäljningsbedrägeri. Av de personer som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2020 utsattes 78,9 procent en (1) gång. Vidare var det 18,4 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 2,7 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler.

Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 4,4 procent för en (1) händelse under 2020, medan 1,0 procent utsattes två till tre gånger och 0,2 procent utsattes för försäljningsbedrägeri fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2020 utsattes 76,6 procent en (1) gång. Det var 20,3 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 3,1 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 5,0 procent utsattes för en (1) händelse 2020 och 1,3 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2020 utsattes 81,9 procent en (1) gång. Det var 15,9 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, och 2,2 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,9 procent av kvinnorna utsattes en (1) gång 2020 och 0,8 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent utsattes för försäljningsbedrägeri fyra gånger eller fler.

Sett till försäljningsbedrägeri är det således vanligare bland män än bland kvinnor att ha utsatts upprepade gånger.

Andel som utsatts för kort-/kreditbedrägeri

Självrapporterad utsatthet för kort-/kreditbedrägeri¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

1.) Frågan om kort-/kreditbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet för åren 2016–2017. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 4,1 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri under 2020, vilket skulle motsvara cirka 334 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det innebär en minskning sedan 2019, då 5,3 procent utsattes. Dessförinnan syntes en ökning mellan 2016 och 2018.

Könsfördelning

Självrapporterad utsatthet för kort-/kreditbedrägeri 2006–2020¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

1.) Frågan om kort-/kreditbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet för åren 2016–2017. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.

Det är 4,6 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes 2020, vilket innebär en minskning sedan 2019 (5,9 %). En ökning syns under de första åren, följt av att andelen minskat i de två senaste mätningarna.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 3,6 procent att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri under 2020, vilket innebär en minskning jämfört med 2019 (4,8 %). Precis som för män syns även en ökning mellan 2016 och 2018, därefter har andelen minskat.

Det är således vanligare bland män än kvinnor att utsättas för kort- /kreditbedrägeri, men utvecklingen är likartad, med en svag ökning sedan den första mätpunkten följt av en minskning i de två senaste mätningarna. För både män och kvinnor har den tydligaste minskningen skett i den senaste mätningen.

Ålder

Självrapporterad utsatthet för kort-/kreditbedrägeri 2020. Andel (%) utsatta uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Andelen som 2020 utsattes för kort-/kreditbedrägeri är minst bland personer i åldersgruppen 16–19 år (2,4 %), och därefter blir den större ju äldre åldersgrupp som studeras, upp till åldersgruppen 45–54 år som hade störst andel utsatta (5,7 %). Därefter är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Det här liknar mönstret 2019.

Bland män finns störst andel utsatta i åldersgruppen 45–54 år (6,6 %), medan den yngsta åldersgruppen (16–19 år) utsattes i minst utsträckning (2,3 %).

Bland kvinnor är andelen störst i åldersgruppen 45–54 år där 4,9 procent utsattes, medan den äldsta åldersgruppen (75–84 år) utsattes i minst utsträckning (2,0 %).

Mönstret gällande hur utsatthet för kort-/kreditbedrägeri fördelar sig inom olika åldersgrupper skiljer sig således något vid en jämförelse mellan män och kvinnor.

 Utrikesfödda personer och svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda uppger i större utsträckning att de under 2020 utsattes för kort-/kreditbedrägeri (5,4 respektive 4,6 %) än svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (3,7 %).

Det är vanligare att utsättas ju högre utbildningsnivån är. Personer med eftergymnasial utbildning utsattes i högre grad (4,5 %) än personer med som högst gymnasial utbildning (4,2 %) och personer med som högst förgymnasial utbildning (3,1 %).

Ensamstående och sammanboende med barn utsattes i större utsträckning (6,2 respektive 4,8 %) än ensamstående och sammanboende utan barn (3,6 respektive 3,8 %).

Vidare är det vanligare att ha utsatts bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (4,5 respektive 3,7 %).

Boende i storstäder/storstadsnära kommuner utsattes i större utsträckning (4,8 %) än boende i större städer/kommuner nära större stad respektive boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner (3,9 respektive 3,2 %).

Upprepad utsatthet för kort-/kreditbedrägeri är relativt ovanligt, och 79,6 procent av de personer som utsattes under 2020 uppger att det rörde sig om en (1) händelse. Vidare var det 15,6 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 4,8 procent av de utsatta uppger att de utsattes fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,3 procent utsattes för en (1) händelse under 2020, medan 0,6 procent utsattes två till tre gånger, och 0,2 procent uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri 2020 utsattes 77,3 procent en (1) gång. Det var 17,0 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och 5,7 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) utsattes 3,6 procent för en (1) händelse och 0,8 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,3 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri 2020 utsattes 82,4 procent en (1) gång. Det var 14,0 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 3,7procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) utsattes 3,0 procent för en (1) händelse 2020 och 0,5 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Det är således vanligare bland män under 2020 att ha utsatts upprepade gånger för kort-/kreditbedrägeri, än bland kvinnor.

