Det brottsförebyggande arbetet i Sverige

Nuläge och utvecklingsbehov 2022

All brottslighet sker lokalt och behöver förebyggas lokalt. Vilka är förutsättningarna för detta i Sverige i dag, vilka satsningar är på gång och vad bör göras framöver?

Brå har i uppdrag av regeringen att årligen sammanställa en aktuell beskrivning av nuläge och utvecklingsbehov för det brottsförebyggande arbetet i Sverige – på nationell, regional och lokal nivå.

Denna rapport beskriver det arbete som bedrivits under 2021, utifrån både enkätundersökningar, möten och dialoger med lokala, regionala och nationella brottsförebyggare runt om i landet. Under året presenterades också ett av de viktigaste initiativen för Sveriges brottsförebyggande arbete under överskådlig framtid, i form av ett lagförslag om kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet. I denna rapport läggs därför tonvikten på att beskriva förutsättningarna, inte bara för kommunernas arbete, utan för hela samhällets möjlighet att ge stöd till och utveckla och stärka det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet i Sverige.

Rapporten riktar sig till både beslutsfattare och tjänstepersoner som arbetar med brottsförebyggande frågor på nationell, regional eller lokal nivå.

Den här publikationen går att beställa

ISBN: 978-91-88599-53-7
Pris för tryckt rapport 186 SEK inkl. moms

Kundkorg

Summa:
Beställ/Ändra

Slutsatser från rapporten

  • Förslaget om kommunalt ansvar för lokalt brottsföre­byggande är en viktig ambitionshöjning för det kunskaps­baserade brottsförebyggande arbetet, men är också en utmaning för de kommuner som saknar förutsättningar för det kunskapsbaserade arbetssät­tet. De kan behöva starta upp eller strukturera om verksamheten. Brå har i tidigare rapporter framhållit behovet av att kommunerna är rustade inför kommande utmaningar.
  • En viktig förutsättning för att kommunerna ska kunna arbeta kunskapsbaserat är att det finns stöd när det behövs. Brå ser positivt på att det brottsföre­byggande arbetet i allt större utsträckning har lyfts fram i nationella satsningar.
  • När allt fler nationella aktörer utifrån skilda kunskaps­discipliner och perspektiv stödjer utveck­lingen av det brottsförebyggande arbetet, ökar behovet av samsyn om vad som är ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete.
  • I förra årets rapport (2021) gjorde Brå bedöm­ningen att – även om de nationella initiativ som tas är relevanta – finns ett behov av insatser med ett tydligare fokus på brotten enligt målsättningarna i Tillsammans mot brott. Det är därför även nöd­vändigt att Brå ges större möjlighet att bidra till samordningen mellan nationella aktörer eftersom det annars kan påverka utfallet av satsningen på kommunernas brottsförebyggande arbete.
  • Sammanfattningsvis gör Brå bedömningen att det är positivt att det brottsförebyggande arbetet i allt större utsträckning lyfts fram på samtliga nivåer – lokalt, regionalt och nationellt. Brå vill dock varna för att det, i kölvattnet av en större fokusering på kriminalpolitiska frågor generellt, kan finnas en risk att arbetet blir mindre kunskapsbaserat, om åtgärderna väljs utifrån en politisk, organisatorisk eller resursbesparande agenda snarare än ett kunskaps­underlag. Det brottsförebyggande arbetet ska vara kunskapsbaserat på alla nivåer – lokalt, regionalt och nationellt.

Film från Råd för framtiden 2022

Se intervjun med Charlotta Gustafsson, biträdande enhetschef på Brås enhet för utveckling av brotts­förebyggande arbete. Från konferensen Råd för framtiden i Gävle 2022.

Brås utvecklingsarbete 2021

Baserat på tidigare rapporter om det brottsförebyggande arbetet i Sverige har Brå under 2021 riktat utvecklingsarbetet mot ett kunskapsbaserat arbetssätt, särskilt avseende lägesbilder, bland annat genom skrifter, webbinarier och utbildningar. Därutöver har verksamheten också stärkt och utvecklat arbetet för att motverka gängrelaterad våldsbrottslighet, förebyggande arbete inriktat på unga som begår eller riskerar att begå brott samt förebyggandet av ekonomisk brottslighet. Under årets andra del inleddes, på uppdrag av regeringen, ett praktiknära stöd i form av strategin Sluta skjut till utvalda kommuner.

