- Start
- / Statistik
- / Statistik utifrån brottstyper
- / Bedrägerier och ekobrott
Bedrägerier och ekobrott
Under 2021 anmäldes omkring 195 900 bedrägeribrott samt 21 625 bidragsbrott. 5,7 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för försäljningsbedrägeri under 2021, medan 3,5 procent uppger att de utsatts för kort- eller kreditbedrägeri.
Självrapporterad utsatthet för försäljningsbedrägeri¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.
¹.) Frågan om försäljningsbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet för åren 2016–2018. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.
I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 5,7 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2021, vilket skulle motsvara cirka 473 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det innebär en liten ökning sedan 2020, då andelen var 5,5 procent. Sett till utvecklingen över tid syns en uppåtgående trend under hela mätperioden
Bedrägeribrott är något man kan vara utsatt för utan att veta om det. Detta faktum kan påverka utfallet i undersökningen, och bör beaktas när resultaten tolkas.
Könsfördelning
Självrapporterad utsatthet för försäljningsbedrägeri 2006–2021¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU
¹.) Frågan om försäljningsbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet för åren 2016–2018. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.
Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 6,4 procent att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2021, vilket är på samma nivå som 2020. Utvecklingen över tid visar att den rapporterade utsattheten har ökat under i princip hela tidsperioden.
Det är 5,1 procent av kvinnorna i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2021, vilket är en ökning sedan 2020, då andelen var 4,6 procent. Precis som för män syns en successiv ökning sett till hela tidsperioden, följt av en påtaglig ökning i den här senaste mätningen.
Det var således en större andel män än kvinnor i befolkningen (16–84 år) som utsattes för försäljningsbedrägeri under 2021, och så har det sett ut under hela mätperioden. Dock är utvecklingen över tid likartad för män och kvinnor.
Ålder
Självrapporterad utsatthet för försäljningsbedrägeri 2021. Andel (%) utsatta uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU
I den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger 5,6 procent att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2021. Andelen blir sedan större ju äldre åldersgrupp som studeras upp till åldersgruppen 35–44 år som hade störst andel utsatta personer (7,8 %). Därefter är andelen utsatta mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) uppger 2,1 procent att de utsattes. Detta är i stort sett samma mönster som 2020.
Bland män är andelen som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri störst i åldersgruppen 35–44 år (8,7 %) och minst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 2,8 procent utsattes.
Även bland kvinnor är andelen utsatta störst i åldersgruppen 35–44 år (6,9 %), följt av åldersgruppen 45–54 år (6,7 %). Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 1,5 %).
Mönstret gällande hur utsatthet för försäljningsbedrägeri fördelar sig inom olika åldersgrupper skiljer sig något vid en jämförelse mellan män och kvinnor, främst sett till att skillnaden mellan vissa åldersgrupper är mindre bland kvinnor än bland män.
Vad gäller utsatthet för försäljningsbedrägeri 2021, hade utrikesfödda personer en större andel utsatta (7,0 %) än svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda och svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (5,6 respektive 5,3 %).
Personer med som högst gymnasial och eftergymnasial utbildning utsattes i störst utsträckning (5,9 % i respektive grupp) medan personer med som högst förgymnasial utbildning hade en mindre andel utsatta (5,1 %).
Ensamstående och sammanboende med barn utsattes i större utsträckning (8,8 respektive 7,7 %) än ensamstående och sammanboende utan barn (5,3 respektive 4,6 %).
Det var under 2021 något vanligare att ha utsatts för försäljningsbedrägeri bland boende i småhus än bland boende i flerfamiljshus (5,8 respektive 5,6 %).
Slutligen visar resultaten att det är små skillnader mellan olika boendeorter. Bland boende i storstäder/storstadsnära kommuner och boende i större städer/kommuner nära större stad utsattes 5,8 procent och bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner var andelen 5,6 procent.
Sett till utsatthet för försäljningsbedrägeri inom olika grupper bland män respektive kvinnor 2021 ser mönstret oftast likartat ut. Ett exempel på en viss skillnad syns dock när utbildningsnivå studeras. Bland kvinnor är det vanligast att utsättas bland personer med eftergymnasial utbildning, medan det bland män är vanligast att utsättas bland personer med som högst gymnasial utbildning.
Resultaten visar att upprepad utsatthet är förhållandevis ovanligt när det gäller försäljningsbedrägeri. Av de personer som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2021 utsattes 74,1 procent en (1) gång. Vidare var det 22,1 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 3,8 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler.
