Det brottsförebyggande arbetet i Sverige

Länsstyrelserna och polisregionerna är viktiga i stödet till lokalt brottsförebyggande arbete. De regionala samordnarna för brottsförebyggande arbete på länsstyrelserna har funnit sina roller i organisationen. Polisens regionala samordnare är en nyare funktion, men finns i varje region. I vissa regioner har samordnare även tillsatts på polisområdesnivå. Länsstyrelsen och polisen genomför många gånger gemensamma insatser för att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet. Mellan flera län och regioner har en samverkan formaliserats med hjälp av överenskommelser.

Brå bedömer att såväl polisens som länsstyrelsernas stöd är väl etablerat och att stödet bidrar till attstärka användningen av ett kunskapsbaserat arbetssätt i det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå. Det regionala stödet är med andra ord viktigt för det lokala arbetet.

Stödet på regional nivå är också en viktig länk mellan den nationella och lokala nivån. Inte minst blir detta tydligt i och med att många av de områden som är i fokus på nationell nivå avspeglas i de insatser som genomförs av samordnarna på regionnivå, framförallt av länsstyrelserna.

Att länsstyrelserna och polisregionernas stöd till lokala brottsförebyggare verkar vara aktivt innebär också goda möjligheter för de regionala samordnarna att framöver utveckla sin roll till att även överföra viktig information från den lokala nivån till den nationella.

Brå gör bedömningen att detta är ett viktigt utvecklings­område för det regionala arbetet kommande år, inte minst mot bakgrund av lagförslaget som tydliggjort kommunernas ansvar i fråga om det brottsförebyggande arbetet.

I lagförslaget om kommunernas brottsförebyggande ansvar föreslås kommunerna få en tydligare roll i arbetet. De ska skapa organisatoriska förutsättningar för ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete och de förväntas också genomföra vissa steg i den kunskapsbaserade processen. Vinsterna med ett sådant kunskapsbaserat tillvägagångssätt är dels att en medvetenhet om lokala brottsproblem motiverar till åtgärder, dels att förståelsen för de lokala problemen ger en mer träffsäker verksamhet.

En stor andel av kommunerna har redan idag delar av de organisatoriska förutsättningarna på plats såsom strategiska råd, samverkansöverenskommelser och en samordnar­funktion. Brå har i tidigare rapporter sett en positiv utvecklings­tendens för det lokala kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet, en tendens som kvarstår.

Ett exempel på det är andelen som uppger att de genomför en orsaksanalys som gått från 41% år 2018 till 56% år 2021. Trots den positiva utvecklingen är det fortfarande uppskattningsvis bara hälften av kommunerna som arbetar systematiskt med alla stegen i processen och det är en relativt stor skillnad mellan kommunala samordnare respektive kommunpoliser i hur stor andel av dem som genomför kartläggningar och orsaksanalyser. Till exempel är det en fjärdedel av kommunerna som inte ens gör det första steget, en kartläggning av problemen. En risk med det är att det blir polisens bild av den lokala situationen som blir styrande i arbetet. Kommunernas kunskap om den lokala situationen, som ofta är bredare än Polisens, är viktig för att utforma ett så träffsäkert brottsförebyggande arbete som möjligt.

Det finns också tecken på att fler konkreta åtgärder vidtagits i kommunerna. I likhet med vad som beskrivits i tidigare rapporter om det lokala brottsförebyggande arbetet, prioriteras ofta arbete mot narkotikarelaterad brottslighet, skadegörelse, ordningsstörningar och trafikbrott. Vanliga åtgärder är utbildnings- och/eller informationsinsatser samt synlig närvaro.

För lokala brottsförebyggare i medelstora kommuner har förutsättningarna för ett välfungerande kunskapsbaserat arbete stagnerat eller till och med försämrats det senaste året, och i dessa kommuner är det mindre vanligt med samverkans­överenskommelser och lokala råd än i storstäderna och de mindre kommunerna. De medelstora kommunerna arbetar också i mindre utsträckning med kartläggningar och orsaksanalyser än övriga kommuner.

Brå gör utifrån detta bedömningen att det finns ett behov av att särskilt uppmärksamma de medelstora kommunerna under kommande år, för att stärka arbetet och minska risken för ökad brottslighet och otrygghet i framförallt deras utanförskapsområden.