- Start
- / Förebygga brott
- / Förebyggande metoder
- / Sociala insatsgrupper (SIG) och SSPF
Sociala insatsgrupper (SIG) och SSPF
Här hittar du information och material om samverkansformerna sociala insatsgrupper, SIG och samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid, SSPF. Innehållet ska ses som ett stöd till lokalt arbete med samverkansformerna, både för lokala aktörer som vill starta upp någon av dem och för aktörer som bedrivit arbete men kanske vill göra ett omtag eller få lite råd och framgångsfaktorer på vägen.
FAKTA
SIG eller SSPF?
SIG och SSPF är båda samverkansformer för att förebygga att barn och unga begår brott. Skillnaden är att de utvecklats för olika målgrupper, där SIG vänder sig till ungdomar med högre risknivå. Men i praktiken varierar målgruppen för arbetet i kommunerna. Här anges den ursprungliga tanken för respektive modell.
- SSPF utvecklades för att upptäcka ungdomar i risk att begå brott eller med en begynnande kriminalitet. Här samverkar skola, socialtjänst, polis och fritidssektor.
- SIG (sociala insatsgrupper) utvecklades för att stötta unga med hög risk för att begå brott att lämna en kriminell livsstil. Här samverkar i grunden socialtjänst, polis och skola.
Ett samarbete mellan:
LÄR AV ANDRA
Nätverk med kontaktpersoner
Det finns nationella nätverk för arbetsformerna som består av lokala representanter för SIG respektive SSPF.
Mer information
- SSPF-nätverket: anders.bolund@bra.se
- SIG-nätverket: elisabet.sjostrom@socialstyrelsen.se
INFORMATIONSMATERIAL
Samverkan i SSPF
Materialet vänder sig till verksamheter som vill starta SSPF eller ta ett omtag kring arbetsformen om den använts sedan tidigare. Det berör främst det individbaserade arbetet och innehåller:
- centrala komponenter i arbetet med SSPF
- framgångsfaktorer för kontinuitet och effektivitet
- råd inför att starta SSPF eller utveckla en redan befintlig
- en kortfattad beskrivning av hur SSPF-arbetet lokalt går till.
Materialet har tagits fram i ett samarbete mellan Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Brå, Skolverket, MUCF och SKR, som alla verkar för att stödja kommuner som arbetar med SSPF.
Samverkan i sociala insatsgrupper (SIG)
Det här materialet ger en introduktion till arbetet med sociala insatsgrupper (SIG). Skriften vänder sig till verksamheter som planerar att starta upp eller utveckla ett pågående arbete med SIG. I materialet redovisas faktorer som visat sig vara framgångsrika inför starten av SIG och för att samverkan ska bli effektiv och hållbar. I materialet finns också en översiktlig beskrivning av centrala komponenter i SIG enligt RBM-modellen och en redovisning av hur ett kunskapsbaserat arbete läggs upp steg för steg enligt SIG:RBM.
Materialet har tagits fram i ett samarbete mellan Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Brå, Skolverket, MUCF och SKR, som alla verkar för att stödja kommuner som arbetar med sociala insatsgrupper.
Vägledning för arbete med sociala insatsgrupper (SIG)
Den här vägledningen riktar sig till alla de samhällsaktörer; polisen, skolan, hälso- och sjukvård med flera – som arbetar eller ska arbeta med målgruppen för SIG. Fokus ligger på de samordnade insatserna som har sin grund i principerna om risk, behov och mottaglighet. Eftersom socialtjänsten har ett uttalat samordnaransvar för SIG riktar sig vägledningen till socialtjänsten både vad gäller den strategiska ledningen och implementeringen av arbetssättet. Den vänder sig också till samordnare som arbetar med SIG i enskilda ärenden.
Vägledningen har tagits fram på uppdrag av Brå och är författad av Henrik Andershed , professor i kriminologi och psykologi vid Örebro universitet och Johanna Sollerman, brottsförebyggande strateg i Örebro kommun, tidigare samordnare och arbetsledare för Örebro kommuns arbete med sociala insatsgrupper.
