Bedrägerier och ekobrott

Under 2018 anmäldes omkring 260 000 bedrägeribrott samt 15 100 bidragsbrott. 4,8 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för försäljningsbedrägeri under 2017, medan 5,1 procent uppger att de utsatts för kort-/kreditbedrägeri.

Andel som utsatts för försäljningsbedrägeri

Utsatthet för försäljningsbedrägeri¹ 2016–2017. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

1.) Frågan om försäljningsbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet 2016 och 2017. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.

Det är 4,8 procent av befolkningen (16–84 år) som i NTU uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017, vilket motsvarar cirka 378 000 personer (skattat antal). Det är en liten ökning från 2016, då andelen utsatta var 4,5 procent. Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 5,4 procent att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017, vilket är en ökning från 2016, då andelen var 5,0 procent (se figur 3.20). Det är 4,2 procent av kvinnorna i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017, vilket är en ökning från 2016 då andelen var 3,9 procent. Det var således en större andel bland män än bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) som utsattes för försäljningsbedrägeri 2017. Dock ser mönstret likartat ut, med en liten ökning av andelen utsatta jämfört med 2016.

  Utsatthet i olika åldersgrupper

I den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger 4,7 procent att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017. Andelen ökar sedan ju äldre åldersgrupp som studeras, upp till åldersgruppen 35–44 år som hade störst andel utsatta personer (6,9 %). Utsattheten minskar därefter ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) uppger 1,5 procent att de utsattes. Åldersfördelningen skiljer sig något från 2016, då det var gruppen 20–24 år som hade störst andel utsatta personer, tätt följt av gruppen 25–34 år.

Bland män är andelen som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri störst i åldersgruppen 35–44 år (7,6 %) och minst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 2,1 procent utsattes.

Bland kvinnor ser fördelningen liknande ut. Andelen utsatta för försäljningsbedrägeri 2017 var störst i gruppen 35–44 år (6,2 %). Minst var andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 1,1 %).

Att utsättas för försäljningsbedrägeri 2017 var således bland såväl män som kvinnor vanligast i åldersgruppen 35–44 år, för att sedan bli mindre vanligt ju äldre åldersgrupp som studeras.

  Olika gruppers utsatthet för försäljningsbedrägeri

Vad gäller utsatthet för försäljningsbedrägeri 2017 så hade svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda och utrikesfödda personer en större andel utsatta (6,7 respektive 6,1 %) än svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (4,3 %).

Personer med som högst gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning utsattes i lika stor utsträckning (5,0 % i respektive grupp), medan personer med som högst förgymnasial utbildning hade en något mindre andel utsatta (3,9 %).

Ensamstående eller sammanboende med barn utsattes i större utsträckning (8,2 respektive 6,2 %) än ensamstående eller sammanboende utan barn (4,5 respektive 3,7 %).

Det var även vanligare med utsatthet för försäljningsbedrägeri bland boende i flerfamiljshus (5,0 %) än bland boende i småhus (4,5 %).

Slutligen var det vanligare att utsättas bland boende i storstadsregioner och bland boende i andra större städer (5,0 respektive 4,8 %) än bland boende i mindre städer eller på landsbygden (4,3 %).

Sett till utsatthet för försäljningsbedrägeri inom olika grupper bland män respektive kvinnor 2017 ser mönstret oftast likartat ut. Dock är nivån generellt sett högre bland män.

  Upprepad utsatthet

Av de personer som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017 utsattes 73,3 procent en (1) gång. Vidare var det 22,3 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 4,4 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 3,6 procent för en (1) händelse under 2017, medan 1,1 procent utsattes två till tre gånger och 0,2 procent utsattes för försäljningsbedrägeri fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017 utsattes 70,9 procent en (1) gång. Det var 24,6 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 4,5 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,9 procent utsattes för en (1) händelse 2017och 1,3 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017 utsattes 76,0 procent en (1) gång. Det var 19,7 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, och 4,3 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,3 procent av kvinnorna utsattes en (1) gång 2017 och 0,8 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes för försäljningsbedrägeri fyra gånger eller fler.

Såväl bland män som bland kvinnor är det således relativt ovanligt med upprepad utsatthet för försäljningsbedrägeri. Det är dock något vanligare bland män.

Andel som utsatts för kort-/kreditbedrägeri

Utsatthet för kort-/kreditbedrägeri ¹ 2016–2017. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

1.) Frågan om kort-/kreditbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet 2016 och 2017. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.