Av de män som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2021 utsattes 72,4 procent en (1) gång. Det var 23,5 procent som utsattes två till tre gånger, och 4,1 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler.
Av de kvinnor som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2021 utsattes 76,0 procent en (1) gång. Det var 20,5 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, och 3,5 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler.
Sett till försäljningsbedrägeri är det således vanligare bland män än bland kvinnor att ha utsatts upprepade gånger.
Självrapporterad utsatthet för kort-/kreditbedrägeri¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.
1.) Frågan om kort-/kreditbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet för åren 2016–2017. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.
I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 3,5 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri under 2021, vilket skulle motsvara cirka 292 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det innebär en minskning sedan 2020, då 4,1 procent utsattes, och är en fortsättning på den minskning som har setts de senaste mätningarna. Dessförinnan syntes en ökning mellan 2016 och 2018.
Könsfördelning
Självrapporterad utsatthet för kort-/kreditbedrägeri 2006–2021¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU
1.) Frågan om kort-/kreditbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet för åren 2016–2017. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.
Det är 4,0 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes 2021, vilket innebär en minskning sedan 2020 (4,6 %). En ökning syns under de första åren, följt av en tydlig minskning i de två senaste mätningarna.
Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 3,2 procent att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri under 2021, vilket innebär en minskning jämfört med 2020 (3,6 %). Precis som för män syns en ökning mellan 2016 och 2018, och därefter har andelen minskat.
Det är således vanligare bland män än kvinnor att utsättas för kort-/kreditbedrägeri, men utvecklingen är likartad, med en svag ökning inledningsvis följt av en minskning i de senaste mätningarna.
Ålder
Självrapporterad utsatthet för kort-/kreditbedrägeri 2021. Andel (%) utsatta uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU
Den andel som 2021 utsattes för kort-/kreditbedrägeri är minst bland personer i åldersgruppen 16–19 år (2,3 %), och därefter blir den större ju äldre åldersgrupp som studeras, upp till åldersgruppen 35–44 år som hade störst andel utsatta (4,2 %). Därefter är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Det är likartat det mönster som framträtt tidigare år, men då var andelen störst i åldersgruppen 45–54 år.
Bland män finns störst andel utsatta i åldersgruppen 45–54 år (4,7 %), medan den yngsta åldersgruppen (16–19 år) utsattes i minst utsträckning (2,3 %).
Bland kvinnor är andelen störst i åldersgruppen 35–44 år där 3,8 procent utsattes, medan den yngsta åldersgruppen (16–19 år) utsattes i minst utsträckning (2,4%).
Mönstret gällande hur utsatthet för kort-/kreditbedrägeri fördelar sig inom olika åldersgrupper skiljer sig således något vid en jämförelse mellan män och kvinnor.
Utrikesfödda personer uppger i störst utsträckning att de under 2021 utsattes för kort-/kreditbedrägeri (5,0 %), följt av svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda (4,2 %). Andelen är minst bland svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (3,1 %).
Personer med som högst gymnasial och eftergymnasial utbildning utsattes i högre grad (3,8 respektive 3,7 %) än personer med som högst förgymnasial utbildning (2,8 %).
Ensamstående med barn utsattes i större utsträckning (5,0 %) än ensamstående utan barn (3,6 %) och sammanboende med respektive utan barn (3,5 respektive 3,3 %).
Vidare är det vanligare att ha utsatts bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (3,9 respektive 3,2 %).
Boende i storstäder/storstadsnära kommuner utsattes i större utsträckning (4,0 %) än boende i större städer/kommuner nära större stad och boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner (3,3 respektive 3,2 %).
Sett till utsatthet för kort-/kreditbedrägeri inom olika grupper bland män respektive kvinnor ser mönstret oftast likartat ut. Dock syns vissa skillnader, som att bland män är andelen utsatta större bland utrikesfödda, medan andelen bland kvinnor är större bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda.
Upprepad utsatthet för kort-/kreditbedrägeri är relativt ovanligt, och 75,6 procent av de personer som utsattes under 2021 uppger att det rörde sig om en (1) händelse. Vidare är det 19,5 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 4,9 procent av de utsatta uppger att de utsattes fyra gånger eller fler.
Av de män som uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri 2021 utsattes 73,9 procent en (1) gång. Det är 20,7 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och 5,5 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler.
Av de kvinnor som uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri 2021 utsattes 77,6 procent en (1) gång. Det är 18,1 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 4,3 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler.