Brå verkar för att stödet till brottsförebyggande arbete från nationell nivå ska bli alltmer konkret och operativt. Genom exempelvis nätverksträffar, föreläsningar och praktiknära metodstöd har Brå tillsammans med berörda myndigheter gemensamt spridit kunskap för att öka medvetenheten, både
lokalt och regional, om bland annat återfallsförebyggande arbete, förebyggande åtgärder mot ekonomisk brottslighet eller att förebygga problematik kring motorburen ungdom. I och med att de regionala stödstrukturerna gått från en etableringsfas till en implementeringsfas har Brås stöd utvecklats och myndigheten söker i allt större utsträckning former för samverkan och samordning med länsstyrelserna och polisregionerna för stödet till det lokala brottsförebyggande arbetet.

Till grund för Brås utökade regeringsuppdrag 2017 att stärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige på nationell, regional och lokalnivå låg myndighetens återrapportering från 2015, om behovet av förstärkt stöd till brottsförebyggande arbete. Brås bedömning är att det förstärkta stödet hittills från myndigheten tillsammans med länsstyrelsernas arbete har utvecklat det kunskapsbaserade arbetssättet lokalt framförallt avseende kartläggningar.

Brå fick i december 2021 i uppdrag att under 2022 återrapportera hur stödet kan utvecklas för att möta de lokala behoven med anledning av lagförslaget om kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete. Detaljerna runt detta presenteras i återrapporteringarna av uppdraget.

Det står dock klart att stödet till kommunerna behöver öka substantiellt för att de ska nå upp till intentionerna med lagen. Brå behöver möta både ett generellt behov av kompetens­utveckling, i form av utbildningar och annan kunskaps­spridning, och mer specifika behov av varierat stöd som är anpassat efter kommuners olika förutsättningar. Brå behöver också tillsammans med andra berörda myndigheter utveckla möjligheterna till att ge ett praktiknära stöd.

Nationella initiativ

  • Under 2021 fortsatte och fördjupandes flera nationella satsningar för att stärka det brottsförebyggande arbetet bland annat inom gängrelaterad brottslighet, mäns våld mot kvinnor samt arbetet mot ekonomisk brottslighet mot välfärdsstaten.
  • Åtgärder som togs inom ramarna för satsningarna avsåg framförallt att stärka det förebyggande arbetet runt barn och unga som riskerar en kriminell livsstil. Många initiativ togs också för att stärka samhällets kontroll och tillsyn generellt.
  • Bland de mest genomgripande nationella initiativen var lagförslaget om kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete. Flera andra nationella initiativ lyfter också kommunens betydelse för det brottsförebyggande arbetet, exempelvis inom avhopparverksamhet, och för att förebygga felaktiga utbetalningar av bidrag samt i den nya
    socialtjänstlagen.
  • Det är nödvändigt med satsningar riktade mot aktuella samhällsutmaningar. Samtidigt kan det vara en begränsning för utvecklingen av det lokala brottsförebyggande arbetet om satsningar mot vissa brottsproblem dominerar den nationella brottsförebyggande agendan och därmed det stöd som erbjuds kommunerna.
  • För att utveckla och stärka ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete i hela landet behöver det också tas nationella initiativ som säkerställer målsättningarna i programmet Tillsammans mot brott.

Regionalt brottsförebyggande arbete

Länsstyrelserna och polisregionerna är viktiga i stödet till lokalt brottsförebyggande arbete. De regionala samordnarna för brottsförebyggande arbete på länsstyrelserna har funnit sina roller i organisationen. Polisens regionala samordnare är en nyare funktion, men finns i varje region. I vissa regioner har samordnare även tillsatts på polisområdesnivå. Länsstyrelsen och polisen genomför många gånger gemensamma insatser för att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet. Mellan flera län och regioner har en samverkan formaliserats med hjälp av överenskommelser.