Det är 5,1 procent av befolkningen (16–84 år) som i NTU uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri 2017, vilket motsvarar ungefär 403 000 personer (skattat antal). Det är en liten ökning från 2016 då 4,9 procent utsattes. Det är 5,6 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes 2017, vilket i princip är på samma nivå som 2016, då andelen var 5,5 procent. Av kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 4,6 procent att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri under 2017, vilket är en ökning från 2016 då andelen var 4,3 procent.

Det var således vanligare bland män än kvinnor att utsättas för kort-/ kreditbedrägeri 2017. 

  Utsatthet i olika åldersgrupper

Sett till olika åldersgrupper var det under 2017 vanligare att utsättas för kort-/kreditbedrägeri ju äldre åldersgrupp som studeras, upp till åldersgruppen 45–54 år som hade störst andel utsatta (7,3 %). Därefter minskar andelen ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är andelen i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 2,0 procent utsattes, tätt följt av den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 2,1 procent utsattes. Det här liknar mönstret 2016.

Mönstret bland män ser likartat ut, med störst andel utsatta i åldersgruppen 45–64 år (7,9 %), medan den yngsta åldersgruppen (16–19 år) utsattes i minst utsträckning (2,2 %).

Även bland kvinnor är andelen störst i åldersgruppen 45–54 år där 6,7 procent utsattes. Dock var det i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) som minst andel kvinnor utsattes (1,5 %). Mönstret gällande hur utsatthet för kort-/kreditbedrägeri fördelar sig inom olika åldersgrupper är således likartat.

  Olika gruppers utsatthet för kort-/kreditbedrägeri

Utrikesfödda personer uppger i större utsträckning att de under 2017 utsattes för kort-/kreditbedrägeri (5,9 %) än svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda (5,4 %) och svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (4,9 %). Personer med eftergymnasial utbildning utsattes i högre grad (6,1 %) än personer med som högst gymnasial utbildning (5,2 %) och personer med som högst förgymnasial utbildning (3,1 %).

Ensamstående eller sammanboende med barn utsattes i större utsträckning (7,9 respektive 6,8 %) än ensamstående eller sammanboende utan barn (3,9 respektive 4,8 %). Vidare var utsatthet vanligare bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (5,3 respektive 4,9 %). Utsattheten ökar med ortens storlek. Bland boende i storstadsregioner utsattes 5,9 procent 2017 medan andelen bland boende i andra större städer är 4,8 procent och andelen i mindre städer eller på landsbygden är 4,2 procent.

  Upprepad utsatthet

Av de personer som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017 utsattes 73,3 procent en (1) gång. Vidare var det 22,3 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 4,4 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 3,6 procent för en (1) händelse under 2017, medan 1,1 procent utsattes två till tre gånger och 0,2 procent utsattes för försäljningsbedrägeri fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017 utsattes 70,9 procent en (1) gång. Det var 24,6 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 4,5 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,9 procent utsattes för en (1) händelse 2017och 1,3 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2017 utsattes 76,0 procent en (1) gång. Det var 19,7 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, och 4,3 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler.

Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,3 procent av kvinnorna utsattes en (1) gång 2017 och 0,8 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes för försäljningsbedrägeri fyra gånger eller fler.

Anmälda bedrägerier

Antal anmälda bedrägerier och annan oredlighet (enl. 9 kap. i brottsbalken). Samtliga, och delredovisning av datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av internet. Åren 2009–2018. Källa: Anmälda brott

Med bedrägeribrott avses brott som regleras i 9 kap. brottsbalken. Sett till samtliga anmälda bedrägeribrott är de antalsmässigt största brottstyperna datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av internet, som utgjorde 63 procent av de anmälda bedrägeribrotten.

Under 2018 anmäldes 260 000 bedrägeribrott, vilket var en ökning med 51 600 brott (+25 %) jämfört med 2017. Vissa typer av bedrägeribrott har minskat, medan andra har ökat. Bland annat ökade datorbedrägerier med 35 procent, till 135 000 anmälda brott, och utpressning ökade med 291 procent, till 15 600 anmälda brott. Den typ av bedrägeribrott som minskade mest var bedrägerier med hjälp av så kallad bluffaktura, som minskade med 4 900 (−51 %) till 4 770 anmälda brott. Under den senaste tioårsperioden har utvecklingen av de anmälda bedrägeribrotten sammantaget varit stadigt uppåtgående. Totalt sett har antalet anmälda bedrägeribrott ökat med 140 procent under perioden 2009–2018.