Anmälda bedrägerier

Antal anmälda bedrägerier och annan oredlighet (enl. 9 kap. i brottsbalken). Källa: Anmälda brott

Under 2020 anmäldes 218 000 bedrägeribrott (exklusive bidragsbrott), vilket var en minskning med 26 400 brott (−11 %) jämfört med 2019. Den brottstyp inom bedrägeribrotten som minskade mest var kortbedrägeri, som minskade med 31 900 (−25 %) anmälda brott. Den brottstyp som ökade mest var bedrägeri genom social manipulation, som ökade med 3 460 (23 %) anmälda brott. Fram till 2018 var de anmälda bedrägeribrottens utveckling varit stadigt uppåtgående. Jämfört med 2011 hade bedrägeribrotten ökat med 89 procent.

Pandemins inverkan

De månadsvisa genomgångar av den preliminära månadsstatistiken som Brå sedan i april 2020 har genomfört med anledning av pandemin, visar sammantaget inga tydliga tecken på att antalet anmälda bedrägeribrott skulle ha påverkats av pandemin.

Läs mer om pandemins inverkan på anmälda brott

Bedrägeribrottens utveckling över tid beror bland annat på en ökad internetanvändning i samhället, och den tekniska utvecklingen bidrar till att nya metoder och möjligheter att begå bedrägeribrott utvecklas. Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av bedrägerier, bland annat beroende på omständigheterna kring brottet samt myndigheters och privata aktörers förmåga att upptäcka de brott som riktas mot dem. Bedrägeri är vidare ett typiskt seriebrott, där en enda gärningsperson kan bedra många personer under en kort tidsperiod, vilket kan ge upphov till tusentals anmälda brott. Enstaka händelser kan därför få stort genomslag för enskilda bedrägerityper i statistiken, som därmed kan uppvisa stora variationer från ett år till ett annat.

Olika sorters bedrägeri

Bedrägeri genom social manipulation

S.k. social engineering. Gärnings­personen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroende­relation, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Romansbedrägeri

Gärningspersonen inleder en kärleks­relation eller liknande relation med en person, genom fysisk kontakt eller via internet, i syfte att vilseleda hen till handling som innebär ekonomisk vinning för gärnings­personen, exempelvis att genom olika förevändningar förmå personen att låna ut eller skänka pengar till gärnings­personen.

Investeringsbedrägeri

Gärningspersonen vilseleder en person att investera i något (t ex finansiella instrument eller företag) som inte existerar, inte har något värde, har lägre värde än utlovat eller är väldigt svårt att värdera, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Befogenhetsbedrägeri

Gärningspersonen kontaktar en person­/organisation/­ett företag och utger sig för att ha befogenheter, t ex utger sig för att vara ekonomichef på det utsatta företaget, eller bank­tjänsteman på den utsattes bank, och därigenom förmår den kontaktade till handling som ger ekonomisk vinning till gärnings­personen. Exempelvis s.k. VD-bedrägeri och vishing.

Bedrägeri genom social manipulation av annan typ

Bedrägeri genom missbruk av förtroende­relation av annan typ än ovanstående (romansbedrägeri; investerings­bedrägeri; befogenhets­bedrägeri). Exempelvis barnbarns­bedrägeri eller arvs­bedrägeri, där gärnings­personen kontaktar äldre personer och utger sig för att vara ett barnbarn, eller lurar personer att tro att en avlägsen släkting dött och att ett arv väntar, och därigenom förmår personen till handling som ger ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Annonsbedrägeri

Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats. Ett annons­bedrägeri kan även ske genom att gärnings­personen agerar som en intresserad köpare till det som erbjuds via annons, i syfte att komma över pengar från säljaren eller det som erbjuds via annonsen utan att erhålla betalning till säljaren.

Identitetsbedrägeri ­– köp/lån/av annan typ

Kallas även kreditbedrägeri. Gärnings­personen köper olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personuppgifter). Även bolag kan användas som låntagare för att sedan sättas i konkurs.

Fakturabedrägeri

Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen/företaget inte har beställt. Faktura­bedrägeri med kontakt har föregåtts av någon form av kontakt med den utsatte, exempelvis genom telefon­försäljning, där faktura­mottagaren blir vilseledd att exempelvis ingå ett avtal med avsändaren. Faktura­bedrägeri utan kontakt kan exempelvis ske genom utskick av s.k. blufffakturor.