Brå bedömer att såväl polisens som länsstyrelsernas stöd är väl etablerat och att stödet bidrar till attstärka användningen av ett kunskapsbaserat arbetssätt i det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå. Det regionala stödet är med andra ord viktigt för det lokala arbetet.

Stödet på regional nivå är också en viktig länk mellan den nationella och lokala nivån. Inte minst blir detta tydligt i och med att många av de områden som är i fokus på nationell nivå avspeglas i de insatser som genomförs av samordnarna på regionnivå, framförallt av länsstyrelserna.

Att länsstyrelserna och polisregionernas stöd till lokala brottsförebyggare verkar vara aktivt innebär också goda möjligheter för de regionala samordnarna att framöver utveckla sin roll till att även överföra viktig information från den lokala nivån till den nationella.

Brå gör bedömningen att detta är ett viktigt utvecklings­område för det regionala arbetet kommande år, inte minst mot bakgrund av lagförslaget som tydliggjort kommunernas ansvar i fråga om det brottsförebyggande arbetet.

Det lokala brottsförebyggande arbetet

I lagförslaget om kommunernas brottsförebyggande ansvar föreslås kommunerna få en tydligare roll i arbetet. De ska skapa organisatoriska förutsättningar för ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete och de förväntas också genomföra vissa steg i den kunskapsbaserade processen. Vinsterna med ett sådant kunskapsbaserat tillvägagångssätt är dels att en medvetenhet om lokala brottsproblem motiverar till åtgärder, dels att förståelsen för de lokala problemen ger en mer träffsäker verksamhet.

En stor andel av kommunerna har redan idag delar av de organisatoriska förutsättningarna på plats såsom strategiska råd, samverkansöverenskommelser och en samordnar­funktion. Brå har i tidigare rapporter sett en positiv utvecklings­tendens för det lokala kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet, en tendens som kvarstår.

Ett exempel på det är andelen som uppger att de genomför en orsaksanalys som gått från 41% år 2018 till 56% år 2021. Trots den positiva utvecklingen är det fortfarande uppskattningsvis bara hälften av kommunerna som arbetar systematiskt med alla stegen i processen och det är en relativt stor skillnad mellan kommunala samordnare respektive kommunpoliser i hur stor andel av dem som genomför kartläggningar och orsaksanalyser. Till exempel är det en fjärdedel av kommunerna som inte ens gör det första steget, en kartläggning av problemen. En risk med det är att det blir polisens bild av den lokala situationen som blir styrande i arbetet. Kommunernas kunskap om den lokala situationen, som ofta är bredare än Polisens, är viktig för att utforma ett så träffsäkert brottsförebyggande arbete som möjligt.

Det finns också tecken på att fler konkreta åtgärder vidtagits i kommunerna. I likhet med vad som beskrivits i tidigare rapporter om det lokala brottsförebyggande arbetet, prioriteras ofta arbete mot narkotikarelaterad brottslighet, skadegörelse, ordningsstörningar och trafikbrott. Vanliga åtgärder är utbildnings- och/eller informationsinsatser samt synlig närvaro.

För lokala brottsförebyggare i medelstora kommuner har förutsättningarna för ett välfungerande kunskapsbaserat arbete stagnerat eller till och med försämrats det senaste året, och i dessa kommuner är det mindre vanligt med samverkans­överenskommelser och lokala råd än i storstäderna och de mindre kommunerna. De medelstora kommunerna arbetar också i mindre utsträckning med kartläggningar och orsaksanalyser än övriga kommuner.

Brå gör utifrån detta bedömningen att det finns ett behov av att särskilt uppmärksamma de medelstora kommunerna under kommande år, för att stärka arbetet och minska risken för ökad brottslighet och otrygghet i framförallt deras utanförskapsområden.

Fakta om publikationen

Författare: Charlotta Gustafsson

© Brottsförebyggande rådet 2022

ISBN 978-91-88599-53-7

urn:nbn:se:bra-1034

Rapport 2022