Det är således något vanligare bland män än bland kvinnor att ha utsatts upprepade gånger för kort-/kreditbedrägeri under 2021.
Antal anmälda bedrägerier och annan oredlighet (enl. 9 kap. i brottsbalken). Källa: Anmälda brott
Under 2021 anmäldes 195 902 bedrägeribrott, vilket var en minskning med 22 406 brott (−10 %) jämfört med 2020. De bedrägeribrott som minskade var kortbedrägeri, som minskade med 30 720 (−32 %) anmälda brott och identitetsbedrägeri, som minskade med 6 065 (−22 %) anmälda brott. Några av de brottstyper som däremot ökade fanns inom bedrägeri genom social manipulation och då främst bedrägeri av annan typ som ökade med 4 261 brott (+39 %). Ökningen var något större mot äldre/funktionsnedsatt än mot ej äldre/funktionsnedsatt. Även befogenhetsbedrägeri ökade, med 1 606 brott (+34 %). Inom denna brottstyp fanns ökningen endast för brott mot äldre/funktionsnedsatt som ökade med 1 649 brott (+62 %).
Jämfört med 2012 har de anmälda bedrägeribrotten ökat med 52 procent. Från 2012 ökade de anmälda bedrägeribrotten kontinuerligt fram till 2018. Sedan 2019 har de anmälda bedrägeribrotten i stället minskat.
Pandemins inverkan
De månadsvisa genomgångar av den preliminära månadsstatistiken som Brå sedan i april 2020 har genomfört med anledning av pandemin, visar sammantaget inga tydliga tecken på att antalet anmälda bedrägeribrott skulle ha påverkats av pandemin.
Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av bedrägerier, bland annat beroende på omständigheterna kring brottet samt myndigheters och privata aktörers förmåga att upptäcka de brott som riktas mot dem. Bedrägeri är ett typiskt seriebrott, där en enda gärningsperson kan bedra många personer under en kort tidsperiod, vilket kan ge upphov till tusentals anmälda brott. Enstaka händelser kan därför få stort genomslag för enskilda bedrägerityper i statistiken, som därmed kan uppvisa stora variationer från ett år till ett annat.
Olika sorters bedrägeri
Bedrägeri genom social manipulation
S.k. social engineering. Gärningspersonen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroenderelation, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärningspersonen.Romansbedrägeri
Gärningspersonen inleder en kärleksrelation eller liknande relation med en person, genom fysisk kontakt eller via internet, i syfte att vilseleda hen till handling som innebär ekonomisk vinning för gärningspersonen, exempelvis att genom olika förevändningar förmå personen att låna ut eller skänka pengar till gärningspersonen.Investeringsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person att investera i något (t ex finansiella instrument eller företag) som inte existerar, inte har något värde, har lägre värde än utlovat eller är väldigt svårt att värdera, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärningspersonen.Befogenhetsbedrägeri
Gärningspersonen kontaktar en person/organisation/ett företag och utger sig för att ha befogenheter, t ex utger sig för att vara ekonomichef på det utsatta företaget, eller banktjänsteman på den utsattes bank, och därigenom förmår den kontaktade till handling som ger ekonomisk vinning till gärningspersonen. Exempelvis s.k. VD-bedrägeri och vishing.Bedrägeri genom social manipulation av annan typ
Bedrägeri genom missbruk av förtroenderelation av annan typ än ovanstående (romansbedrägeri; investeringsbedrägeri; befogenhetsbedrägeri). Exempelvis barnbarnsbedrägeri eller arvsbedrägeri, där gärningspersonen kontaktar äldre personer och utger sig för att vara ett barnbarn, eller lurar personer att tro att en avlägsen släkting dött och att ett arv väntar, och därigenom förmår personen till handling som ger ekonomisk vinning till gärningspersonen.Annonsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats. Ett annonsbedrägeri kan även ske genom att gärningspersonen agerar som en intresserad köpare till det som erbjuds via annons, i syfte att komma över pengar från säljaren eller det som erbjuds via annonsen utan att erhålla betalning till säljaren.Identitetsbedrägeri – köp/lån/av annan typ
Kallas även kreditbedrägeri. Gärningspersonen köper olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personuppgifter). Även bolag kan användas som låntagare för att sedan sättas i konkurs.Fakturabedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen/företaget inte har beställt. Fakturabedrägeri med kontakt har föregåtts av någon form av kontakt med den utsatte, exempelvis genom telefonförsäljning, där fakturamottagaren blir vilseledd att exempelvis ingå ett avtal med avsändaren. Fakturabedrägeri utan kontakt kan exempelvis ske genom utskick av s.k. blufffakturor.Kortbedrägeri (bank, betal- och kreditkort)
Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genomföra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kortbedrägeri kan även ske genom att gärningspersonen har kommit över kortuppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram och baksida. Kortbedrägeri med fysiskt kort är en transaktion (köp, uttag etc.) genomförd i direkt interaktion med säljare eller från uttagsautomat, där köparen/den som har kortet är fysiskt närvarande och kortet är synligt och används vid transaktionen. Det handlar om kort som tillhör någon annan och har blivit upphittat eller stulet, eller förfalskade kort. Vid kortbedrägeri utan fysiskt kort har en transaktion genomförts via internet eller på annat sätt, där köparen/den som har kortet/kortuppgifterna inte är fysiskt närvarande, och där något fysiskt kort inte är synligt, men kortdata används vid transaktionen.Försäkringsbedrägeri
Bedrägeri mot försäkringsbolag. Gärningspersonen har genom sitt agerande fått ersättning för en skada som inte inträffat eller medvetet skaffar sig en högre ersättning vid skada än vad hen är berättigad till, alternativt överdrivit värdet på något som stulits eller gått sönder.Bedrägeri mot försäkringskassa etc.