Kortbedrägeri (bank, betal- och kreditkort)

Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genom­föra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kort­bedrägeri kan även ske genom att gärnings­personen har kommit över kort­uppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram och baksida. Kort­bedrägeri med fysiskt kort är en transaktion (köp, uttag etc.) genomförd i direkt interaktion med säljare eller från uttags­automat, där köparen/den som har kortet är fysiskt närvarande och kortet är synligt och används vid transaktionen. Det handlar om kort som tillhör någon annan och har blivit upphittat eller stulet, eller förfalskade kort. Vid kort­bedrägeri utan fysiskt kort har en transaktion genomförts via internet eller på annat sätt, där köparen/den som har kortet­/kortuppgifterna inte är fysiskt närvarande, och där något fysiskt kort inte är synligt, men kortdata används vid trans­aktionen.

Försäkringsbedrägeri

Bedrägeri mot försäkrings­bolag. Gärnings­personen har genom sitt agerande fått ersättning för en skada som inte inträffat eller medvetet skaffar sig en högre ersättning vid skada än vad hen är berättigad till, alternativt överdrivit värdet på något som stulits eller gått sönder.

Bedrägeri mot försäkringskassa etc.

År 2007 trädde bidragsbrotts­lagen i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Ett vanligt exempel är att någon skickar in en ansökan om tillfällig föräldra­penning avseende vård av sjukt barn, men arbetar som vanligt.

Snyltningsbrott

Gärnings­personen tillgodogör sig husrum, förtäring, transport eller annat som tillhanda­hålls under förutsättning av betalning, utan att betala för sig.

Grovt fordringsbedrägeri

Gärningspersonen riktar betalnings­uppmaningar till en vidare krets i syfte att vilseleda till handling som innebär vinning för gärnings­personen och skada för mottagarna, och förfarandet har avsett betydande värde.

 

Källa: Klassificering av brott

Anmälda ekobrott

Anmälda brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Källa: Anmälda brott

När det gäller ekobrott anmäldes under 2020 omkring 9 700 brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott) och 17 600 bokföringsbrott och 1 200 förskingringsbrott.

År 2020 anmäldes 27 000 bidragsbrott, vilket motsvarar en ökning med 30 procent jämfört med 2019. Omkring 75 % av de anmälda bidragsbrotten avser brott mot Försäkringskassan. Jämfört med 2011 har de anmälda bidragsbrotten totalt ökat med 183 procent.

Brott mot bidragsbrottslagen är en brottstyp där det inte är ovanligt att enskilda stora ärenden med många brott förekommer. Dessa kan ha stor påverkan på statistiken och kan helt eller delvis förklara förändringar jämfört med motsvarande period föregående år. De anmälda bidragsbrotten är även i hög grad beroende av myndigheters riktlinjer och kontrollsystem.

Fakta om ekobrott

  • Ekonomisk brottslighet, också kallat ekobrott, är ett samlingsbegrepp som innehåller många typer av brott. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott.
  • Till ekonomisk brottslighet räknas till exempel bokföringsbrott, olika typer av skattebrott, förskingring, insiderbrott, trolöshet mot huvudman och mutbrott.
  • Hur många ekonomiska brott som anmäls styrs till stor del av hur aktiva myndigheterna, till exempel Skatteverket, är i sin kontrollverksamhet.

Uppklarade bedrägerier och ekobrott

Personuppklaringsprocenten² för bedrägeri, brott mot skattebrottslagen (inkl. grovt skattebrott) samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragslagen. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2020 handlades 229 000 bedrägeribrott¹ (9 kap. brottsbalken), vilket innebar en minskning med 23 100 brott (−9 %) jämfört med 2019.

För 43 procent (98 000 brott) av de handlagda brotten hade en utredning bedrivits, medan 57 procent (131 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2019 ökade andelen utredda brott och andelen direktavskrivna brott minskade med 3 procentenheter vardera.

Av de handlagda bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades 7 procent (15 600 brott), en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2019. Av bedrägeribrotten för­undersöknings­­begränsades majoriteten (14 900 brott) efter att en utredning inletts.

De personuppklarade bedrägeribrotten uppgick till 12 900 brott. Det innebar en minskning med 2 760 brott (−18 %) jämfört med 2019.

Personuppklaringsprocenten², de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda bedrägeribrott, uppgick till 6 procent 2020, en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2019. Sedan 2011 minskade personuppklaringsprocenten med 9 procent­enheter.

Lagföringsprocenten, som visar de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten, uppgick till 16 procent. Det var en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2019. Jämfört med 2014 var det en minskning med 7 procentenheter.