Utvecklingen av bedrägeribrotten beror bland annat på en ökad internetanvändning i samhället, och den tekniska utvecklingen bidrar till att nya metoder och möjligheter att begå bedrägeribrott utvecklas. Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av bedrägerier, bland annat beroende på omständigheterna kring brottet samt myndigheters och privata aktörers förmåga att upptäcka de brott som riktas mot dem. Bedrägeri är ett typiskt seriebrott, där en enda gärningsperson kan ge upphov till tusentals anmälda brott under en kort period. För enskilda typer av bedrägerier, exempelvis datorbedrägerier, kan statistiken därför uppvisa stora variationer från ett år till ett annat.

Vad är skillnaden mellan datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av internet?

Datorbedrägeri: Brott där någon olovligen påverkar resultatet av en automatiserad informationsbehandling eller liknande automatisk process. Några exempel:

  • använda annan persons kortuppgifter vid köp på nätet
  • skimming av kontokort
  • använda vilseledande uppgifter för databearbetning

Med hjälp av internet: Brott där det finns on-line kontakt mellan människor. Några exempel:

  • när användarkonton på t.ex. Facebook kapas och kontakt tas med den utsattas vänner för att låna pengar eller koder till t.ex. bankdosor
  • köp på kredit i annans namn via internet och där varan hämtas ut med falsk legitimation
  • när varan ej levereras eller betalning ej genomförs på köp- och säljsajter som Blocket och Tradera

Källa: Klassificering av brott

Anmälda ekobrott

Anmälda brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Åren 2009–2018. Källa: Anmälda brott

När det gäller ekobrott anmäldes under 2018 omkring 13 400 brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott) och 17 000 bokföringsbrott och 1 600 förskingringsbrott.

År 2007 trädde bidragsbrottslagen i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Därmed kom dessa brott, som tidigare ingick i statistiken över bedrägeribrott, att särredovisas som brott mot bidragsbrottslagen. De anmälda bidragsbrotten är i hög grad beroende av myndigheters riktlinjer och kontrollsystem.

År 2018 anmäldes 15 100 bidragsbrott, vilket motsvarar en ökning med 13 procent jämfört med 2017. Närmare 75 % av de anmälda bidragsbrotten avser brott mot Försäkringskassan, som ökade med 2 836 anmälda brott (+33 %). Jämfört med 2009 har de anmälda bidragsbrotten totalt ökat med 38 procent (+5 700 brott).

Fakta om ekobrott

  • Ekonomisk brottslighet, också kallat ekobrott, är ett samlingsbegrepp som innehåller många typer av brott. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott.
  • Till ekonomisk brottslighet räknas till exempel bokföringsbrott, olika typer av skattebrott, förskingring, insiderbrott, trolöshet mot huvudman och mutbrott.
  • Hur många ekonomiska brott som anmäls styrs till stor del av hur aktiva myndigheterna, till exempel Skatteverket, är i sin kontrollverksamhet.

Uppklarade bedrägerier och ekobrott

Personuppklaringsprocenten² för bedrägeri, brott mot skattebrottslagen (inkl. grovt skattebrott) samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragslagen, 2009–2018. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2018 handlades¹ 260 000 bedrägeribrott (9 kap. brottsbalken), vilket innebar en ökning med 44 900 brott (+21 %) jämfört med 2017. För 36 procent (94 200 brott) av de handlagda brotten hade en utredning bedrivits, medan 64 procent (165 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2017 hade andelen utredda brott minskat och andelen direktavskrivna brott ökat med 7 procentenheter vardera.

Av de handlagda bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades 3 procent (8 430 brott), vilket var samma andel som 2017. Av bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades majoriteten (7 870 brott) efter att en utredning inletts. De personuppklarade bedrägeribrotten uppgick till 13 700 brott. Det innebar en ökning med 684 brott (+5 %) jämfört med 2017.

Personuppklaringsprocenten, de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda bedrägeribrott, uppgick till 5 procent 2018, en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2017. Sedan 2009 hade personuppklaringsprocenten minskat med 11 procentenheter.

Lagföringsprocenten, som visar de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten, uppgick till 16 procent. Jämfört med 2017 hade lagföringsprocenten ökat med 1 procentenhet, men jämfört med 2014 hade den minskat med 9 procentenheter.

Av de handlagda bedrägeribrotten var det 13 procent (34 600 brott) som hade minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket innebar en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2017. Av brotten med minst en misstänkt person uppgick andelen personuppklarade bedrägeribrott till 40 procent, samma nivå som 2017. Av de handlagda brotten 2018 hade 89 procent anmälts samma år, resterande brott hade anmälts tidigare år. Av de personuppklarade brotten hade 41 procent anmälts samma år som de handlades.