År 2007 trädde bidragsbrottslagen i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Ett vanligt exempel är att någon skickar in en ansökan om tillfällig föräldrapenning avseende vård av sjukt barn, men arbetar som vanligt.Snyltningsbrott
Gärningspersonen tillgodogör sig husrum, förtäring, transport eller annat som tillhandahålls under förutsättning av betalning, utan att betala för sig.Grovt fordringsbedrägeri
Gärningspersonen riktar betalningsuppmaningar till en vidare krets i syfte att vilseleda till handling som innebär vinning för gärningspersonen och skada för mottagarna, och förfarandet har avsett betydande värde.
Källa: Klassificering av brott
Anmälda brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Källa: Anmälda brott
När det gäller ekobrott anmäldes under 2021 omkring 9 900 brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott) och 13 750 bokföringsbrott och 1 039 förskingringsbrott.
År 2021 anmäldes 21 600 bidragsbrott, vilket motsvarar en minskning med 20 procent jämfört med 2020. Omkring 68 % av de anmälda bidragsbrotten avser brott mot Försäkringskassan. Jämfört med 2012 har de anmälda bidragsbrotten totalt ökat med 157 procent.
Brott mot bidragsbrottslagen är en brottstyp där det inte är ovanligt att enskilda stora ärenden med många brott förekommer. Dessa kan ha stor påverkan på statistiken och kan helt eller delvis förklara förändringar jämfört med motsvarande period föregående år. De anmälda bidragsbrotten är även i hög grad beroende av myndigheters riktlinjer och kontrollsystem.
Fakta om ekobrott
- Ekonomisk brottslighet, också kallat ekobrott, är ett samlingsbegrepp som innehåller många typer av brott. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott.
- Till ekonomisk brottslighet räknas till exempel bokföringsbrott, olika typer av skattebrott, förskingring, insiderbrott, trolöshet mot huvudman och mutbrott.
- Hur många ekonomiska brott som anmäls styrs till stor del av hur aktiva myndigheterna, till exempel Skatteverket, är i sin kontrollverksamhet.
Personuppklaringsprocenten² för bedrägeri, brott mot skattebrottslagen (inkl. grovt skattebrott) samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragslagen. Källa: Handlagda brott
Handlagda brott
År 2020 handlades 229 000 bedrägeribrott¹ (9 kap. brottsbalken), vilket innebar en minskning med 23 100 brott (−9 %) jämfört med 2019.
För 43 procent (98 000 brott) av de handlagda brotten hade en utredning bedrivits, medan 57 procent (131 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2019 ökade andelen utredda brott och andelen direktavskrivna brott minskade med 3 procentenheter vardera.
Av de handlagda bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades 7 procent (15 600 brott), en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2019. Av bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades majoriteten (14 900 brott) efter att en utredning inletts.
De personuppklarade bedrägeribrotten uppgick till 12 900 brott. Det innebar en minskning med 2 760 brott (−18 %) jämfört med 2019.
Personuppklaringsprocenten², de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda bedrägeribrott, uppgick till 6 procent 2020, en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2019. Sedan 2011 minskade personuppklaringsprocenten med 9 procentenheter.