Till följd av temporär rutin omfattar statistiken ett sammanhållet brott som ensamt mot­svarar cirka 3 040 brott. Om hänsyn tas till det ärendet skulle personuppklarings­procenten uppgå till 7 procent, och lagföringsprocenten till 18 procenten. För bedrägeri­brott är det vanligt förekommande med stora ärenden, vilket bör beaktas vid jämförelser av måtten från år till år.

Av de handlagda bedrägeribrotten var det 19 procent (43 800 brott) som hade minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket innebar en ökning med 3 procent­enheter jämfört med 2019. Av brotten med minst en misstänkt person uppgick andelen personuppklarade bedrägeribrott till 29 procent, vilket innebar en minskning med 9 procentenheter jämfört med 2019.

Misstänkta för bedrägeri

Antal personer misstänkta för bedrägeri och annan oredlighet (9 kap. i brottsbalken), samtliga samt uppdelat på kön. Källa: Misstänkta personer

År 2020 misstänktes 18 900 personer för bedrägeri. Det var en ökning med 23 procent sedan 2019. Ökningen kan noteras både för antalet misstänkta kvinnor och för antalet misstänkta män, med 23 procent vardera.

Antalet personer som misstänktes för bedrägeribrott i relation till befolknings­mängden 2020 var 220 personer per 100 000 invånare, vilket var 22 procent fler än 2019. Antalet misstänkta per 100 000 invånare var större bland män än bland kvinnor 2020, 332 miss­tänkta män per 100 000 invånare jämfört med 107 misstänkta kvinnor per 100 000 in­vånare. Antalet per 100 000 invånare har ökat under den senaste tioårs­perioden, totalt sett med 18 procent jämfört med 2011. Antalet misstänkta per 100 000 invånare har ökat med 25 respektive 15 procent för kvinnor och män, under samma period.

Att antalet personer som misstänkts för bedrägeri­brott ökat har inte kunnat kopplas till pandemin. Utvecklingen kan i stället ha påverkats av internt arbete hos polisen rörande bedrägeribrott.

Misstänkta för ekobrott

Antal personer misstänkta för brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 januari 2008. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för bedrägeri – könsfördelning

Antal lagföringsbeslut med bedrägeri som huvudbrott, totalt och efter kön. Källa: Personer lagförda för brott

År 2020 fattades 1 866 lagföringsbeslut³ gällande bedrägeribrott (9 kap. BrB), vilket är en ökning med 5 procent, jämfört med 2019. Ökningen var större gällande beslut mot kvinnor (+14 %) än mot män (+3 %).

Bedrägeribrott som huvudbrott i lagförings­beslut minskade kontinuerligt 2011–2018 och har jämfört med 2011 minskat med 38 procent.

När nivån och utvecklingen för bedrägerilagföringar tolkas, och i synnerhet om jäm­förelse görs med statistik över anmälda och handlagda brott, bör man tänka på att bedrägeri­­brottsutredningar inte sällan är omfattande och innehåller många brott och gärningspersoner. Ett lagföringsbeslut kan således omfatta flera lagförda bedrägeribrott, och det är inte ovanligt med domar där mer än 100 bedrägeribrott lagförs vid samma tillfälle.

De vanligaste påföljderna för bedrägeri är fängelse eller villkorlig dom.

Lagförda för ekobrott

Antal lagföringsbeslut med brott mot skattebrottslagen, bokföringsbrott, brott mot bidragsbrottslagen samt brott mot lagen om straff för penningtvättbrott, som huvudbrott. Lagen om straff för penningtvättsbrott trädde i kraft i juli 2014 . Källa: Personer lagförda för brott

Lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott trädde i kraft i juli 2014 (vilket innebär att 2015 var det första fullständiga redovisningsåret). Enligt lagtexten avser penningtvättsbrott handlingar som utförs i syfte att dölja att pengar eller annan egendom härrör från brott eller brottslig verksamhet.

Under 2020 fattades 876 lagföringsbeslut där huvudbrottet var penningtvättsbrott. Jämfört med 2019 ökade antalet beslut med 262 beslut, eller 43 procent. Ökningen ses även här för beslut mot både kvinnor och män, som ökade med 83 respektive 179 beslut, eller 55 respektive 39 procent.

Antalet lagföringsbeslut gällande bidragsbrott ökade med 80 procent jämfört med 2019

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 218 000 bedrägeribrott anmäldes (2020)
  • 9 700 skattebrott anmäldes (2020)
  • 17 600 bokföringsbrott anmäldes (2020)
  • 27 000 brott mot bidragslagen anmäldes (2020)
  • 1 200 förskingringsbrott anmäldes (2020)
  • 1 770 personer lagfördes för bedrägeri som huvudbrott (2019)
  • 6 procent var personuppklaringsprocenten för bedrägerier (2020)

Sidan senast uppdaterad:

Statistik om brottstyper