Hot och påverkan mot samhället

Med otillåten påverkan menas trakasserier, hot, våld och korruption som syftar till att påverka myndighetsutövningen. Att försöka påverka rättsprocessen med hot och andra metoder rubriceras som övergrepp i rättssak.

En av fyra förtroendevalda utsattes under 2020

Totalt uppgav 26 procent av de förtroendevalda att de under 2020 blev utsatta för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld. Totalt 28 procent av de kvinnliga förtroendevalda och 25 procent av de manliga uppgav att de blev utsatta för minst en händelse under 2020.

Yngre förtroendevalda är mest utsatta enligt enkätsvaren, och därefter minskar andelen ju äldre åldersgrupp som studeras. En något större andel förtroendevalda med utländsk bakgrund uppger att de utsattes under 2020, jämfört med dem med svensk bakgrund (29 respektive 26 procent).

Andelen utsatta under 2020 var störst inom Miljöpartiet (33 procent) och minst inom Socialdemokraterna och Kristdemokraterna (24 procent vardera). Även Sverigedemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Vänsterpartiet hade en något större andel utsatta än genomsnittet (26 procent), medan Centerpartiet hade en mindre andel utsatta än genomsnittet.

Utsattheten är större bland förtroendevalda i riksdagen än i kommun- och regionfullmäktige, bland de som har uppdrag i en styrelse jämfört med fullmäktige, och bland de som har en ordförandepost. Andelen utsatta förtroendevalda med uppdrag inom kommunfullmäktige 2020 var störst i storstadskommunerna där knappt hälften (47 procent) av de förtroendevalda uppgav att de hade blivit utsatta. Andelen utsatta var minst i pendlingskommuner nära större städer, och pendlingskommuner nära mindre städer/tätorter (21 procent vardera).

Utsattheten är större ju mer exponerade de förtroendevalda är (i vilken grad de är aktiva i sociala medier, i vilken grad de är omskrivna eller omtalade i medier och i vilken grad de upplever sig vara kända av allmänheten).

Korruption och mutor

Att exempelvis en tulltjänsteman informerar om när tullstationen är obemannad eller att en polis läcker information om ett planerat tillslag är en ovanlig form av korruption i Sverige, men en enda tjänsteman kan ändå orsaka stor skada för samhället. Det framgår av rapporten Korruption i myndighetssverige (2014).

Det vanligaste är myndighetspersonen och påverkaren har en tidigare vänskapsrelation. En sådan kan till exempel ha vuxit fram i samband med en brottsutredning, när en polis och en kriminell person träffats ofta och regelbundet. Inom kriminalvården händer det att vänskapsrelationer utvecklas mellan en anställd och en intagen på anstalt. Successivt kan den här typen av relationer glida över mot korruption. Det finns fall i undersökningen där korruptionen har försvårat eller förstört utredningar och därmed rättsprocessen. Korruptionen kan också medföra att planerade tillslag misslyckas eller att felaktiga utbetalningar görs. 

I de anmälningar som kommit in till Riksenheten mot korruption är det framför allt personer i statlig och kommunal tjänst som är utsatta för mutor. Det visar studien Den anmälda korruption i Sverige (2013). Gemensam för muttagarna är oftast att det är tjänstemän i ledande befattning, eller som på annat sätt har inflytande. Personer med tillsyns- och kontrollfunktioner är särskilt utsatta, liksom tjänstemän som prövar utskänkningstillstånd, livsmedelstillstånd och bygglov. Även upphandlare är i riskzonen. Nära en tredjedel av alla mutgivare är verksamma inom bygg- och anläggningssektorn, men mutor förekommer även inom parti- och detaljhandel och inom vård- och hemtjänst. De vanligaste mutorna är pengar, konferensresor, tekniska prylar, middagar och renoveringar. Korruptionen finns i hela landet, men är mer förekommande i storstäderna; Stockholms län står för nära hälften av alla ärenden, följt av Skåne och Västra Götaland.

Anmälda utpressningsbrott

Antal anmälda fall av utpressning. Källa: Anmälda brott

Utpressning

De anmälda utpressningsbrotten var i stort sett oförändrade jämfört med 2021, på en nivå kring 7 000 anmälda brott.

Utpressning är vanligare inom kontantintensiva branscher, där svartarbete förekommer och där det finns kontaktytor mot kriminella. Det är främst företag inom byggbranschen, restaurangnäringen samt småbutiker som drabbas. I Brås studie Otillåten påverkan mot företag (2012) framkom det att utpressaren tillhörde grupperingar inom organiserad brottslighet i 59 procent av de studerade förundersökningarna.

Anmälda fall av övergrepp i rättssak

Antal anmälda fall av övergrepp i rättssak. Källa: Anmälda brott

Övergrepp i rättssak

Att försöka påverka rättsprocessen med hot och andra metoder rubriceras som övergrepp i rättssak. År 2022 anmäldes 4 700 fall av övergrepp i rättsfall, en minskning med 11 procent jämfört med föregående år.

Även om det ofta talas om hot mot vittnen, visar Brås rapport Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen (2008) att det framför allt är brottsoffer som drabbas. Just när det gäller den organiserade brottslig­heten kommer hoten antagligen inte till myndigheternas kännedom – om de drabbade själva är brotts­belastade och involverade i nätverkets brotts­lighet är benägen­heten att anmäla brottet förmodligen låg. 

När det gäller de brott som faktiskt polisanmäls så är många av gärnings­personerna mycket unga och ofta omedvetna om att det är olagligt att försöka påverka någon att inte anmäla ett brott. Just hot om våld är den vanligaste formen av övergrepp i rättssak, faktiskt våld förekommer mer sällan. Däremot kan hotet få en förstärkt effekt eftersom det ofta uttalas i samband med våld. Ibland är det svårt att skilja ut övergrepp i rättssak från grundbrottet, till exempel när någon har blivit misshandlad och hotad om vartannat och under en längre tid. Detta kan innebära att övergrepp i rättssak ibland inte anmäls.

Det är genom konsekvenserna för rätts­processen som otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen gör sig synlig. Vissa personer står på sig, trots påtryckningar, medan andra ändrar sina redogörelser eller inte längre vill medverka i rätts­processen. Det riskerar att försvåra utredningar och åtal av brott och därmed göra det möjligt för gärnings­personer att fortsätta med sin brottslighet.

Enligt Brås genomgång av fällande domar med tillhörande förundersökningar i rapporten Tystnadskulturer (2019) begås de festa fallen av övergrepp i rättssak i samband med att gärningspersonen begår grundbrottet. Misshandel och rån är de klart vanligaste grundbrotten. Ungdomar, män i nära relationer, enskilda eller nätverk av kriminella utgör de vanligaste gärningspersonerna. Av de dömda är 90 procent män, och 10 procent kvinnor. Fördelningen bland målsägare är något jämnare; där är två tredjedelar män och en tredjedel kvinnor.

Misstänkta personer – olaga hot

Antal personer misstänkta för olaga hot, varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

Misstänkta personer – våld mot tjänsteman

Antal personer misstänkta för våld mot tjänsteman, varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för våld mot tjänsteman

Antal lagföringsbeslut¹ med våld eller hot mot tjänsteman som huvudbrott, samtliga samt eter kön, år 2012–2021. Källa: Personer lagförda för brott

¹) Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut av åklagare, exempelvis strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Ett lagföringsbeslut kan omfatta flera brott.

Sidan senast uppdaterad:

Statistik om brottstyper

Publikationer

Läs mer

Webbplats med råd och tips för tjänstemän i staten:  

hotpajobbet.se