Inspiration
Lästips
Sociala insatsgruppen (SIG) i Linköping Pdf, 959 kB.
Utvärderingar av SSPF i region Uppsala (regionuppsala.se)
Utvärdering av samverkansformen sociala insatsgrupper (delredovisning av ett regeringsuppdrag)
Utvärdering av sociala insatsgrupper – effekter för individen
Stärka värdegrund och stabilitet i Råslätt Pdf, 343 kB.
Utvärdering av Räddningstjänsten i samarbete med kidsen Pdf, 682 kB.
Utvärdering av Sociala insatsgrupper 20-29, Rinkeby- Tensta Pdf, 2 MB.
Utvärdering av Ungdomsbrandkåren Backdraft i Falköping Pdf, 1 MB.
Tillsammans för Vårby: En utvärdering av en sommarjobbsverksamhet i Huddinge Pdf, 3 MB.
Skarpnäckslyftet - Områdesbaserat socialt arbete för ökad trygghet Pdf, 2 MB.
Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun Pdf, 1 MB.
SSPF-arbetet i Ockelbo – Utvärdering av processen med införande av en samverkanform Pdf, 368 kB.
Att motverka kriminalitet genom samverkan - Studie av Social insatsgrupp i Linköping Pdf, 482 kB.
Brå ger ekonomiskt stöd till aktörer som arbetar med lokala brottsförebyggande eller trygghetsskapande projekt och verksamheter. Du hittar fler utvärderingar i vår erfarenhetsbank.
Råd för framtiden 2022: Stöd till lokal individsamverkan
De två arbetsformerna för individsamverkan – SIG (sociala insatsgrupper) och SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid) – finns idag i minst 154 kommuner. Socialstyrelsen, Brå och Polismyndigheten, som arbetar med det nationella utvecklingsstödet, presenterar här ett konkret stöd att använda i det lokala arbetet med att förebygga och bryta kriminalitet hos ungdomar. Från konferensen Råd för framtiden i Gävle 2022.
SAVE THE DATE
Save the date: Nätverksträff SIG
Datum: 14 november 2024 (heldag).
Plats: Klara Konferens, Klarabergsviadukten 90, Stockholm.
Mer information och inbjudan kommer senare.
Ingen föranmälan möjlig under sommaren.
SAVE THE DATE
Save the date: Nätverksträff SSPF
Datum: 4 december2024 (heldag).
Plats: Klara Konferens, Klarabergsviadukten 90, Stockholm.
Mer information och inbjudan kommer senare.
Ingen föranmälan möjlig under sommaren.
PÅ GÅNG
Utbildning i SIG: Principerna om
Risk – Behov – Mottaglighet (RBM)
Datum: 10–11 september 2024.
Plats: Hotel C, Vasaplan 4, Stockholm.
Välkommen till en tvådagarsutbildning i sociala insatsgrupper (SIG), där du får lära dig mer om principerna om Risk – Behov – Mottaglighet (RBM). Utbildningen leds av Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi och Johanna Sollerman, strategisk brottsförebyggare och tidigare SIG-samordnare.
Utbildningen är nu fullbokad!
WEBBINARIUM
Informationsdelning och sekretess i brottsförebyggande arbete med barn och unga
Det här webbinariet vänder sig till dig som har ansvar för detta arbete i en ledande ställning. Det passar även dig som på något sätt arbetar med barn och unga i brottsförebyggande syfte. Vad är på gång gällande informationsdelning och sekretess? Finns det stöd att få i det lokala samverkansarbetet? Hur kan ett fungerande samarbete se ut under rådande lagstiftning?
Hur kan vi samverka mer effektivt för att förebygga brott bland barn och unga?
Nu kan du ta del av flera sessioner från den nationella konferens för personer som arbetar brottsförebyggande med barn och unga som arrangerades den 12 december 2023.
- Effektiv samverkan för att förebygga brott bland barn och unga – nu och framåt
- Psykiatri och brottsförebyggande: Vilka tillstånd är viktiga att upptäcka, bemöta och behandla?