Misstänkta för bedrägeri

Antal personer misstänkta för bedrägeri och annan oredlighet (9 kap. i brottsbalken) 2008–2017. Källa: Misstänkta personer

Med bedrägeribrott avses brott som regleras i 9 kapitlet brottsbalken. Av de personer som var misstänkta för bedrägeribrott 2018 var majoriteten (33 %) misstänkta för övrigt bedrägeri. Motsvarande andel för kvinnor som misstänktes för bedrägeribrott var 40 procent, medan störst andel av männen var misstänkta för häleribrott (35 %).

Antalet personer som misstänktes för bedrägeribrott 2018 var 159 personer per 100 000 invånare, vilket var 3 procent fler än 2017. Antalet per 100 000 invånare har dock minskat generellt den senaste tioårsperioden, totalt med 16 procent sedan 2009. Antalet misstänkta per 100 000 invånare var större bland män än bland kvinnor 2018, 245 misstänkta män per 100 000 invånare jämfört med 74 misstänkta kvinnor per 100 000 invånare. Antalet per 100 000 invånare har dock minskat för båda könen under den senaste tioårsperioden, med 19 procent för kvinnor och med 16 procent för män.

Misstänkta för ekobrott

Antal personer misstänkta för brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 januari 2008. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för bedrägeri

Antal lagföringsbeslut med bedrägeri som huvudbrott 2009 – 2018. Källa: Personer lagförda för brott

År 2018 fattades 1 670 lagföringsbeslut³ gällande bedrägeribrott (9 kap. BrB), vilket är nästan samma antal som föregående år (−25 beslut). Minskningen utgjordes av lagföringsbeslut mot män (−2 %), medan antalet lagföringsbeslut mot kvinnor var i stort oförändrat.

Bedrägeribrott som huvudbrott i lagföringsbeslut har uppvisat en kontinuerlig minskning sedan 2010 och har minskat med 1 500 beslut, eller 47 procent, jämfört med 2009. Minskningen gäller beslut mot både kvinnor och män som minskat med 417 respektive 1 080 beslut, eller 54 respektive 45 procent, jämfört med 2009.

Enligt den statistik som har tagits fram för Brås rapport Bedrägeribrottsligheten i Sverige (2016:9) framgår att det sedan 2008 har skett en andelsmässig ökning av antalet lagföringar som avser ett större antal bedrägeribrott. I rapporten kan du läsa mer om bedrägeribrottslighetens utveckling under de senaste åren.

När nivån och utvecklingen för bedrägerilagföringar tolkas, och i synnerhet om jämförelse görs med statistik över anmälda och handlagda brott, bör man tänka på att bedrägeribrottsutredningar inte sällan är omfattande och innehåller många brott och gärningspersoner. Ett lagföringsbeslut kan således omfatta flera lagförda bedrägeribrott, och det är inte ovanligt med domar där mer än 100 bedrägeribrott lagförs vid samma tillfälle.

De vanligaste påföljderna för bedrägeri är fängelse eller villkorlig dom.

Lagförda för ekobrott

Antal lagföringsbeslut med brott mot skattebrottslagen, bokföringsbrott, brott mot bidragsbrottslagen samt brott mot lagen om straff för penningtvättbrott, som huvudbrott, år 2009 – 2018. Lagen om straff för penningtvättsbrott trädde i kraft i juli 2014 . Källa: Personer lagförda för brott

Lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott trädde i kraft i juli 2014 (vilket innebär att 2015 var det första fullständiga redovisningsåret). Enligt lagtexten avser penningtvättsbrott handlingar som utförs i syfte att dölja att pengar eller annan egendom härrör från brott eller brottslig verksamhet.

Under 2018 fattades 261 lagföringsbeslut där huvudbrottet var penningtvättsbrott. Jämfört med 2017 ökade antalet beslut med 59 beslut, eller 29 procent. Ökningen ses även här för beslut mot både kvinnor och män, som ökade med 9 respektive 50 beslut, eller 16 respektive 34 procent.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 260 000 bedrägeribrott (2018)
  • 13 400 skattebrott anmäldes (2018)
  • 17 000 bokföringsbrott anmäldes (2018)
  • 15 100 brott mot bidragslagen anmäldes (2018)
  • 1 600 förskingringsbrott anmäldes (2018)
  • 1 670 personer lagfördes för bedrägeri som huvudbrott (2018)
  • 36 procent var personuppklaringsprocenten för bokföringsbrott (2018)
  • 5 procent var personuppklaringsprocenten för bedrägerier (2018)

Sidan senast uppdaterad: 2019-09-09

Statistik om brottstyper