Lagföringsprocenten, som visar de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten, uppgick till 16 procent. Det var en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2019. Jämfört med 2014 var det en minskning med 7 procentenheter.
Till följd av temporär rutin omfattar statistiken ett sammanhållet brott som ensamt motsvarar cirka 3 040 brott. Om hänsyn tas till det ärendet skulle personuppklaringsprocenten uppgå till 7 procent, och lagföringsprocenten till 18 procenten. För bedrägeribrott är det vanligt förekommande med stora ärenden, vilket bör beaktas vid jämförelser av måtten från år till år.
Av de handlagda bedrägeribrotten var det 19 procent (43 800 brott) som hade minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket innebar en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2019. Av brotten med minst en misstänkt person uppgick andelen personuppklarade bedrägeribrott till 29 procent, vilket innebar en minskning med 9 procentenheter jämfört med 2019.
Antal personer misstänkta för bedrägeri och annan oredlighet (9 kap. i brottsbalken), samtliga samt uppdelat på kön. Källa: Misstänkta personer
Under 2021 misstänktes 18 731 personer för bedrägeribrott, vilket var en minskning med 1 procent jämfört med 2020. Uppdelat på kön ökade antalet misstänkta kvinnor med 4 procent samtidigt som antalet misstänkta män minskade med 2 procent.
Antalet personer som misstänktes för bedrägeribrott i relation till befolkningsmängden 2021 uppgick till 218 personer per 100 000 invånare, vilket var 1 procent mindre än 2020. Antalet misstänkta per 100 000 invånare var större bland män än bland kvinnor 2021, 325 misstänkta män per 100 000 invånare jämfört med 111 misstänkta kvinnor per 100 000 invånare.
För den senaste tioårsperioden har antalet misstänkta per 100 000 invånare ökat totalt sett med 15 procent 2021 jämfört med 2012. Ökningen gäller för både misstänkta kvinnor (+29 %) och för misstänkta män (+10 %).
Att antalet personer som misstänkts för bedrägeribrott ökade mellan 2019 och 2020 har inte kunnat kopplas till pandemin. Utvecklingen kan i stället ha påverkats av internt arbete hos polisen rörande bedrägeribrott.
Antal lagföringsbeslut med bedrägeri som huvudbrott, totalt och efter kön. Källa: Personer lagförda för brott
År 2020 fattades 1 870 lagföringsbeslut gällande bedrägeribrott (9 kap. BrB), vilket är en ökning med 98 beslut, eller 6 procent, jämfört med 2019. Ökningen var större gällande beslut mot kvinnor (+15 %) än mot män (+3 %).
Bedrägeribrott som huvudbrott i lagföringsbeslut minskade kontinuerligt 2011–2018 och har jämfört med 2011 minskat med 1 120 beslut, eller 37 procent. Minskningen gäller beslut mot både kvinnor och män som minskat med 185 respektive 933 beslut, eller 30 respektive 39 procent.
När nivån och utvecklingen för bedrägerilagföringar tolkas, och i synnerhet om jämförelse görs med statistik över anmälda och handlagda brott, bör man tänka på att bedrägeribrottsutredningar inte sällan är omfattande och innehåller många brott och gärningspersoner. Ett lagföringsbeslut kan således omfatta flera lagförda bedrägeribrott, och det är inte ovanligt med domar där mer än 100 bedrägeribrott lagförs vid samma tillfälle.
De vanligaste påföljderna för bedrägeri är fängelse eller villkorlig dom.
Antal lagföringsbeslut med brott mot skattebrottslagen, bokföringsbrott, brott mot bidragsbrottslagen samt brott mot lagen om straff för penningtvättbrott, som huvudbrott. Lagen om straff för penningtvättsbrott trädde i kraft i juli 2014 . Källa: Personer lagförda för brott
Lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott trädde i kraft i juli 2014 (vilket innebär att 2015 var det första fullständiga redovisningsåret). Enligt lagtexten avser penningtvättsbrott handlingar som utförs i syfte att dölja att pengar eller annan egendom härrör från brott eller brottslig verksamhet.
Under 2020 fattades 876 lagföringsbeslut där huvudbrottet var penningtvättsbrott. Jämfört med 2019 ökade antalet beslut med 262 beslut, eller 43 procent. Ökningen ses även här för beslut mot både kvinnor och män, som ökade med 83 respektive 179 beslut, eller 55 respektive 39 procent.
Antalet lagföringsbeslut gällande bidragsbrott ökade med 80 procent jämfört med 2019
¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.
²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.
Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.
³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.
Sidan senast uppdaterad: