Bedrägerier och ekobrott

Under 2020 anmäldes omkring 218 000 bedrägeribrott samt 27 000 bidragsbrott. 5,1 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för försäljningsbedrägeri under 2019, medan 5,3 procent uppger att de utsatts för kort- eller kreditbedrägeri.

Andel som utsatts för försäljningsbedrägeri

Självrapporterad utsatthet för försäljningsbedrägeri¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

1.) Frågan om försäljningsbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet för åren 2016–2018. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 5,1 procent av befolkningen att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2019, vilket skulle motsvara cirka 413 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är på samma nivå som 2018. En ökning skedde mellan 2016 och 2018, och andelen ligger därefter som nämnts kvar på samma nivå.

Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 5,7 procent att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2019, vilket är på samma nivå som 2018. Utvecklingen över tid visade en ökning av andelen utsatta under de första åren fram till 018, och sedan dess ligger den stabilt.

Det är 4,5 procent av kvinnorna i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2019, vilket är på samma nivå som 2018. Precis som för män syntes bland kvinnor en svag tendens till en uppåtgående trend till och med 2018, och sedan dess har den legat stabilt.

Det var således en större andel män än kvinnor i befolkningen (16–84 år) som utsattes för försäljningsbedrägeri under 2019. Dock är mönstret och utvecklingen över tid likartad.

I den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger 5,5 procent att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2019. Andelen blir sedan större upp till åldersgruppen 35–44 år, som hade störst andel utsatta personer (6,8 %). Därefter är andelen utsatta mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) uppger 1,6 procent att de utsattes. Detta är i stort sett samma mönster som 2018.

Bland män är andelen som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri störst i åldersgruppen 35–44 år (7,6 %) och minst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 2,3 procent utsattes.

Bland kvinnor är andelen utsatta i stället störst i åldersgruppen 25–34 år (6,3 %). Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,9 %).

Mönstret vad gäller försäljningsbedrägeri uppdelat på olika åldersgrupper ser relativt likartat ut vid en jämförelse mellan män och kvinnor. Dock var det bland män vanligast att utsättas i åldersgruppen 35–44 år medan det bland kvinnor var vanligast att utsättas i åldersgruppen 25–34 år.

Vad gäller utsatthet för försäljnings­bedrägeri 2019 har svensk­födda personer med båda föräldrarna utrikes­födda och utrikesfödda personer en större andel utsatta (7,3 respektive 6,5 %) än svenskfödda personer med minst en svensk­född förälder (4,6 %).

Personer med som högst gymnasial utbildning utsattes i störst utsträckning (5,5 %) följt av personer med efter­gymnasial utbildning (5,1 %), medan personer med som högst för­gymnasial utbildning hade en mindre andel utsatta (4,3 %).

Ensamstående och sammanboende med barn utsattes i större utsträck­ning (7,8 respektive 6,4 %) än ensam­stående och samman­boende utan barn (5,1 respektive 4,0 %).

Det var under 2019 lika vanligt att ha utsatts för försäljnings­bedrägeri bland boende i fler­familjshus och bland boende i småhus (5,1 % i respektive grupp). Slutligen var det vanligast att utsättas bland boende i storstäder/­storstadsnära kommuner (5,3 %) följt av boende i större städer/­kommuner nära större stad (5,0 %) och bland boende i mindre städer/­tätorter/­landsbygdskommuner (4,9 %).

Sett till utsatthet för försäljnings­bedrägeri inom olika grupper bland
män respektive kvinnor 2019 skiljer sig mönstret en del för några grupper. Exempelvis är det för män vanligast att ha utsatts bland dem som som har högst gymnasial utbildning (6,5 %), medan andelen för kvinnor är störst bland dem som har högst efter­gymnasial utbildning (4,8 %).

Resultaten visar att upprepad utsatthet är förhållandevis ovanligt när det gäller försäljnings­bedrägeri. Av de personer som uppger att de utsattes för försäljnings­bedrägeri 2019 utsattes 73,4 procent en (1) gång.

Vidare var det 22,2 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 4,3 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 3,8 procent för en (1) händelse under 2019, medan 1,2 procent utsattes två till tre gånger och 0,2 procent utsattes för försäljnings­bedrägeri fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för försäljnings­bedrägeri 2019 utsattes 71,5 procent en (1) gång. Det var 23,4 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 5,1 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 4,2 procent utsattes för en (1) händelse 2019 och 1,4 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,3 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för försäljnings­bedrägeri 2019 utsattes 75,7 procent en (1) gång. Det var 20,8 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, och 3,4 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,5 procent av kvinnorna utsattes en (1) gång 2019 och 1,0 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes för försäljnings­bedrägeri fyra gånger eller fler.

Sett till försäljnings­bedrägeri är det således vanligare bland utsatta män att ha utsatts upprepade gånger jämfört med bland utsatta kvinnor.

Andel som utsatts för kort-/kreditbedrägeri

Självrapporterad utsatthet för kort-/kreditbedrägeri¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

1.) Frågan om kort-/kreditbedrägeri tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet för åren 2016–2017. Tidigare ingick brottstypen bedrägeri men den ansågs vara för bred och ospecifik och har därför delats upp i två typbrott: kort-/kreditbedrägeri och försäljningsbedrägeri.

Det är 5,3 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri under 2019, vilket skulle motsvara cirka 432 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen.

Det är i princip på samma nivå som 2018 då 5,4 procent utsattes. Dessförinnan syntes en ökning mellan 2016 och 2018. Det är 5,9 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes 2019, vilket är på ungefär samma nivå som 2018 (6,0 %). En ökning syns under de första åren, följt av en stabil nivå sedan 2018.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 4,8 procent att de utsattes för kort-/kredit­bedrägeri under 2019, vilket är på i stort sett samma nivå som 2018 (4,9 %). Precis som för män syns även en ökning sedan mellan 2016 och 2018, medan andelen låg kvar på samma nivå i den senaste mätningen.

Det är således vanligare bland män än kvinnor att utsättas för kort-/kreditbedrägeri, men utvecklingen ser likartad ut, med en ökning sedan den första mätpunkten följt av en stabil nivå under de senaste två mätningarna.

Andelen som 2019 utsattes för kort-/kreditbedrägeri är minst bland personer i åldersgruppen 16–19 år (2,5 %), och därefter blir den större ju äldre åldersgrupp som studeras, upp till åldrarna 35–54 år som hade störst andel utsatta (7,1 %). Därefter är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Det här liknar mönstret 2018.

Bland män finns störst andel utsatta i åldersgruppen 45–54 år (7,8 %), medan den yngsta åldersgruppen (16–19 år) utsattes i minst utsträckning (2,2 %).

Bland kvinnor är andelen störst i åldersgruppen 35–44 år där 6,8 procent utsattes medan den äldsta åldersgruppen (16–19 år) utsattes i minst utsträckning (2,2 %).

Mönstret gällande hur utsatthet för kort-/kreditbedrägeri fördelar sig inom olika åldersgrupper skiljer sig således något vid en jämförelse mellan män och kvinnor.

Svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda och utrikesfödda personer uppger i större utsträckning att de under 2019 utsattes för kort-/kreditbedrägeri (7,8 respektive 6,5 %) än svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (4,9 %).

Det är vanligare att utsättas ju högre utbildningsnivån är. Personer med efter­gymnasial utbildning utsattes i högre grad (6,1 %) än personer med som högst gymnasial utbildning (5,5 %) och personer med som högst förgymnasial utbildning (3,6 %).

Ensamstående och sammanboende med barn utsattes i större utsträckning (7,7 respektive 6,6 %) än ensamstående och samman­boende utan barn (4,5 respektive 5,0 %).

Vidare är det vanligare att ha utsatts bland boende i flerfamiljshus jämfört med bland boende i småhus (5,7 respektive 5,0 %).

Boende i storstäder/storstads­nära kommuner utsattes i större utsträckning (6,3 %) än boende i större städer/kommuner nära större stad respektive boende i mindre städer/tätorter/landsbygds­kommuner (4,8 respektive 4,7 %).

Sett till utsatthet för kort-/kreditbedrägeri inom olika grupper bland män respektive kvinnor ser mönstret likartat ut.

Upprepad utsatthet för kort-/kreditbedrägeri är relativt ovanligt, och 77,4 procent av de personer som utsattes under 2019 uppger att det rörde sig om en (1) händelse. Vidare var det 18,4 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 4,2 procent av de utsatta uppger att de utsattes fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 4,2 procent utsattes för en (1) händelse under 2019 medan 1,0 procent utsattes två till tre gånger, och 0,2 procent uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri 2019 utsattes 75,0 procent en (1) gång. Det var 19,8 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och 5,2 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) utsattes 4,5 procent för en (1) händelse och 1,2 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,3 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri 2019 utsattes 79,9 procent en (1) gång. Det var 16,9 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger medan 3,1 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) utsattes 3,9 procent för en (1) händelse 2019 och 0,8 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Det är således vanligare bland de män som utsattes för kort-/kreditbedrägeri under 2019 att ha utsatts upprepade gånger, än bland de kvinnor som utsattes.

Anmälda bedrägerier

Antal anmälda bedrägerier och annan oredlighet (enl. 9 kap. i brottsbalken). Källa: Anmälda brott

Under 2020 anmäldes 218 000 bedrägeribrott (exklusive bidragsbrott), vilket var en minskning med 26 400 brott (−11 %) jämfört med 2019. Den brottstyp inom bedrägeribrotten som minskade mest var kortbedrägeri, som minskade med 31 900 (−25 %) anmälda brott. Den brottstyp som ökade mest var bedrägeri genom social manipulation, som ökade med 3 460 (23 %) anmälda brott. Fram till 2018 var de anmälda bedrägeribrottens utveckling varit stadigt uppåtgående. Jämfört med 2011 hade bedrägeribrotten ökat med 89 procent.

Pandemins inverkan

De månadsvisa genomgångar av den preliminära månadsstatistiken som Brå sedan i april 2020 har genomfört med anledning av pandemin, visar sammantaget inga tydliga tecken på att antalet anmälda bedrägeribrott skulle ha påverkats av pandemin.

Läs mer om pandemins inverkan på anmälda brott

Bedrägeribrottens utveckling över tid beror bland annat på en ökad internetanvändning i samhället, och den tekniska utvecklingen bidrar till att nya metoder och möjligheter att begå bedrägeribrott utvecklas. Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av bedrägerier, bland annat beroende på omständigheterna kring brottet samt myndigheters och privata aktörers förmåga att upptäcka de brott som riktas mot dem. Bedrägeri är vidare ett typiskt seriebrott, där en enda gärningsperson kan bedra många personer under en kort tidsperiod, vilket kan ge upphov till tusentals anmälda brott. Enstaka händelser kan därför få stort genomslag för enskilda bedrägerityper i statistiken, som därmed kan uppvisa stora variationer från ett år till ett annat.

Olika sorters bedrägeri

Bedrägeri genom social manipulation

S.k. social engineering. Gärnings­personen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroende­relation, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Romansbedrägeri

Gärningspersonen inleder en kärleks­relation eller liknande relation med en person, genom fysisk kontakt eller via internet, i syfte att vilseleda hen till handling som innebär ekonomisk vinning för gärnings­personen, exempelvis att genom olika förevändningar förmå personen att låna ut eller skänka pengar till gärnings­personen.

Investeringsbedrägeri

Gärningspersonen vilseleder en person att investera i något (t ex finansiella instrument eller företag) som inte existerar, inte har något värde, har lägre värde än utlovat eller är väldigt svårt att värdera, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Befogenhetsbedrägeri

Gärningspersonen kontaktar en person­/organisation/­ett företag och utger sig för att ha befogenheter, t ex utger sig för att vara ekonomichef på det utsatta företaget, eller bank­tjänsteman på den utsattes bank, och därigenom förmår den kontaktade till handling som ger ekonomisk vinning till gärnings­personen. Exempelvis s.k. VD-bedrägeri och vishing.

Bedrägeri genom social manipulation av annan typ

Bedrägeri genom missbruk av förtroende­relation av annan typ än ovanstående (romansbedrägeri; investerings­bedrägeri; befogenhets­bedrägeri). Exempelvis barnbarns­bedrägeri eller arvs­bedrägeri, där gärnings­personen kontaktar äldre personer och utger sig för att vara ett barnbarn, eller lurar personer att tro att en avlägsen släkting dött och att ett arv väntar, och därigenom förmår personen till handling som ger ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Annonsbedrägeri

Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats. Ett annons­bedrägeri kan även ske genom att gärnings­personen agerar som en intresserad köpare till det som erbjuds via annons, i syfte att komma över pengar från säljaren eller det som erbjuds via annonsen utan att erhålla betalning till säljaren.

Identitetsbedrägeri ­– köp/lån/av annan typ

Kallas även kreditbedrägeri. Gärnings­personen köper olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personuppgifter). Även bolag kan användas som låntagare för att sedan sättas i konkurs.

Fakturabedrägeri

Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen/företaget inte har beställt. Faktura­bedrägeri med kontakt har föregåtts av någon form av kontakt med den utsatte, exempelvis genom telefon­försäljning, där faktura­mottagaren blir vilseledd att exempelvis ingå ett avtal med avsändaren. Faktura­bedrägeri utan kontakt kan exempelvis ske genom utskick av s.k. blufffakturor.

Kortbedrägeri (bank, betal- och kreditkort)

Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genom­föra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kort­bedrägeri kan även ske genom att gärnings­personen har kommit över kort­uppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram och baksida. Kort­bedrägeri med fysiskt kort är en transaktion (köp, uttag etc.) genomförd i direkt interaktion med säljare eller från uttags­automat, där köparen/den som har kortet är fysiskt närvarande och kortet är synligt och används vid transaktionen. Det handlar om kort som tillhör någon annan och har blivit upphittat eller stulet, eller förfalskade kort. Vid kort­bedrägeri utan fysiskt kort har en transaktion genomförts via internet eller på annat sätt, där köparen/den som har kortet­/kortuppgifterna inte är fysiskt närvarande, och där något fysiskt kort inte är synligt, men kortdata används vid trans­aktionen.

Försäkringsbedrägeri

Bedrägeri mot försäkrings­bolag. Gärnings­personen har genom sitt agerande fått ersättning för en skada som inte inträffat eller medvetet skaffar sig en högre ersättning vid skada än vad hen är berättigad till, alternativt överdrivit värdet på något som stulits eller gått sönder.

Bedrägeri mot försäkringskassa etc.

År 2007 trädde bidragsbrotts­lagen i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Ett vanligt exempel är att någon skickar in en ansökan om tillfällig föräldra­penning avseende vård av sjukt barn, men arbetar som vanligt.

Snyltningsbrott

Gärnings­personen tillgodogör sig husrum, förtäring, transport eller annat som tillhanda­hålls under förutsättning av betalning, utan att betala för sig.

Grovt fordringsbedrägeri

Gärningspersonen riktar betalnings­uppmaningar till en vidare krets i syfte att vilseleda till handling som innebär vinning för gärnings­personen och skada för mottagarna, och förfarandet har avsett betydande värde.

 

Källa: Klassificering av brott

Anmälda ekobrott

Anmälda brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Källa: Anmälda brott

När det gäller ekobrott anmäldes under 2020 omkring 9 700 brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott) och 17 600 bokföringsbrott och 1 200 förskingringsbrott.

År 2020 anmäldes 27 000 bidragsbrott, vilket motsvarar en ökning med 30 procent jämfört med 2019. Omkring 75 % av de anmälda bidragsbrotten avser brott mot Försäkringskassan. Jämfört med 2011 har de anmälda bidragsbrotten totalt ökat med 183 procent.

Brott mot bidragsbrottslagen är en brottstyp där det inte är ovanligt att enskilda stora ärenden med många brott förekommer. Dessa kan ha stor påverkan på statistiken och kan helt eller delvis förklara förändringar jämfört med motsvarande period föregående år. De anmälda bidragsbrotten är även i hög grad beroende av myndigheters riktlinjer och kontrollsystem.

Fakta om ekobrott

  • Ekonomisk brottslighet, också kallat ekobrott, är ett samlingsbegrepp som innehåller många typer av brott. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott.
  • Till ekonomisk brottslighet räknas till exempel bokföringsbrott, olika typer av skattebrott, förskingring, insiderbrott, trolöshet mot huvudman och mutbrott.
  • Hur många ekonomiska brott som anmäls styrs till stor del av hur aktiva myndigheterna, till exempel Skatteverket, är i sin kontrollverksamhet.

Uppklarade bedrägerier och ekobrott

Personuppklaringsprocenten² för bedrägeri, brott mot skattebrottslagen (inkl. grovt skattebrott) samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragslagen. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2020 handlades 229 000 bedrägeribrott¹ (9 kap. brottsbalken), vilket innebar en minskning med 23 100 brott (−9 %) jämfört med 2019.

För 43 procent (98 000 brott) av de handlagda brotten hade en utredning bedrivits, medan 57 procent (131 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2019 ökade andelen utredda brott och andelen direktavskrivna brott minskade med 3 procentenheter vardera.

Av de handlagda bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades 7 procent (15 600 brott), en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2019. Av bedrägeribrotten för­undersöknings­­begränsades majoriteten (14 900 brott) efter att en utredning inletts.

De personuppklarade bedrägeribrotten uppgick till 12 900 brott. Det innebar en minskning med 2 760 brott (−18 %) jämfört med 2019.

Personuppklaringsprocenten², de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda bedrägeribrott, uppgick till 6 procent 2020, en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2019. Sedan 2011 minskade personuppklaringsprocenten med 9 procent­enheter.

Lagföringsprocenten, som visar de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten, uppgick till 16 procent. Det var en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2019. Jämfört med 2014 var det en minskning med 7 procentenheter.

Till följd av temporär rutin omfattar statistiken ett sammanhållet brott som ensamt mot­svarar cirka 3 040 brott. Om hänsyn tas till det ärendet skulle personuppklarings­procenten uppgå till 7 procent, och lagföringsprocenten till 18 procenten. För bedrägeri­brott är det vanligt förekommande med stora ärenden, vilket bör beaktas vid jämförelser av måtten från år till år.

Av de handlagda bedrägeribrotten var det 19 procent (43 800 brott) som hade minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket innebar en ökning med 3 procent­enheter jämfört med 2019. Av brotten med minst en misstänkt person uppgick andelen personuppklarade bedrägeribrott till 29 procent, vilket innebar en minskning med 9 procentenheter jämfört med 2019.

Misstänkta för bedrägeri

Antal personer misstänkta för bedrägeri och annan oredlighet (9 kap. i brottsbalken), samtliga samt uppdelat på kön. Källa: Misstänkta personer

År 2020 misstänktes 18 900 personer för bedrägeri. Det var en ökning med 23 procent sedan 2019. Ökningen kan noteras både för antalet misstänkta kvinnor och för antalet misstänkta män, med 23 procent vardera.

Antalet personer som misstänktes för bedrägeribrott i relation till befolknings­mängden 2020 var 220 personer per 100 000 invånare, vilket var 22 procent fler än 2019. Antalet misstänkta per 100 000 invånare var större bland män än bland kvinnor 2020, 332 miss­tänkta män per 100 000 invånare jämfört med 107 misstänkta kvinnor per 100 000 in­vånare. Antalet per 100 000 invånare har ökat under den senaste tioårs­perioden, totalt sett med 18 procent jämfört med 2011. Antalet misstänkta per 100 000 invånare har ökat med 25 respektive 15 procent för kvinnor och män, under samma period.

Att antalet personer som misstänkts för bedrägeri­brott ökat har inte kunnat kopplas till pandemin. Utvecklingen kan i stället ha påverkats av internt arbete hos polisen rörande bedrägeribrott.

Misstänkta för ekobrott

Antal personer misstänkta för brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 januari 2008. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för bedrägeri – könsfördelning

Antal lagföringsbeslut med bedrägeri som huvudbrott, totalt och efter kön. Källa: Personer lagförda för brott

År 2019 fattades 1770 lagföringsbeslut³ gällande bedrägeribrott (9kap.BrB), vilket är en ökning med 94 beslut, eller 6 procent, jämfört med 2018. Ökningen var likartad procentuellt vad gäller beslut mot kvinnor (+4 %) och män (+6 %).

Bedrägeribrott som huvudbrott i lagföringsbeslut har uppvisat en kontinuerlig minskning sedan 2010 och har minskat med 1 420 beslut, eller 45 procent. Minskningen gäller beslut mot både kvinnor och män som minskat med 346 respektive 1 080 beslut, eller 48 respektive 44 procent, jämfört med 2010.

Enligt den statistik som har tagits fram för Brås rapport Bedrägeribrottsligheten i Sverige (2016:9) framgår att det sedan 2008 har skett en andelsmässig ökning av antalet lagföringar som avser ett större antal bedrägeribrott. I rapporten kan du läsa mer om bedrägeribrottslighetens utveckling under de senaste åren.

När nivån och utvecklingen för bedrägerilagföringar tolkas, och i synnerhet om jämförelse görs med statistik över anmälda och handlagda brott, bör man tänka på att bedrägeribrottsutredningar inte sällan är omfattande och innehåller många brott och gärningspersoner. Ett lagföringsbeslut kan således omfatta flera lagförda bedrägeribrott, och det är inte ovanligt med domar där mer än 100 bedrägeribrott lagförs vid samma tillfälle.

De vanligaste påföljderna för bedrägeri är fängelse eller villkorlig dom.

Lagförda för ekobrott

Antal lagföringsbeslut med brott mot skattebrottslagen, bokföringsbrott, brott mot bidragsbrottslagen samt brott mot lagen om straff för penningtvättbrott, som huvudbrott. Lagen om straff för penningtvättsbrott trädde i kraft i juli 2014 . Källa: Personer lagförda för brott

Lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott trädde i kraft i juli 2014 (vilket innebär att 2015 var det första fullständiga redovisningsåret). Enligt lagtexten avser penningtvättsbrott handlingar som utförs i syfte att dölja att pengar eller annan egendom härrör från brott eller brottslig verksamhet.

Under 2019 fattades 614 lagföringsbeslut där huvudbrottet var penningtvättsbrott. Jämfört med 2018 ökade antalet beslut med 353 beslut,eller 135 procent. Ökningen ses även här för beslut mot både kvinnor och män, som ökade med 86 respektive 267 beslut, eller 132 respektive 136 procent.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 218 000 bedrägeribrott anmäldes (2020)
  • 9 700 skattebrott anmäldes (2020)
  • 17 600 bokföringsbrott anmäldes (2020)
  • 27 000 brott mot bidragslagen anmäldes (2020)
  • 1 200 förskingringsbrott anmäldes (2020)
  • 1 770 personer lagfördes för bedrägeri som huvudbrott (2019)
  • 6 procent var personuppklaringsprocenten för bedrägerier (2020)

Sidan senast uppdaterad: 2021-06-24

Statistik om brottstyper