- Att leda och motivera i det brottsförebyggande arbetet
- Brottsförebyggande samverkan i praktiken
- Barns och ungas involvering i kriminella nätverk
- Ungas perspektiv och reflektioner
Snacka om brott: avsnitt 45
Barn och unga som begår brott
Lyssna på podden om barn och unga som begår brott
Samverkan mellan till exempel skola, socialtjänst, polis, kommun är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att förebygga att barn och unga begår brott. Samverkan är också en viktig nyckel för att identifiera och stötta unga som riskerar att hamna i kriminalitet och de som vill lämna en kriminell livsstil. I det här poddavsnittet pratar vi om hur olika typer av samverkan kan fungera, utifrån informationsmaterialet om SIG och SSPF.
Medverkande: Emma Ravald, verksamhetsutvecklare för Barn och unga, Polismyndigheten; Marcus Terfelt, samordnare för unga i riskzon, Nacka kommun samt Christina Söderberg, utredare, Brå.
Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå.
Publicerad: 2 mars 2023.
Om sekretess och informationsdelning
Många är osäkra på vad som egentligen gäller när det kommer till hur och när information om enskild person får delas mellan aktörer i samverkan. Här har vi samlat lite information om sekretesslagstiftningen och om informationsdelning.
- Samtycket behöver som regel inhämtas skriftligt. I annat fall måste man åtminstone föra anteckningar om när och hur samtycket har inhämtats. Ett sätt att ta in ett skriftligt samtycke är att använda sig av en förtryckt blankett.
- Den unge/vårdnadshavare kan behöva tolk, kommunikationsstöd eller andra insatser för att kunna fatta beslut om att samtycka. Det kan vara relevant att lämna både skriftlig och muntlig information.
- Den unge/vårdnadshavare ska ges tydlig information om vad det specifika samtycket gäller. Till exempel om varför uppgifter behöver delas, vilka uppgifter det handlar om, i vilka situationer uppgifterna kommer att lämnas ut och till vilka verksamheter.
- Den unge/vårdnadshavare kan alltid återkalla ett samtycke. Det är därför viktigt att ge tydlig information om detta.
Övriga lästips om informationsdelning:
Brå-rapport: Informationsdelning mellan socialtjänst och polis
Vilka möjligheter och begränsningar finns för att dela information mellan socialtjänst, polis och andra aktörer i brottsförebyggande syfte? Brå har på uppdrag av regeringen studerat förutsättningarna för att dela information mellan polis, socialtjänst och andra aktörer i arbetet med att förebygga brott, i synnerhet gällande barn och unga.
Kunskapsguiden
Kunskapsguiden är en webbplats som i första hand vänder sig till socialtjänst och hälso- och sjukvård. På webbplatsen finns en temasida om barn och unga som begår brott. Här finns information om socialtjänstens möjlighet att lämna uppgifter till polisen.
Vägledning för arbete med sociala insatsgrupper
I dessa filmer berättar Henrik Andershed, professor i psykologi och kriminologi och Johanna Sollerman, strategisk brottsförebyggare och tidigare SIG-samordnare, om den vägledning som tagits fram för arbete med sociala insatsgrupper.
Henrik Andershed och Johanna Sollerman berättar om vägledningen för arbete med sociala insatsgrupper och hur den grundar sig i principerna om risk, behov och mottaglighet (RBM) som bygger på forskning. Henrik och Johanna berättar också om den utbildning som de ger i vägledningen.
Henrik Andershed och Johanna Sollerman utgår från principerna om risk, behov och mottaglighet (RBM) och förklarar delarna som ingår i vägledningen mer ingående. De går bland annat igenom hur arbetet i sociala insatsgrupper kan organiseras, hur RBM kan genomsyra arbetet, varför insatserna behöver vara omfattande, intensiva och multimodala och hur alla aktörers insatser samlas i en åtgärdsplan som följs upp.
Henrik Andershed och Johanna Sollerman berättar mer om Check:IRK, en checklista som finns med i vägledningen och tas upp i utbildningen. De förklarar syftet med checklistan, vad den innehåller, vilka som kan använda den och hur den kan användas.